Ljuvliga Juligheter By Julia

Julia´s Ljuvliga Juligheter är tillbaka med dunder och brak!!
Ibland undrar jag om beslutet att fortsätta blogga springer ur det 
faktum att julen är på antågande och kategorin "Julias Juligheter"
lockade pysselfingrarna. Well, håll i er! 
 
Vanligtvis sparkas mina julförberedelser igång under Augusti månad då julklappar och scheman börjar undersökas... Vem ska fira vars, hur ska timmarna fördelas under årets mest älskade högtid? Jag brukar sätta igång samtalet för då behöver min organiserande del av hjärnan få börja planera. Vid den tiden händer det sig också att julklappar iköps och det betyder (tyvärr) för vissa av er att era önskelistor är värdelösa för vi har redan handlat (Sorry in advance!). 
Julen sparkas igång när alla julmagasin kommer och man konkret kan planera alla inköp från julklappar till vad årets pyntbudget (200kr) ska användas till. Vad behövs och vad gick sönder förra året? Vissa år spenderas budgeten till att ersätta klassiker som kastat in handduken medan andra år går budgeten till något galet, KITCHIGT pynt. Det beror på läget.
Ett par veckor innan advent brukar jag börja fysiskt göra saker, koka godis, pynta osv. (Förrutom julklapparna de inköps när jag springer på något eller mot slutet när jag MÅSTE hitta något och köper första bästa. Båda har hänt!) Då, när pyntet åkt upp känner jag att julen börjar men de flesta håller nog på att Julen börjar i advent och ingen annan gång! Själv anser jag att det är när huset doftar saffran och/eller citrus, kanel, hyacint eller granbarr och när hundra el-ljus sprider sitt varma, gula, miljö-ovänliga sken. Det senare jobbar jag på att byta ut mot en miljövänlig julkänslo-framkallare om det går,
Nu känner jag julen närma sig!
I Lördags åkte jag på skattjakt (även kallad loppis-runda) och fann flera retro, kitchiga, julsaker. Julstjärnan är favoriten som för endast 40kr (plus byte av elkontakt hemma) kom att pryda sin plats i köksfönstret. Vårt Nygamla retro-köks vackraste prydnad.
Återkommer med mer julpynt och bilder för i år har jag tagit i en aning :)
Piece out!
 
 
 


Julhälsning från MyMamman

God Jul ärade läsare! Klockan kryper mot halvtre-tiden och sömnen är puts väck.
Nå Väl - "låtom oss fröjdas, njuta av tystnaden och tjyv-knapra smörkola" står det ju
i bibeln(?) och just detta ägnar jag småtimmarna åt denna tidiga morgon-före-dopparedagen.
Det har jag förtjänat. Det senaste året har innehållit mer smärta, frustration och hopplöshet
än flera tidigare år tillsammans. Vi kom inte in i riksdagen (och med "vi" menar jag F!), rasisterna skördade valframgångar, Belinda Ollsson gjorde ett program om feminism där hon fundersamt
figurerade med feminister, och antifeminister, samt undrade om feminismen inte gått för långt ändå...
 
På det personliga planet fick jag mer ont än tidigare, sjukskrevs, hade ångest, fick diagnos och rullstol för att inte tala om den berömda sprinten in i väggen. Jösses vad en kan fara illa fram med sig själv om en inte är försiktig!! Lärdom att ta med sig in i 2015 månne??
 
Men året har innehållit glada överraskningar, en  Snow Pride-parad, nya vänner och nya roller. En massa glädje, skratt och hopp mitt i allt och sist, men inte minst, vårt nya BADRUM! Jag kan, i princip, när jag vill sjunka ned i ett varmt bad i ett badkar med tassar, i ett badrum med chackrutigt golv. Det ni!! Vem behöver spa när en kan ligga i ens eget badkar och vicka på tårna?? För en dryg vecka sedan flyttade "TheMummy" in i den Myiska villan. Vi blir trångbodda ett tag innan hennes "lägenhet" i huset är färdig men vad gör väl det? Ett generationsboendets år kommer 2015 att vara för oss, liksom året då jag (peppar peppar) får sjukersättning, tillbaka lite energi och hittar nya intressen (eller tar upp gamla). Kort sagt: Jag har hopp om 2015! 
 
