Sporadiskt

Först överöser jag er med inlägg för att sedan bli tyst!
Jag har, hör och häpna, festat loss lite!!
Träffade mina goda vänner på picknick med vin och pizza,
och avslutade på uteserveringar med mycket öl och tjejsnack!!

Helt underbart!!
I love you guys!

Nu åker jag till svärmor och svärfar. Där blir man alltid omhändertagen med kärlek, god mat och primörer!! Kanske går vi till Westmans (ett anrikt café) och provar deras berömda westmansglass.
Ryktet går om att de omvandlat det hemliga receptet på glass till mjukglass!! MIN favorit!!

Återkommer med bilder!

Over and out!!


Jag har semester, märks det?

Jag har semester och bloggar som
aldrig förr!! Ni får säga till om ni tycker
att jag överdriver!! Vet inte hur många
inlägg jag plågat er med idag :)

Här kommer iallafall min kaka med sommarbär, vit choklad och citronyoghurt!



...å macarones ska INTE se ut så här!!


Dumma smet!!


Så här ska det väl faan inte se ut när man bakar!!!






Ahh, sweet salvation



Har undvikit läkemedel som detta länge. Det ska liksom inte va´bra om man önskar en bulle i ugnen. Men idag orkar jag inte bry mig. Jag har Ooooont i huvudet, vi ska få gäster ikväll och jag längtar efter att baka! Skål på er!!


Att göra egen LemonCurd

Koka samman 50g smör, rivet skal från 3 citroner och saften från 3 citroner samt
1,5 dl socker. Sila av vätskan. Vispa ihop saften från den 3:e citronen med 2msk majsstärkelse och blanda i den varma, silade vätskan. Vispa ihop 2 ägg med 2 äggulor och vispa ned i vätskan. Ställ nu tillbaka på plattan och sjud under konstant vispning tills den tjocknat och häll upp i ren burk. Låt svalna.



Jag, en alfahona...

Lille Rolf plågas av sina drifter.
Han äter och dricker dåligt och
vill helst bara jucka...

...när jag inte är med! Jag är den enda
han inte juckar på - har aldrig ens
försökt. Dessutom lyder han mig som en
robot. En söt liten robot. När jag
går iväg måste han kolla att jag inte
försvunnit och jag behöver bara titta
på honom för att han ska sluta med ofog.

Han kommer säkert prova trottsa i
framtiden men för tillfället är han
en välmående och undergiven liten
jycke som vet vem som bestämmer.

Jag styr honom mest med kroppsspråk
och handrörelser och han förstår
det bäst. Ord är liksom inte hans grej :)
När jag är med låter han bli att jucka
för han vet att det bara är en i flocken
som får para sig - ALFAHONAN!!
...och hon har valt sin Alfahane. Vovven
vet att alfahanen inte heter Rolf.

Dock känns kastrering som det bästa
alternativet för både Rolf och oss.
Han slipper plågas av lustar han aldrig
får leva ut och vi slipper säga till.
Folk ska inte behöva säga till vår hund!

Frågan är bara NÄR man kastrerar en hund??


Huvudvärk = Poop

Vaknade med huvudet i en så konstig vinkel och en sprängande huvudvärk på köpet.
Kurerar med kaffe, snus och streching...


En bättre dag

Denna dagen mår jag bättre.
Jag och Rolf sov ut, åt frukost
och begav oss ut på promenad.
Jag hade lämnat cykeln på jobbet
i Fredags så vi pinnade på.
1,5 timme senare var vi framme.
Trötta, varma och törstiga.
Därifrån tog vi cykeln till David
och Alexandra. Vi slog följe med
dem till Bergsby-Kiosken där Alex
bjöd mig på Semesterglass.

Bergsby-Kiosken har de största
glassar jag sett i hela mitt liv.
Om man tar en våffla med mjukglass
får man en glass som når från midjan
till nästippen. Våfflan ej inräknad!!
Du får två skedar men inte för att
äta med utan instuckna mitt i glassen
som stöd!! Underbart!!
Jag valde dock en "BergsbySpecial"
med en kula chokladglass, en blåbär
och en jätte-topp med mjukglass.
På allt detta valde jag lakritssås
och dajmströssel!!

När regnet kom cyklade vi hem, jag
tog på stövlarna och plockade bär.
Dessa hamnade i kakan jag precis
bloggat om. Underbar!

Sedan kikade jag in på Ninas blogg
blev upprörd och förärade er med ett
osande argt inlägg. Inte särskilt
välskrivet och knappast lagom i
någon bemärkelse men det var så
jag kände!!

Maken kom hem i samma veva och
lagade korv och makaroner. Jag
åt, petade in en snus och slog på ett
avsnitt av Castle (en lagom avancerad
deckare jag gillar) och här sitter jag
nu. Har motionerat, ätit glass, bakat,
gormat av mig och bloggat. Livet
är lite lättare att leva idag.

Kärlek och harmoni!


Sjukt goda - hamnar på min topplista

Experimentet är klart och blev succé!
Detta är ett recept jag kommer att använda
om och om igen! Helt sjukt gott!!
De bakas i långpanna, enkelt och snabbt!!
För alla er som, liksom jag, tycker att vit choklad och bär passar ypperligt ihop!







Så här gör man:

4 ägg
4 dl strösocker
150g smör
6 dl mjöl
4 tsk bakpulver
4 tsk vaniljsocker
2 dl vaniljyoghurt (2%)
1/2 liter bär
100g vit choklad
Pumpakärnor
Flagad mandel

Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker i en bunke. Rör ned i äggsmeten. Smält smöret. Rör ned smör och yoghurt. Vänd försiktigt ned bären, spara ca 1/4.
Lägg ett bakplåtspapper i botten på en långpanna, häll i smeten. Strö över de sista bären. Hacka chokladen och strö över kakan. Strö sist över ett par nävar pumpafrön och lika mkt mandelflarn.
Grädda i mitten av ugnen på 175 C i ca 40 min.

Servera med grädde och citronyoghurt (Blanda grekisk yoghurt med en klick lemmoncurd)!

Mums, mums, mums!!



Drottningen av ord

Nina, vars blogg jag följer slaviskt, är arg!
Det blir jag oxå när jag läser hennes inlägg!
Hon är drottningen av ord!

Det handlar om feminister och den allmänna
uppfattningen om att de är fula, äckliga och bittra.
Det senare (bittra) kan väl vara mer eller mindre sant
beroende på hur mycket skit man fått ta men
att FEMINIST = Ful/äcklig...

Jaa, vad ska man säga...

Det finns många feminister som väljer att inte
raka, vaxa eller noppa sina kroppar. De väljer
alternativet naturligt av olika skäl. En del orkar
inte, en del vill inte, en del vill protestera mot
att hårfria kvinnor skulle vara mer kvinnliga
och en del vill provocera. AntiFeminister verkar
finna ALLA som inte rakar sina kroppar provocerande.

Jag vill bara skrika rakt ut: VAKNA!! Världen kretsar
inte kring dig! Att människor väljer att vara naturliga
är inte en attack riktad mot dig!!
Jag finns inte till för att behaga!!

Har jag missat det stora mötet??!
När gick världens ledare ihop och bestämde att rakat = snyggt!?
Vi kan acceptera att folk tycker olika om kläder, smink och tatueringar men när någon väljer att inte ÄNDRA PÅ SIG för att passa in så är de hatiska, äckliga, bittra, avundsjuka men framför allt FULA!!

Som att fulhet skulle ha något med jämställdhets-frågan att göra!?!
Som att det vore ett argument: Jaa, men feminister är fula...
Jag känner många feminister, vackra, söta, korta, långa, rakade, håriga, blonda och brunhåriga.
...och bittra, jaa, jag är en smula bitter!
Jag är bitter på människor som inte bryr sig.
Och vet ni va´, alla grupper som kämpat för sina rättigheter blir periodvis lite bittra, arga.
Det följer liksom med paketet när man SER makstrukturer knutna till kön, kämpar mot dem och förändringarna går för långsamt.

Jag är ute ur garderoben!
Här har ni mig!
En arg, trött, periodvis hårig, feminist-hagga.


Vad skulle ni välja?

Jag har klurat på ett recept i några dagar och nu är det dags att prova.
Inspirationen kommer från en kaka som makens kusin bjöd på. Den gjordes
på 2pkt sockerkaksmix, frysta bär och vit choklad. Underbart gott!
Men eftersom jag älskar att baka uppfann jag en egen kaka. Eftersom
jag bor i norrland (och bären mognar sent) så hade jag tänkt nöja mig med
frysta jordgubbar. Idag gick jag en promenad runt ägorna och fick ihop en
halvliter blandade bär. Smultron, röda vinbär och hallon. Lycka!
Den frysta Finduspåsen med jordgubbar åkte i soporna och jag är igång.

Recept och bilder kommer så fort den kallnat!!

Vad skulle du välja?!?


Dagen min älskade blev min

den 31 Januari 2009












Auktion

Åker på auktion med mamma, Rolf och Jack.
(De två senare är hundar och kommer således inte att konkurera om fynden.)


En bra loppis-dag!!

Gårdagens Loppis-dag var full
av fynd!! Mamma-dagar är mysiga
och välgörande. Vi fyndade som aldrig
förr på obskyra gårdsloppisar.
Här kommer bilder på några av fynden!

Jättestor kastrull till syltandet å saftandet i höst, 30kr


En serveringsvagn som ska målas och tapetseras 150kr


Vackert skrin med lönnfack, 20kr


Liten brödkorg 5kr, smycke från förra sekelskiftet 50kr, vacker kaktång 40kr


Karaff 5kr


Ask 30kr


Hålslev till höstens syltande 5kr


Liten karaff 5kr


Duk med karamelliga rutor, 20kr


Små askar, den i mässing har fack för snus på ena sidan och en spegen på andra


En till cupcakeburk till samlingen, 59kr


Våffeljärnet


Fika på "Lilla hjärtat" som både serverar fika och har loppis,
en bra kombination tyckte vi





Tomma kalorier...

...till en tom mage. När jag var liten gjorde mormorsmor våfflor i ett groteskt stort våffeljärn. I gjutjärn! Mamma tog över det och igår hittade jag ett likadant på loppis. Jag blev 30kr fattigare men en klenod rikare. Våfflorna blev jättegoda!



Semesterväder

Idag vaknade jag med en sång i mitt
hjärta och till ett strålande semester-
-väder!!... Sången gick i moll och regnet
strilar ned från en jämngrå himmel.
Trädet utanför mitt sovrumsfönster kränger
i vinden och fågelfamiljen vågar inte sticka
ut näbben. Det passar mig förträffligt!
Ingen tycker att jag är tråkig om jag vill
vara inne med mina tankar. Ingen ser
att jag gråter på morgonpromenaden.

Vädret, våfflor till frukost och en telepaterad klapp på kinden hjälper. Vädret kväver alla glada semesterfiranden som jag inte orkar med, våfflorna från en omtänksam make vilar mjukt i min tomma mage och en klappad kind visar empati från vänner långt borta. Magen är full av sagolika våfflor men tom på liv. Idag kan jag måla, baka eller ligga i soffan och titta på film. Sörja lugnt och metodiskt. Kika runt bland favoritbloggar, kommentera, vara social via tangenterna på min laptop. Jag kommer att repa mod.

Kärlek och harmoni!


Raderat

Skrev precis ett deppigt inlägg
om tomheten i att komma hem
från en underbar dag och ändå
vara ledsen och trött.

Jag raderade det.

Måste försöka njuta av semestern.
Ska försöka vara social i sommar
men är långt ifrån säker på att klara det.

Imorgon tar jag nya tag!!

Over and out!


Surströmming i all ära

men ibland behöver man omväxling!
Ikväll har vi mumsat sushi med goda
vänner! Vi firade att vi alla köpt hus
inom en radie på 5km, inom ett år!

Vi tillverkade sushin själva och var
mkt nöjda med oss själva efter en
eminent middag!!







Min vän David


Min ljuvliga make (t.hö) och vår gode vän Andreas


Andreas och hans Cecilia


Alexandra, min kära vän med den vackra magen!


The holy grale...

Jag fann det! Det perfekta macaron receptet!!
Så här ska de se ut!...och smaka! Platta, runda,
glansiga, spröda, sega och söta!!

Receptet är betydligt mer avancerat men det var värt besväret!
Receptet hittar ni på ni här!
Dessa underbara skapelser är smaksatta med citron och lime och är de godaste jag smakat!!





Runda saker

Jag gillar runda saker.
Mjukt i kanterna, innehållsrikt och mysigt.
Idag listar jag favoriter med rundade mjuka kanter.

# Namn med runda vokaler i.
Sonja, Maud, Paula, ni hör ju hur runt
och mjukt det klingar i öronen.

# Muminfigurerna
De har mjuka namn, som uttalas med på
mjuk Finlandssvenska. De har inga skarpa
kanter utan har är liksom runda och mjuka.
Titta på Mumin, rund mjuk mage, rund nos
,runda fötter och händer. Rogivande.

# Cupcakes och macarons
Runda, mjuka, söta och tröstande.
De är även tröstande att baka.

# Pasteller
Om man kan kalla en färg rund så måste
ju pasteller vara de rundaste. Rött, orange,
cerist och svart är spetsiga men pasteller
är sköna att vila ögonen på, skänker lugn.

# Nektariner
Min absoluta favorit frukt!
Bara att hålla en nektarin i handen är
lugn glädje. Skalet är lent, formen är
mjuk i kanterna och smaken är söt
och fräsch.

# Min egen kropp (under bra dagar)
Den är mjuk men inte pösig i konsistensen.
Den är mysig att bo i och är stark när den behöver vara det.
Magen putar lite och låren möts men min kropp
smalnar av mitt på och mina fingrar och tår är
små, mjuka med rundade kanter. Min näsa är
rundad, trubbig och mina kinder har runda skratt-
-gropar. Vi är inte alltid vänner men jag bor bra
i min kropp. Den är min och här trivs jag, min kropp
är mitt runda hem :)

# Skor med rund tå
Sådana skor passar till allt och bidrar
till att jag känner mig fin. De har gått
om platts för tårna så man kan vicka på dem.


Balans, en svår balansgång...

Jag är nte en speciellt balanserad person.
Som jag skrivit förut så är jag rätt bra på mina egna känslor.
Att bära min ångest och sorg men också att veta när det är dags att ta hjälp.

När det kommer till engagemang, projekt och ideer är det dock en helt annan femma.
Som nu, när jag kommit på glädjen med att baka just macarons. Då bakar jag macarons utav bara helvete! När jag tränar så tränar jag massor men när jag inte är inne i en sån period så får promenade stå för all typ av motion. När jag kom på No Poo-grejen så gav jag raskt bort alla dyra krämer, bodybutters, schampon och duschkrämer - bara oljor från den stunden och frammåt.

Jag kan inte vara lagom eller "vuxen". Jag måste få kasta mig huvudstupa in i det som talar till mig just då. Annars blir inget gjort. Jag har provat lagom-vägen och finner mig själv stå å stampa på samma platts. Jag brukar pussa på min make och säga att "det är därför du älskar mig", när han påpekar att jag borde ta den mer lagoma vägen.

Jag har frysen full av macarons i olika smaker och färger, ändå tänker jag baka ikväll igen!!
Jag söker det perfekta receptet på mina små vänner :)


Jag vann!!