Mitt långa, bruna hår är nu kaffe-brunt med lila slingor, en liten lugg och en cool undercut i nacken. I garderoben hänger en ny klänning, i magen simmar ett okänt antal smörkolor och under granen trängs onödigt många röda klappar: Julen är kommen, hoptralallala!
 
Nu är det dags för mig att ta jullov, TheMummy åker till Indien i ett par veckor och ni njuter förhoppningsvis av er jul, på ert sätt! Jag hoppas att ni tittar in till oss under 2015, året då allt händer och ett socialt experiment kallat "generationsboende" tar form. Välkomna tillbaka på andra sidan julen, år tvåtusenfemton!! En alldelens underbar jul tillönskas er mina välartade läsare! Och lukta inte bara på glöggen utan njut! Det ska MyMamman och TheMummy göra! Kram!


DIY - adventskalender

Barnens julkalender. Den är köpt på panduro. Luckorna är pimpade med tidningsbilder, washitejp och vissa har jag ritat på. Utsidan är pimpad med bilder från "Tomten" av Viktor Rydberg. Att klippa i den kändes som ett helgerån MEN jag köpte den för en femma och när jag kom hem upptäckte jag att någon rivit ut två sidor och då kändes det okej att slakta den och pussla ihop kalenderns utsida. Sedan är den lackad två gånger och fylld med: Små böcker, bilar armband, nappar, plåster, djur, figurer, tomteluvor och elektriska adventsljus. det mesta från loppis. Att tapetsera saker med vackra papper är mitt favoritpyssel! Anvönd decupagelim till första strykningen, när det torkar syns det inte att en "blött ned" papperet - sedan kan en lacka med hårdlack om en tex tapetserar en bordsskiva eller något annat som slits mycket.
 

Före
 
Efter
 
 
 
 
 
 
Den lilla "byrån" går att vika ihop och låsas som en låda. Kostade ett par hundralappar.
 


Juligt enligt MyMamman

Julpynt i köksfönstret.
Några stora kvistar av trollhassel (finns sällan så stora i affärer men jag bad min svägerska som äger en blomsterbutik att beställa) spraymålades i silver och pryddes med en nyinköpt kula. årets enda nya. Fantastisk!! Vi får se om jag flyttar den till granen. jag brukar köra på små, skira prydnader i denna skapelse. Mest för att köksfönstret ändå är smockfullt med prylar.
 
 


Loppis rules!!

Hej hej! Kommer upp för luft bara för att meddela att barnen är så djävla sjuka och jag är vad vi i Norrland (eller kanske bara i vår familj) kallar dyng-förkyld. Mina barn är ofta sjuka och de blir mycket sjuka därför att de har astma men denna gång verkar det ta rejält på krafterna. Jag är ovan att de blir så slitna att de inte orkar vara glada. saker flyger i golvet och sparkas på. Små saker, som att jag öppnat glassen i fel ände, orsakar gråtattacker och de rör ingenting i födoämnesklassen utom isglass. idag har de ätit tre isglassar, inget annat  och jag fasar för morgondagen då alla röda glassar är slut och de måste äta de bruna. De är inne i en rosa/röd fas och endast de glassarna godkänns...
jag har precis överlevt ett tredagars seminarium och jag var inte på topp.
jag har säkert klarat godkänt och mer kan en inte få på dessa men det är aldrig roligt att lägga sig på skamm-gränsen. Dessutom händer det hela tiden nya saker med min resa mot någon slags diagnos för värken och jag både hoppas och är sorgsen. Det är en djävla byråkrati att ta sig igenom om en är sjuk.
(Det är första gången jag kallar mig det, vi får se hur jag ser det om en vecka.)
Men julen är i antågande, och inget gör mig gladare så vi kör några bilder på barnens gran.
 