Idag vann jag en viktig seger som kommer att definiera mig som person ett tag frammåt!!

Julia vs Ugnen

Här ser ni resultatet av segern!!

Blåbär-och citron macarons samt hasselnöt-och chokladmacarons
Grundreceptet hittar ni här, sedan är det bara att smaksätta med vad som faller er in!




Pooooooooop!...igen!

"Nya, friska tag" tänkte jag och började mala mandel
till ett nytt Macaron-försök. Precis när jag ska börja vispa
äggvitor säger ugnen poop (eller egentligen poff, men vem
bryr sig?) och blir svart!

Jag blir inte ens förvånad!!
Why am I not suprised - liksom!!
Sätter mig lugnt ned och börjar knappa på laptoppen...
Varför hetsa upp sig? Klart att ugnen skulle pajja.
Tidigare idag, när maken skulle ta ut pankakan, slet han
loss ugnsluckan. Jag förhöll mig lika spöklikt lugn och påpekade
att det kanske inte blir ny kyl och frys i år. Kanske får vi köpa ny spis
och ugn... Maken bara muttrade något om att denna spis gärna fick klara några år till
och monterade fast luckan igen. No harm done!!
Sedan gick han å Roffe ut för en cykelrunda och jag gör ett nytt
försök på Macarons....

Med tanke på att vi kanske ska lägga alla våra pengar på bergvärme så kan vi inte heller panik-köpa en ny spis. Hur sexigt är det att välja bergvärme framför ljuvliga, spröda bakverk.
Vi samlar visserligen vuxenpoäng men...
... Bu- fucking- hu, liksom!!

*Grinar en skvätt och stirrar harmset på ugnen*


Poop!

Blev lite för dryg angående macarons. Trodde jag kunde
receptet utantill och satte ugnen på 250 C istället för
150 C!! Så vimsig är jag att jag inte reflekterade över
rimligheten i att grädda små mandel/marängkakor på 250 C
i 12 minuter!?! Mitt kök är som hämtat ur Avalons Dimmor,
de brända kakornas odör sprider sig och jag svär över mina
vackra hasselnöts macarons medan jag förpassar dem till
soppåsen!!



Ibland är jag en lite bättre dålig människa

Dagens lista handlar om att försöka vara en bättre "dålig" människa.
Ett koncept jag förfinat och använder som ursäkt i de mest bisarra situationer.

Bra ursäkter för mina dåliga sidor:

# Sista arbetsveckan, jag gör inte många knop....
...men jag är iallafall där!

# Orkar inte laga mat - tråkigt, det blir mest ugnspankaka...
...men jag äter iallafall inte skräpmat!

# Ids inte klä mig snyggt - för jobbigt....
...men jag har iallafall något på mig!

# Är ofta osocial, ledsen å tråkig...
...men jag bloggar iallafall flitigt!

# Jag bakar för mkt onyttiga kakor...
...men jag skippar iallafall godiset!

# Har inte badat en enda gång denna varma sommar...
...men jag duschar iallafall!

# Jag gormar för mkt på min man...
...men jag pussar mycket på han iallafall!

# Jag borde inte snusa...
...men jag snusar ju iallafall bara en dosa i veckan!
Äh, sanningen är att jag inte tänker försöka sluta
medan jag har så här mkt ångest och sorger. Återkommer
när den ursäkten slutar vara verksam!

Kärlek och harmoni!


Koka soppa på en spik

Idag har jag noll och intet att tillföra världen.
Iallafall i form av ord.
Det har hänt så lite.
Jobbade, kom hem, fick pankaka av maken, maken leker med vännen Martin.
De spelar väl Tv-spel - det låter misstänkt på ljudet: Pip, pang, tjoff, eeee, eeee, eeee och pip igen.
Å jag då, jag cyklade på macken å köpte snus, en tidning och en påse karameller...
Mer spännande blir det alltså inte.
Sorry! Men jag ska kanske ta å tota ihop någon typ av lista.
Jag gillar listor...
Inspiration infinner sig inte.

Så vad jag lämnar er med, för idag, är den sedvanliga listan.
Denna gång listar jag saker ni kanske inte visste om mig:

1./ Mellan 2:an t.o.m. 6:an gick jag
kristen friskola. Med allt vad det
innebär som morgonbön, lovsång
och bibelord att öva in varje vecka.


2./Jag har varit Skellefteås Lucia en
gång i tiden. Något jag knappt talat
om för någon för än nu - för pinsamt.
Jag kan visserligen hålla ton men
jag vet oxå att de flesta fördommar
folk har angående denna "tävling"
har mkt sanning i sig.

3./ Jag har tvättat, inte mindre än, tre
mobiltelefoner i tvättmaskin. Tappat
en telefon i en toa jag precis kissat
i och badat med ett okänt antal. Jag har
även lyckats köra över en telefon med
skoter.

4./ Jag och min make var "bara vänner"
när vi träffades, tills jag bryskt knuffade
ned honom på en säng, grenslade honom
och hånglade upp en rätt överraskad
blivande make.

5./ Jag har en tvångstanke... Jag får för
mig att jag kommer att skrika pitt varje gång
jag är i en kyrka eller på annan "helig" platts.
Har än så länge lyckats behärska mig...

6./ Jag byggde en luftballong, som barn, och
var på väg att testa den med lillebror som
testpilot från 3:e våningen. Farkosten bestod
av en papplåda, en sopsäck uppblåst med dammsugare
och garnbitar som kopplade samman komponenterna.
Besättningen bestod av min 3-åriga lillebror med
hockeyhjälm på huvudet....

------------------------------------------------

Ett litet axplock av saker många inte vet om mig. Haka på vetja!
Lista grejer om dig själv, på din blogg, som av olika anledningar
aldrig kommit upp. Eller kommentera här hos mig! Jag ser fram emot
kul läsning!!

Kärlek och harmoni!!







Bajsbullar - By request :)

Efter mitt förra inlägg sitter jag här och slö-surfar
när en kommentar från rara Bambi trillar in.
Hon påpekade att jag hållit inne med recepten!!
Glad blev jag, för jag trodde nog inte att någon var
intresserad av receptet på något som finns under
kategorin "Fula men Goda" och börjar med ordet BAJS...

Men jag anar en själsfrände när någon kan se förbi
både fulhet och bajs. Därför börjar jag med att
publicera receptet på Bajsbullarna eftersom det
är ett bitvis påhittat recept och inte finns nedskrivet
någonstans. De ÄR faktiskt sjukt goda, och busenkla!
Resten av recepten kommer framöver.

Julias Bajsbullar (ca 25st):

25g jäst (för söta degar)
2 dl kall mjölk                 
200g rumsvarmt äkta smör
2 msk strösocker            
ca 6 dl vetemjöl                       

Smula jästen i en bunke och häll på mjölken - rör tills jästen löst upp sig.
Hacka smöret i mindre bitar och tillsätt tillsammans med socker och mjöl.
Arbeta snabbt ihop till smidig deg. (Här hjälper det att använda händerna.)
Kavla ut degen på mjölat bord (den är lite kletig men så ska det va´) till
en fyrkant på cirkus 40*40cm (give or take). Skär i fyrkanter ca 8*8cm.

Blanda:
100g smör
3msk strösocker
3tsk vaniljsocker
och 3msk kakao

Lägg en plutt chokladfyllning på varje fyrkant och vik in hörnen omlott.
Nyp ihop dem lite så de håller ihop. Pyttsa "knytena" i vackra bullformar.
(Om du inte har vackra går det bra med fula, men vackra är att föredra. Mina
är köpta på Indiska.) Låt jäsa under bakduk i ca 2 timmar eller till (typ) dubbel
storlek. Sätt ugnen på 250g. Pensla de jästa bullarna med uppvispat ägg och grädda
i mitten av ugnen i 5-8 minuter. De ska få en gyllenbrun färg.

Om man vill kan man vispa ihop 1,5dl florsocker m. 1msk vatten och glacera dem med när de svalnat. Perfekta att ha m. på picknick!! Varning: Fyllningen blir varmare än bullen och man kan bränna tungan om man är för glupsk!! (Been there, done that!)

Kärlek och harmoni!



Präktig bakning - Bilder

I helgen har jag, förutom Brownies, bakat
"Bajsbullar" (återigen: Jaa, de heter så) och
även gett mig på Makarones! Jag har gruvat
mig länge för ryktet säger ju att de är jätte-
-svåra att baka. När jag nu förväntat mig
svär-och gorm fest så gick det ganska enkelt!
Jag smaksatte mina med rabarbermarmeladen
jag kokade förra veckan. Muuuuuums!!!
Jag blev helt salig! Nu blir det många varianter
av dessa ljuvliga skapelser i framtiden!!





Förra veckan bakade jag dessa oliv-och pinjenöts biscotti med mörk choklad


De berömda bajsbullarna!


Jag har länge sökt efter ett recept på, vad vi som barn
kallade, "BajsBullar och insåg tillslut att jag var
tvungen att försöka få till dem själv. Jag minns dem
som "wienerbrödsaktiga" fast mindre söta i kontrast
till krämigt innehåll med mycket choklad och socker.
Om jag får säga det själv så är dessa mkt lika originalet!
Hittade ett recept på kalljästa bullar och modifierade
efter minnet av grannfruns bullar och vips hade jag gjort
egna Bajsbullar! Präktigt va´?

Kärlek och harmoni!


Präktig bakning

Ibland inbillar jag mig att jag kan verka präktig med allt
mitt bakande, pysslande och planterande...

Jag hatar präktiga människor!

Men det finns, som tur är, inte särskillt många...

I min värld upphör präktiga människor att vara just präktiga när de visar sig sårbara och har distans till sin präktighet. När de visar både misstagen och triumfen. När de kan skratta åt sig själva. Min kära vän Alexandra sa en gång:

" Guuud så präktig du är! Målar bakar och står i!
Men du har iofs ett förlåtande drag... Du kan
mycket väl ha målat runt byrån som står mot
väggen, köpt mix till kakorna och du har alltid
färg över hela dig när du målat. (Inte som i
Äntligen Hemma där de aldrig spiller.) Det gör
att du går från präktig till företagsam och då
slipper man hata dig."

Klockrent va´!?

Käraste Alex beskrev den felande länken som gör att jag inte behöver oroa mig för att ses som präktig. Jag snubblar, gormar och fuskar mig genom mina projekt! Om ni någon gång får för er att jag är präktig så finns ett motgift. Kika bara bakåt i bloggen och skratta med mig!!

Denna soliga dag har jag och maken kilat på stan, rensat ogräs och ätit på altanen.
Just nu sitter jag å väntar på att mina "Bajsbullar! ska jäsa...
Joo, de heter faktiskt bajsbullar!!
Äckligt namn, fula som synden men goda som om gudinnan själv bakat dem!!

Tjecklista "Är du präktig?":

*Är du petnoga och avkräver andra samma egenskap?

*Ber du andra om hjälp och gör sedan om för att personen
ifråga inte levde upp till din standard?

*Börjar många av dina meningar med "Men lilla hjärtat, vill
du ha ett tips?"

*Frågar du andra vad de gjorde igår för att själv få möjlighet
att räkna upp allt duktigt du gjort?

*Väntar du alltid på grön gubbe? (OBS! Helt ok om du har barn
med dig!)

* Tycker du på riktigt att "Frukt är godis"?

*Innebär ordet "Frossa" att ta vinegrett på salladen, för dig?

*Är du en sådan person som inte vill vinna 5 miljoner för
"man blir inte lycklig av pengar"?

*När en vän bjuder på AfterEight, tar du bara en halv och
påtalar att det blir för sött annars?

*Ringer du till dina vänner, dagen efter en jättefest, och
talar om att du gått en stärkande promenad och knypplat
en duk på förmiddagen?

Om du svarat ja på mer än 3 av dessa frågor är du på god väg mot präktighet!
VARNING!

Kärlek och harmoni!






Lycka kan vara en Brownie...

...och en lugn hemmakväll med maken.
Han har lagat maten (redan igår faktiskt),
och jag står för efterrätten!!



jag älskar dessa brownies!!


Loppis, vampyrer och vin

Dagen har varit lång och händelserik. Jobb, en loppisrunda på lunchen
och avslutningsvis vin med finisarna (Sofie & Matilda) följt av bio.
Valet av film var förutbestämt - vi var laddade för Eclipse och blev
inte besvikna. Tillsammans med tonåringar frossade vi i kärlek,
monster och vackra människor. Kände mig som 15år igen :)

Dagen har dock tagit musten ur mig. Jag längtar efter att bara va´
hemma, njuta av utsikten från mitt vackra fönster i sovrummet efter
en lång sovmorgon. Jag vill vara social, jag älskar alla mina nära och
kära, men jag orkar inte så mkt åt gången. Inga stora engagemang
eller partyn. Inga projekt. Jag vill vara, bara vara. Jag vill baka, blogga,
påta i trädgården och gråta en skvätt. Jag har faktiskt inte gråtit än.
Har inte velat stanna av tillräckligt länge. Nu pockar behovet på.
Jag vill sitta på min altan, äta pyttesmå jordgubbar ur landet, glädjas
åt allt det vackra och gråta förtvivlat.

Jag vill bjuda mina vänner, bröder och underbara flickvänner på kaffe
å hembakt, surra en stund och sedan återgå till min glädje, lycka och sorg.
Jag ska pussa på maken, bära de röda skorna som gör mig glad och gråta
in i mina nya kökshanddukar.

Jag älskar er alla men i helgen åker jag ingenstans... iallafall inte planerat.
Jag festar inte och jag startar inga sociala projekt. Bli inte ledsna på mig.
Jag har bara så mkt jag behöver göra och gråta är högst upp på listan.
Nu lämnar jag er (för idag) med bilder på mina fantastiska fynd!!

P.s. Jag är djupt tacksam för alla nya läsare. Ni är ett av glädjeämnena som får mig
att le varje gång jag loggar in!! Bered er på massor med präktiga bilder på bakverk,
blommor och kaffekoppar framöver för i helgen ska det mysas!! D.s.


Röda skor blir man glad av, det har jag å Alexandra bestämt. Jag letade
efter ett par i hennes storlek för att ge i "välkommen hem present"
men de hade inga i hennes pyttelilla storlek :(



Pyttesmå är våra första jordgubbar men vackra!


Detta är vad jag kallar fynd. Blir glad i själen av denna kakburk med pioner på
och bara 30kr kostade den!!


Dessa mjuka karameller till kökshanddukar hittade jag på en Loppis i Piteå!


Dagens kanske bästa fynd är ändå denna klänning som jag fann på Myrorna.
135kr pyntade jag för denna skönhet som är från London. Helt ljuvlig!!


Kärlek och harmoni!


Svett, pust, stånk och stön...

Det är typ allt jag har att komma med idag!
Under min vanliga "blogg-runda" har jag
insett att jag är föga originell.

Efter en dag i ett hett helvete (also known
as jobbet) cyklade jag hem för att skruva
in de ny lackerade skåpluckorna till köket.

Senare dök sötafina, rara, bästa moster upp
med underbar familj och mumsade grillade
hamburgare med pommes. De berömde vårt
hus, som seden bjuder, och var sådär allmänt
trevliga som bara de kan vara.

Hennes vackra barn kom till oss och påpekade
lite försynt att Rolf "kramade" deras ben. Om
det är något som inte hör hemma i mitt hem så
är det dominansbeteende a´la hund! (Also known
as JUCKANDE!) Rolf fick veta att han levde och
gick vidare till grannen vilket obönhörligen ledde
in oss på ämnet kastrering...
You are on probation Rolf!!