Jag lyckades hitta helt fantastiska prydnader på loppis: Silverkulor med katter på, tomtar som kör traktor och små pinglor som låter lagom mycket. + några discokulor från Myrorna. Bredvid står ett tomtetåg i porslin som också är från loppis och istället för glitter har de fått en girlang med små polkagris-flaggor som mamman knåpat ihop. granen är ett arv från deras farmorsfar som gick bort för några år sedan och under vilar tomtarna som de själva valt ut från ica maxi. Julgransfoten är en pepparkaksburk i plast som jag limmat prickiga servetter på och lackat över. sedan fyllde jag på med stenar för att den skulle stå stadigt. Allt som allt hamnar hela deras julpynt på en 150-lapp. Loppis rules!
 
 
 
 
 


Skjut inte upp all glädje bara för att

Tyckte ni att jag var för hård mot alla Grinchar i det förra inlägget?
Må så vara. Det var mindre ett hat mot jul-poopare (minns var ni först läste ordet!)
och mer ett bevis på min obotliga kärlek för en högtid som gör mig glad och en önskan
om att vi inte ska skjuta upp allt det roliga. Jag, som många andra är ett fan av uppskjuten
tillfredsställellse, som att en diskar undan inan en dimper ned i soffan eller äter de mindre goda godisarna före de godaste, jag fattar poängen liksom det viktiga i att ha den förmågan för att kunna fungera och ha ett jobb (i väntan på fredagen) eller fungerande matvanor (inte äta godis före maten, typ)
men jag tycker inte att vi bör skjuta upp det goda i livet på regelbunden basis. Vi lever i ett mörkt och kallt land, merparten av tiden, och att då skjuta upp myset, ljusen, pyntet och värmen känns bara så... dumt.
 
Varför hålla igen på livskvalitén? Om en inte hatar julen förstås, DET förstår jag och då är det en annan sak. Men att älska julen och hålla på godsakerna bara för att?? Jag förstår också att en håller på vissa saker för att traditioner har ett värde. Visst. det gör jag också men inte till den milda grad att jag rynkar på näsan om någon nynnar "Rudolf med röda mulen" den 29:e november eller fnyser förnumstigt när någon dricker glöggte i oktober. take a chillpill, liksom. Om jag kan få en enda extra dag av det jag värderar högt så tar jag det, utan att pruta och utan att urvattna traditioner. Advent är advent liksom. Det blir inte mindre advent för att någon tittar på "Die Hard"-filmerna tidig höst eller bakar lussekatter kring allhelgona.
Prova äta godis före maten (mums!) eller skita i disken på fredagkväll och våga tänka tanken att "frukt inte är godis". Ingen kommer att dö. 
 
SÅ!
MVH / Mamman som sjöng "Hej Tomtegubbar slå i glasen" som godnattvisa för sina barn


Sug på den JUL-POOPARE!

Idag är det en lite konstig dag. Min doktor ringde och hade jobbigt besked.
Ett sånt där besked som gör en rädd och som kommer att orsaka att jag får
mer ont framöver. Läskigt med oväntad information om hur skruttig jag egentligen är.  Känner mig ganska tom just nu. Men just nu går det inte att lägga sig ned och grina. Jag får vänta tills barnen sover och lugnet lagt sig. En sak jag kan berätta är att jag från och med imorgon är sjukskriven på halvtid. Bäst för kroppen vore helt klart att vara heltidssjukskriven, det tyckte doktorn också, men då måste jag vänta tills nästa höst med att göra klart kursen jag kommit halvvägs in i. DET skulle verkligen vara knäckande.
Så nu blir det nya tider i MyHuset. maken blir mer hemma och vi ska satsa all vår energi på att skapa traditioner kring advent och jul för barnen. Jag är nästan besatt av stor-familj-tradition-mys-rutiner. 
 
tillsammans har vi nu spikat VÅR familjs rutiner! jag blir alldelens varm inombords.
Den här julen ska gå till historien som den mysigaste mys-julen i världshistorien!!
ve den som poopar på mina traditioner, min julklappslista och alla recept jag vill prova!
JAG kan inte få nog av julen och ni som kan det kan köra upp er "lagom är bäst"-replik i analen!
 
Så, dåliga nyheter men med siktet inställt på julen känns det som om det ska gå vägen!
Ikväll klär vi granen! sug på den jul-poopare!!