Detta var allt jag orkade skriva i svettandets stund!!

Kärlek och harmoni!!


En megafon utan volymknapp...

Väl hemkommen från jobbet, idag, ville ljuvliga maken sitta och titta
ut över våra ägor. Jag var inte sen att haka på eftersom jag länge velat
köra min "LejonKungen-replik"! Med djup stämma deklarerade jag:
(fritt tolkat, det var ju så länge sedan jag såg den)

" Jaa, min son...allt som solen rör vid ska bli ditt en dag"

Jag tittade uppfordrande på Rolf som fick agera Zimba vilket han naturligtvis förstod noll av. Han var ju inte ens född när LejonKungen visades på bio...

Maken som emellertid sett filmen i fråga fnissade nöjt.

Medan vi sitter på vår farstutrapp och njuter av vår fina gård börjar jag i ögonvrån se ett par damer komma cyklande på cykelvägen nära vårt hus. Tillika uppmärksammar mina "spindelsinnen" hur Rolf reagerar. Jag tänker för mig själv:

"Den lilla skitstöveln har tänkt skälla på dessa inte ont anande kvinnor!!"

Rolf gör sig redo att skälla och jag gör mig redo att replikera...

I samma sekund som Rolf undslipper sig ett litet "vaff, vaff vovouuuu!" vrålar jag med dånande stämma (jag skojar inte dååååånande stämma!) Neeeeeej!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag hade liksom glömt ställa in volymknappen och var helt oförberedd på det avgrundsvrål jag uppgav. Rolfs lilla bjäbb fullkomligt drunknade i ett NEJ som bara jag, hinhåle him self och Pavarotti är kapabla att utstöta.

Jag skrämde inte bara (halvt ihjäl) min egen vovve utan oxå maken, mig själv och för att inte tala om damerna på cykelbanan!! Allt för att min megafon till mun inte har någon volymknapp!

Är det bara jag som glömmer justera volymen ibland och skrämmer mig själv?

Just Wondering.

Kärlek och harmoni!


Öga och mun har fått sitt lystmäte

Mor och jag har lyxat oss som aldrig förr!
Igår morse sov jag ut och blev hämtad kl 10.00 av den ömma modern.
Det bar av till Piteå och Furunäset som ligger vi havet 3km från centrum.
Furunäsets hotellanläggning är en enorm, vacker och gammal byggnad som varit
mentalsjukhus. Dit skeppades de man ansåg psykiskt sjuka från stora delar av landet,
och där levde och begravdes många. Jag hade hoppats att det skulle spöka där, men
såg inte tillstymelse till spöke någonstans.

När vi kom fram hade vi bokat bord för brunch på Doktorsvillan. Ett sagolikt vackert
hus i rött med vita knutar och mycket snickarglädje.
Brunchen bars ut och vi njöt av äggröra, bacon, korvar, grillad tomat, amerikanska
pancakes å lönnsirap, scones med marmelad, smothie, juice och nybryggt kaffe.

Mätta och glada åkte vi in till centrum och bevistade en stor loppis och strosade på stan.
Jag köpte mig ett par röda skor. (Jag, och min vän Alex, är övertygad om att man blir glad av röda skor. Har länge sökt efter de perfekta röda skorna och fyndade ett par i just Piteå.)
Efter att vi gjort stan planterade vi bakarna på doktorsvillan igen och beställde in kaffe och
jordgubbssemla!! Underbart!!
Kvällen avslutades med 3-rättersmiddag (oxå på doktorsvillan) som var utsökt.
Hotellfrukost avslutade en perfekt minisemester!!

Furunäset rekomenderas varmt för den som vill uppleva sommaren i norrland!!


Bränna pengar...

Jag har varit dålig på att följa valdebatten och missade
således när Gudrun och FI brände stålar.
Jag är hjälplöst efter i debatten kring detta som jag
inte hunnit sätta mig in i. Spontant blev jag såklart
förbannad men jag tvekar ändå...
Jag tycker att tillfällena är få då man kan anklaga
Gudrun för att vara klantig och oaktsam.

Om ni, liksom jag, är konfunderade och förvirrade
rekommenderar jag att ni kikar in på Ninas blogg.
Klokt och opretentiöst för hon fram argument som
kastar ett annat ljus över debatten. Även om ni inte
håller med henne så är argumenten välskrivna och
vinkeln (om inte ny så) fräsch!!

Jag köper dock hennes argument och lyfter på hatten.

Tur att jag har blogg-vänner som hänger med och kan
upplysa mig när jag missat något viktigt!

(Det är inte första gången hon påpekat något jag missat
vilket resulterade i ett inlägg från min sida :)

Kärlek och harmoni!!


Byggare Bob kan slänga sig i väggen

Den lille dryge killen har ju hjälp av Skopis, Sopis och Sågis....
...eller vad faan dom nu heter.
De heter vad de gör, det vet jag i alla fall.
(Det vore som om jag skulle heta Gormis eller Snubblis.)
Men nu hamnar jag på ett sidospår känner jag.
Ska försöka lämna barnfigurerna ifred denna fredag och istället berätta vad Byggare My har tillverkat idag!!

Eftersom jag missunnar fåglarna, och den jättelika (och säkert illonda)
haren, våra jordgubbar bestämde jag mig för att bygga en ram som jag kunde
fästa nätet i.
Människor i min närhet har kommit med diverse, goda (läs: puckade),
ideér på alternativa sätt att beröva fåglar (och monsterHaren) lyckan att få mumsa
djupröda jordgubbar.
Ett populärt tips har varit fågelskrämma...
För det första så blev inte monsterHaren rädd när Rolf rusade mot honom
vilt skällande så jag tvivlar på att en uppstoppad gubbe skulle skrämma honom.

Dessutom tycker jag att fågelskrämmor är JÄTTEläskiga.
Lite som Jesus på korset med utsträckta armar med,
undantag från pinnen i röven och den läskiga hatten.
Jag kan ju iof göra en hemtrevlig fågelskrämma - sätta på han/hon en rosa
T-shirt och ett par gulliga leggings, men jag antar att de heter vad de gör.

FågelSkrämma!!

Därav det läskiga utseendet. Med min utstyrsel skulle de ju heta
FågelGULLA och då går ju poängen om intet....

Frånsett andra galna ideer, (såsom: sitta i buskarna med en trumpet och tuta
i hopp om att "Ge faan i jordgubbarna" ska bli betingat och kopplat till
öronbedövande trumpetning), så återstod alltså jordgubbsnätet och tillika ramen
jag nödgas bygga till detta...

Jag köpte en såg i butiken granne med mitt jobb och stoppade både den och
Rolf i cykelkorgen.
Eftersom himlen behagat öppna sig och vräka ned vatten
trampade jag på i god fart med kallt vatten rinnande ned för min frusna lekamen.

Tanken på rubrikerna i Expressen,
"Liten hund vid namn Rolf dödad i trafikolycka av såg", föresvävade mig.

Men jag såg bara, framför mig en såg komma körande i en bil och
mosa Roffe, vilket kändes osannolikt, och jag trampade på hemåt.

Åtta kilometer senare och halva Bottenviken i min urringning var vi hemma och kunde
börja såga. Vilken djävla tur att jag köpt en såg va´?!
Jag määääätade noga, jag sååågade noga och jag skruuuuuvade noga.

Nu är ramen och nätet på plats och jag måste säga att det ser...
...helt vanskapt ut!!!
Inte snyggt någonstans. Snett, rangligt och grotesk är min skapelse.

Men nu åker jag till Piteå och skiter i den missprydande vageln i min trädgårds öga.
Att min trädgård är besudlad av mitt eget verk kommer inte att störa min nattsömn.

Kärlek och harmoni!!


Tripp, med den rara modern, till Piteå planerad

Imorgon får jag min födelsedagspresent av den ömma modern.
Vi ska åka till Piteå. Vi ska äta och må gott. Vi börjar med brunch
imorgon förmiddag. Sedan kanske vi shoppar, letar loppisar eller
läser böcker på något café. På Söndag åker vi hem efter att ha sovit
på hotell och ätit god middag.

Jag ser fram emot detta något enormt!!

Försök ha det gott ni oxå ;)

Kärlek och harmoni!


Behöver jag tala om att det öste ned regn på min å Roffes, 8km långa, cykeltur hem från jobbet

Stackars Rolf frös så han skakade och jag lade på mig flera kilon bara i vattnet som jag kunde vrida ur kläderna...


Sedan klädde vi oss i mer regntåliga kläder och jobbade i trädgården


Tell me the secret

Kan man blogga, baka och koka marmelad samtidigt??
Jag kan det då inte!! ...men är tacksam för tips!

De senaste minutrarna har jag bränt tassarna på både skorpor,
marmelad och kokande vatten...!

Hellooooo!! UtanSimultankapacitet.nu!!

Dumma skorpor!!

Kärlek och harmoni!


I rättan tid

Precis när jag bestämt mig för att negga ytterligare någon dag kommer ljusningen.
Denna gång i form av rara Matilda, som utan förvarning erbjöd mig en ny design
a´la sommar!! Kan man bli annat än glad när man tittar på vad hennes begåvade
och flinka händer åstakommit "bara på kul"?? Mitt humör lyftes. Sedan frågade
hon om jag ville ha en sån där "BloggLoving-knapp" och fastän jag har dålig koll
på Bloggloving så hojtade jag ett glatt JA! (Om man nu kan hojta glatt via SMS...)

Kloka Nina och älskade Alex kommentarer till mitt smärre utbrott igår lindrar oxå.
I love you guys!!

Kärlek och harmoni!


Följ min blogg med bloglovin

Följ min blogg med bloglovin


Orkar inte med någon rubrik idag

Efter att ha gormat loss, som om livet själv hängde på antalet arga ord, häromdagen har jag istället blivit förtvivlat trött. Inte ens en go´pratstund med kära Sofie hjälpte. Trotts hennes peppning och ohändertagande händer på mina fötter är jag trött. Förutom mina älskade närmaste och en klok skara bloggande kvinnor (you know who you are) så känns det som att få människor (pga mitt mörka humör, läs: Inte en djävel) bryr sig.

Om vad då?...undrar ni.
Om jämställdhet, genus och människors lika värde.
Visst, jag förstår att alla kanske inte är eniga om hur vi ska förändra men de flesta borde väl skriva under på att något bör förändras... eller?

Nu neggar jag (läs ältar) och bör inte tillskrivas allt för mkt relevans.

Gammalt djungelordspråk: När fantomen rör sig står blixten stilla.
VrålBabianens ordspråk: När LillaMy neggar blir bloggen tråkig.    

Tänker att jag bör lämna detta inlägg innan jag börjar smitta negativitet...

Kanske var det den glada, vältränade, unga mamman med sitt söta barn och i en fantastisk klänning, som jag mötte på vägen hem, som fick bägaren att rinna över med moll-toner. (Det blev en lång mening det där.)
Funderar på att posta detta inlägg och sedan tycka synd om mig själv medan jag ömsom snusar, ömsom dricker vitt vin. Det borde väl göra susen?! Kanske ska jag spendera onödiga pengar på vackra saker på någon webshop?

Hur som helst blir jag inte roligare än så här idag, sorry!
Jag lämnar er dock med några bilder som muntrar upp (mig) och hoppas kunna hänföra er med mina snubblande äventyr imorgon. Peace out!

Så här fina blev mina tånaglar när Sofie var klar med dem.


Med dessa vänner (f.hö. Snusdosan, plommonen och det vita vinet) spenderar jag resten av kvällen


Hur man jagar ut sin make ur badrummet - En guide!

Det var inte ens meningen!! På allvar!!
Men vill ni kära läsare lära er den ädla konst, som borttagande av make är
(och som tydligen kommer helt naturligt för mig), så kommer här lektion Nr 1:

Ta en välbehövlig dusch efter arbetsdagen. När maken frågar om han får duscha tillsammans med dig då han har bråttom så säger du ett käckt: Ja!
Låt honom duscha en stund, tvåla in sig å så, innan du klämmer i med en käck liten visa!!
Ingen trevlig liten sommarvisa och inget nynnande.

Jag valde att klämma i med (den klämmiga)
Schnappi das kleine krokodil....
...på högsta volym!! Och när refrängen kommer så ylade jag för full hals:

"Schni schnai schnappi, schnappi schnappi schnapp
Schni schnai schnappi, schnappi schnappi schnapp"

Till en början kanske din make/fru/pojkvän/dusch-kompis börjar böna och be.
Detta är den kritiska punkten,
du får, under inga omständigheter, ge vika!!
Sjung du glatt vidare.
I mitt fall föll det sig så, att jag inte på allvar kunde tro att han ville att jag skulle sluta skön-sjunga. (Klart kille skojade, vem vill inte höra en hejig liten trudelutt innan semifinalen i fotbolls VM??)
Så jag brassade på genom vers efter vers (har jag nämnt att jag inte kan tyska?)
och provade ta refrängen med olika röster och i både dur och moll.
För min make brast det när jag sjöng refrängen upprepade gånger i
falsett.
Det kan förstås vara olika... Man kan inte veta så noga var gränsen
går... Olika makar/fruar m.fl har nog olika tolerans. Det viktiga är att
vara enträgen!!
Tecknet på att just min make höll på att bryta ihop var
nog när han såg ut som Michael Dougglas i filmen "Falling Down"...
(Ni vet filmen där han får ett sammanbrott i en bilkö och börjar skjuta
automatvapen på allt och alla!!)

Men tecknen kan förstås oxå vara olika från person till person...

Maken fick något mörkt och farligt i blicken och galopperade ut ur duschen, som om jag startat en motorsåg på den lilla ytan, inte stämt upp i sång...
...hoppas att tvålen inte kliar för jag tvivlar på att han hade tid att skölja bort den...

Jag valde som sagt en Tysk barnvisa, helt ovetande om konsekvenserna, men jag kan tänka mig andra sånger som oxå skulle ha fått jobbet gjort.
Ett tips (i all välmening) kanske kan vara "O´boy" med Peps Persson och den obligatoriska skånska dialekten. Om du klämmer i på första strofen kan du nog slå mitt rekord.

Eller varför inte"Rosa Helikopter" som plågade oss för några somrar sedan. Håll för näsan och sjung så gällt du kan så är nog saken biff inom några minuter. Listan kan göras lång men fokus bör ligga på att inte ge upp vid första tecknen på missnöje eller vädjan så ska det nog ordna sig!! Best of luck!




Ooo, ooo, ooo... Läs, läs, läs!!

Tur att det finns människor som följer med i mediaflödet.
(Vi har nämligen varken TV eller tidningar för tillfället.)

Ta någon minut å läs Bambis senaste inlägg!!
Jag blev själaglad!!


Varför envisas folk med att använda enstaka exempel för att motbevisa statistiken??




Jag tycker det händer frekvent och oreflekterat!

Statistik: Män tjänar generellt mer än kvinnor och
vi önskar ändra på det!!


Enstaka exempel: Jaa, men jag känner en kvinna
som tjänar mer än sin man...?!?

What the fuck pingisrack liksom!! Vi känner väl alla kvinnor som tjänar mer än någon man och i detta fall råkade de vara gifta.
Frågan dessa stollar bör ställa sig är ju:
Tjänar denna kvinna bättre än männen på hennes arbetsplats?? Eller åtminstone lika bra?!
Men inte ens det är kärnfrågan. Kärnfrågan är ju att män tjänar bättre statistiskt sett!
När jag gick i skolan så handlade statistik om att man kollade med en stor grupp människor (eller kossor eller vad faan som helst) och sedan räknade man ut ett snitt!
Eller är jag helt ute och cyklar??
Om jag har rätt så skulle det innebära att denna kvinna är statistiskt försumbar. Missförstå mig rätt, det är underbart att hon tjänar bra men det exkluderar inte det faktum att hon är ovanlig.

Andra exempel som upprör mig är

Statistik: Män står (överlägset) för den största
andelen våld i samhället. Ska vi inte försöka
förändra mansrollen??

Enstaka exempel: Jaa (för det börjar alltid så), men
jag hörde om en man, på TV (no shit liksom) som blev
slagen av sin fru. Å han var jätteledsen....

(Det är ju jättehemskt att hon slog honom men vi pratar fortfarande statistik!! Andelen kvinnor som utövar våld mot män är försvinnande liten. Män utövar däremot mycket våld mot varandra! Ska vi inte ta och ändra på mansrollen ändå?...eller? Om inte för alla kvinnor som blir misshandlade och mördade så för de män som råkar ut för det våld som vår snedvridna mansroll för med sig.)

Allmän kunskap: Jättemånga kvinnor blir slagna
och våldtagna varje dag. Hur kommer vi tillrätta
med det??

Enstaka exempel: Jaa, men jag känner en man som blev
oskyldigt anklagad av en kvinna som ljög om att han
våldtagit henne. Han fick flytta från stan.....

Det är fruktansvärt, helt horribelt!! Men tala om för mig så jag förstår. Hur kan denna hemska historia skifta fokus från män som, slår och våldtar och problemlösningen kring det?? Existerar inte problemet med mansrollen bara för att enstaka kvinnor ljuger?? Är denna historia ens relevant i diskussionen?? I fail to se the conection.

OBS!! Jag förminskar inte dessa män som råkat ut för våld och oförrätter!! Jag tycker bara att man ska hålla sig till frågan om man vill bli tagen på allvar.

Kärlek och harmoni!


Upp som en sol och ned som en... ledsen pankaka

För en stund sedan skrev jag om min egen ångest och att jag kan bära den
med hjälp av ett fåtal personer. Att jag kan vara lycklig mitt i sorgen.........

...å såklart blev jag ledsen när jag tryckt på "Spara och publicera"-knappen.
Började med arbetet att älta och grotta ned mig i ledsamma funderingar.
Men det är väl som det ska va´antar jag. Jag känner mig urstark ena stunden
och liten å ledsen i den andra. På något förbannat sätt går livet vidare.

Positivt är dock att jag har min blogg som en ventil.
Precis som Bambi kommenterade så gulligt i det tidigare
inlägget så är det skönt att skriva av sig. Man sitter liksom
gömd bakom laptoppen och vågar censurera mindre.

Bambis blogg föll jag för iom detta inlägg som genererade 155
komentarer och placerade henne i den dagliga dosen av kloka
bloggar som jag unnar mig varje dag. Hon har en mjuk framtoning
men är skarp och kvick i samma veva. En bra mix av gemytlighet
och välformulerade åsikter. I love it.


Äta upp all Hjortronsylt... Tjeck!

Bjöd in lillebror, mamsen och hennes make
Peter på Belgiska våfflor på altanen!!!  

Har ni missat att jag fått ett Belgiskt våffelhjärn?!

Fick det av bröderna med respektive!!
Thank Youuuuuuu!!!

De serverades med jorgubbar, grädde, florsocker och
hjortronsylt!! Till det drack vi kaffe och iste.
Underbart!!

Men i höst får vi nog bege oss ut i skog och myr på jakt efter
guldgula delikatesser för vi gjorde slut på en hel burk på 5 personer.
Tur att man inte behöver snåla med hjortronsylt om man är
norrlänning!!



Jag kan bära min egen ångest... Oftast

Idag (medan jag kämpade mot ogräset, en obstinat hund och kaffetörst)
reflekterade jag över min egen förmåga att överleva missfall och miss-
-lyckanden. Jag inser att jag har skyddsmekanismer, som ibland inte är de
mest lyckade men som fungerar, tillåter mig att fungera och inte är de
sämsta heller.

Förutom mina egna skyddsmekanismer så är jag fullt och fast övertygad
över att jag kommer att klara det. Det hjälper. Jag har överlevt så mycket
annan skit (och trott som man gör när man är förtvivlad, att jag kommer
att dö) så jag vet att jag överlever. Hur tungt det än är så vet jag att sorgen
är ett arbete man måste utföra... Något att, med näbbar och klor, kriga sig
igenom och som i slutändan formar mig och gör mig mer empatiskt.

Missförstå mig rätt, jag känner hopplöshet, ilska och förtvivlan men jag
kan bära det. Jag kan härbärgera mina känslor.
...oftast... Min mamma och make är de människor som hjälper mig att
bära och får se den osminkade versionen.

Mina vänner påstår att jag är bra på att prata om mina känslor men
jag visar bara de känslor som jag vill visa. Jag kan tala om att jag
är ledsen och sörjer och gråter. Men få får se de känslorna.

Jag inser att detta drag inte är särskilt  sympatiskt...

Att mina närmaste inte får se mig visa de känslor som de vet att
jag känner. Vissa kan tom tro att de är dåliga på att se att jag mår dåligt.
Känner att de missat något tecken. Så är mkt sällan fallet.
Jag har aldrig visat de tecken som de letade efter utan jag talar om
hur jag mår, men visar det sällan. Min tanke är att "om jag kan bära
bära min egen sorg utan att gå under, varför tynga andra?"

Svaret är, förmodligen, att människor behöver känna sig behövda.
Vänskapsband blir starkare när man visar sig sårbar...

Samtidigt måste man inse att detta är mina skyddsmekanismer
och de fungerar. Något annat sätt att överleva vet jag inte.
Vad händer om man plockar bort alla murar och barriärer?
Det är jag inte sugen på att experimentera med.

Det som händer när sorgen drabbar är att jag blir mindre social
och mer ensamvarg. Det tar tid och energi att umgås som jag måste
lägga på sorgearbetet.

Men, jag har sagt det förr och jag säger det igen:

Jag är lycklig. Jag har sorger. Men jag ÄR lycklig.
De två sakerna utesluter inte varandra.
Och jag KAN bära det. Ni som oroar er över mig
ska veta det - Jag KAN bära det!
(Med hjälp av makens starka axlar och min kloka mamma med make)

Kärlek och harmoni!


Trevlig kväll

Efter vårt "ryck" i trädgården grillade vi hemmagjorda hambugare som intogs tillsammans med ädelostsås och pommes. Till efterrätt åt vi rabarberpaj och drack ljuvligt kaffe. Vi lutade oss tillbaka, tillsammans med goda vänner och myste över att en liten del av vår gigantiska trädgård var i ordning.

Här kommer en lite sneak-peak på vår gård.







Nu: Gräva, bära och rensa


Denna dagen ett liv...

Detta är den första bra dagen på länge. Sorgen har fått ge vika för gammalt hederligt kroppsarbete i solen!! Sedan nio i morse har vi burit, grävt och rensat!! Vårt trädgårdsland har inte fått någon kärlek sedan hedenhös och brännässlorna var midjehöga med en matta av rotsystem som krävde en sekatör för att få tag i något att slita i!! Den förre ägaren har oxå haft godheten att beströ landet med stenar och tegelpannor innan hon lät det gro igen vilket försvårat arbetet.

Nu står pallkragar i fina rader med kryddor i, och kanske sallad framöver. Jag har planterat två buskar med amerikanska blåbär och jordgubbarna i prydliga rader slipper fajtas med maskrosor och brännässlor. De får väl en chock då de överlevt mitt i ett hav av ogräs så länge...

Ikväll när jag lite småfull på vin vandrar i min trädgård och borstar tänderna så är det inte grannens trädgårdsland jag kommer att beundra utan något som jag själv skapat!!

Jag känner tacksamhet och en gnutta glädje för första gången på länge!!
Kanske jag dristar mig till att nynna i duschen t.o.m!
Ett tecken på deppighet brukar nämligen vara att jag slutar sjunga.
Innan IVF-cirkusen började sjöng jag jämt, allt från radiohits till egenpåhittade melodistumpar om vad jag gör eller tänker. Säkerligen enormt irriterande för omgivningen!!
När jag nynnade lite under arbetets gång insåg jag att jag inte sjungit på evigheter...
Nu finns längtan efter melodier, toner och stämmor!!


Avundsjuka...

Borstar tänderna och tittar ut över ett vackert trädgårdsland...
...det är inte mitt... det är grannens.
Fan!!


Kaffe = Guds gåva till argsinta människor

Lika hett som jag hatar min symaskin ääälskar jag kaffe!!
Om gudinnor finns så dricker de garanterat denna delikata
dryck!! Jag kan sätta i mig 7-8 koppar om dagen av det svarta
guldet. Serverat i utsökta, efter humör utvalda, muminmuggar.

Egentligen skulle jag förmodligen dricka kaffe ur en åsnas röv
om det var det enda sättet för mig att inmundiga kaffe. Men får
jag välja så blir det ur en muminmugg. Jag diskriminerar inte
på muminmuggsfronten bara för att jag kallar mig LillaMy. Inte då!
Jag dricker glatt ur snusmumriken, sniff eller muminmamman. Men
Stinky och Morran sparar jag till dagar som börjar med en katastrof.

Jag råkar ut för katastrofer nu och då.
I morse tex, så slog jag tån i tröskeln jättehårt!!
Maken vet enkelt vilket humör jag är på när jag sitter
och dricker kaffe, med smalnande ögon och Elisabet-Höglund-Hår, ur en grå mugg med en arg liten svart figur på... Hans glada morgon humör göre sig icke besvär.

En fantastisk sida m. kaffe är att det kan användas som ursäkt för dåligt humör.
Jag kan surmulet mumla att "jag inte fått kaffe än" om någon gladlynt kollega
dristar sig till att fråga varför jag ser moloken ut.

Kaffe passar underbart till snus oxå, visste ni det?!
Jag sänder en tacksamhetens tanke till Kaffe-gudinnan för att hon välsignat mig med stark mage medan jag sörplar dagens sista kopp.
Kan inte bärga mig tills imorgon då jag får brygga dagens första kopp, välja mugg och sätta mig på altanen - det är lyx!!

Kärlek och harmoni!!


Många nya läsare till min lilla blogg

... tack vare Nina som skrev så vackra ord om mig i sin välbesökta blogg!!
Å så glad ja´blev!! Välkomna alla nya, hoppas jag kan leva upp till orden!

Här hittar ni mitt gorm, kantat med lite Lull-Lull och Rosa Fluff! Ena dagen
förklarar jag krig mot patriarkatet, minigolf eller min egen symaskin, för att
i nästa stund överösa er med bilder av tvivelaktig relevans och kvalité.
Korniga bilder föreställande min vovve Rolf, bakverk eller hemmagjort schampo.

Ett inlägg kan handla om sorgen över misslyckade IVF-försök och längtan efter
barn, medan nästa handlar om snubbel och tips på tillmälen att ropa till medtrafikanter...

Kort sagt, jag är konsekvent inkonsekvent och står för det.
Om ni störs av mitt gormande så surfa vidare och kom igen en annan
dag, då kan ämnet vara inredningprojekt eller en lista över mysiga
vampyr-filmer... Man kan aldrig veta med mig.

Kärlek och harmoni!


Läskande pinjacolada-slush för vuxna gottegrisar




Till midsommar gjorde jag en bejublad Pinjacolada-sluch som jag tänkte dela med mig av.
Den är isigt läskande, len, gräddig och fruktig i ett... (åså är det sprit i... men så lite att man kan unna sig några stycken en varm sommardag!)

Receptet är delvis stulet från någon, fråga mig inte vem - det var så länge sedan, och sedan modifierat av moí till en underbar sommar drink.

Så här gör man:

Blanda 2pkt koncentrerad tropisk nektar
2 dl pressad citronjuice    
1 burk ekologisk kokosmjölk
6 dl vodka                         
1dl malibu, peachtree el. annan fruktlikör

Pyttsa alltihop i en bytta och ställ i frysen i några timmar. Den fryser inte helt utan ska gå att skopa upp med sked. När du väntat lååånga timmar på att det ska frysa tar du några matskedar i ett glas (typ 2,3 eller fyra om du förtjänat det) och fyll upp med sprite!! Sagolikt gott!


Vad jag saknar i skicklighet kompenserar jag med vision, vilja och tjurskallighet



Jag hatar min symaskin... och den hatar mig. Vi är ovänner och dödsfiender som måste samarbeta och inte sällan resulterar det i att blod spills, eder svärs och hot om fysiskt våld uttalas. Jag har sytt fast mina byxor i tilltänkta projekt, sytt fast dukar, jaa till och med mitt hår. Jag har svurit, sytt fel, svurit lite till och sprättat. Jag har mätat noga och sytt fel, jag har struntat i att mäta och sytt groteska skapelser, jag har sprättat kilometervis för att göra om samma misstag som resulterade i sprättandet från början. Jag har talat med snäll röst till åbäket och svurit och gormat åt maskin-helvetet utan att märka någon skillnad... Kort sagt: Vi ligger i krig!!

Och varför bloggar jag då om detta?
Joo, jag kan ibland ge intrycket av att jag är sömmerska...
...tydligen...

De som känner mig på nära håll skulle skratta ihjäl sig vid blotta tanken.
Jag har på senare tid fått förfrågningar om diverse sömnadsarbeten.
Grannen och mäklaren går tydligen under villfarelsen att jag jobbar med sömnad...

* Platts för fniss*

Visst jag syr en hel del...
...men jag fuskar så in i helvete och har inga föreställningar om perfektion.
Jag vet hur jag vill att slutresultatet ska bli och så fuskar, slarvar och gormar jag mig till ett resultat som gör mig nöjd. Andra planerar för perfektion och ger antingen upp när det jävlas eller börjar aldrig på projektet för att det blir för komplicerat. Jag saknar all kunskap innom sömnad och jag skiter i det!! Jag syr till mig själv och till mitt hem och många gånger lyckas jag (listigt) dölja mina misstag (åtminstone på håll) och framförallt - Det blir gjort!

Maken frågade en gång stillsamt:

"Men vilda kvinna, om du hatar att sy...
...och inte kan sy...
Varför inte börja med en enkel kudde
istället för en kudde i lapptäckesteknik?"

Svaret är enkelt, jag har sett hur jag vill ha kudden för mitt inre öga och då vill jag skapa det.
Det må kosta blod, svett och tårar men förr är jag utan kudde än att jag ger upp min vision och inre bild!! Men visst, jag låter inte vackert när jag sitter och "attack-gasar" och svär osande...

En gång gick det så långt att min mormor sa:

"Julia...(paus för att understryka allvaret) om du
fortsätter att åkalla satan så går jag härifrån."

...och då är min mormor inte en kvinna som är särdeles from. Hon kan ta till den gamla hederliga franskan om tillfället kräver.

Ikväll har jag duellerat min ärkefiende och producerat en djävla kudd-djävel till Roffes korg.
Den är inte perfekt men den duger åt vovven.