Årets första lussebullar

Igår fick jag nog!!
"VIK HÄDAN tråkpåsar och traditionalister!!!" trumpetade Mymamman och satte en saffransdeg.
Och jag är ledsen hurtbullar och hälsohetsare, men vägen till en god lussebulle handlar inte om kessella eller särskillt dyrt saffran utan om smör. Godheten ökar exponensiellt med smörmängden...Sorry!
Du har säkert ätit goda bullar med halverad smör-mängd... men mina bullar är himmelska och smöret är hemligheten. Anyhuuuue, barnen ville vara med....
"Självklart" hojtade maman och svor inombords: "Craaaaaaaaaaaaap"
Men vi satte igång! Mormor styrde barnens bakande och jag koncentrerade mig på "Vuxenbullarna" MUAHAHAHAHAHAAAAAAAAA! Goda! 
 Mina mumsbullar
barnens bidrag till frysen
 
 
 
 


Nu jävlar

Nä, nu tar vi fan jul!!!!
Eller hur???
Inte mindre än FYRA julmagasin är inhandlade och inspirationen försöker få fäste i min trötta hjärna. För att belöna mig själv för att jag inte lägger mig ned och dör tänkte jag nu lägga ett par/tre hundringar på pysselmaterial och försöka glömma plugget, förskola, ångest och andra tråkigheter. Härmed förklarar jag julens början i detta hus och ser mig om efter första bästa pensel. Nu jävlar!!


Årets bokskörd!

Ett stående inslag i min julklappshög är böcker. Jag älskar hårda, fyrkantiga, paket!
Dessa böcker fann jag under granen i år å jisses vad glad jag blev! Njutning i paketform!
 


Jul, jul, strålande jul!

Jisses vilken jul! En enda blandning av skratt, gråt, mat, spya, givande och tagande!
Några höjdpunkter och lite lägre punkter...
 
* Julklappspel med moster, mormor, mormorsmor, bröder m.f.
Vi avgick (tack vare maken) med en ansenlig hög med juklappar!
* Massor med sömn på landet hos svärföräldrarna
Två dygn av lugn och ro, massor med sömn och god mat
* Jagade Otto runt prästen under julgudstjänsten, han är snabb
som en vessla den ungen! Mina ungar ville INTE kolla in krubban
utan rusade runt och vrålade när man fångade in dem. Kul hade vi hur som helst!
* Julmiddag hos farsan, mums mums mums!
* Ungarna fick sina julklappar och var överlyckliga. Rutschkanan gjorde succé!
* Ungar för speedade för att sova, läggningen tog 2,5 timme!
* Mamman viker ned sig, får migrän och spyr som en räv under hela julklappsöppningen
samt några timmar ytterligare. Somnar av utmattning i egen säng. Silverlining.
* Mamman inser att hon måste ha varit osedvanligt snäll, fick underbara julklappar!
* Julfirande med mamma på juldagen! Rödingplanka och marängsviss, mums!
Något knäckt av julaftonskvällens match med migrän men glad och hungrig.
* Ungarna sover gott och turboleker med nya leksaker på annandagen!
* Svärföräldrarna dyker upp och bjuder på god middag samt turboleker med ungarna.
* Ungar får slut ström och läggs ovanligt tidigt. Mamman pustar ut i soffan med en whisky
Mamman tittar tillbaka på julhelgen med glädje och konstaterar att det mesta gått över förväntan!
 
Jag har fått massor med fina saker, gett massor med fina saker och kramat massor med fina människor. Jag har visserligen spytt men till tonerna av fin julmusik medan fina julklappar öppnades och ungarna har varit ovilliga att sova men också orkat ovanligt mycket och varit sanslöst fina. Maten har varit fin, sällskapet gott och maken stilig. På det hela taget en underbar helg och fina minnen att vårda och skratta åt.
 
Nu ska mamman dricka en klunk whisky och surfa efter en snygg stringhylla att spendera julklappspengen på!
Natti natti!
 


Klappar till ungarna

Vi hade inte tänkt köpa några julklappar till ungarna. De har ju liksom ingen koll på det där med paket och våra familjer kommer att skämma bort dem ordentligt ändå. Men så ångrade jag mig. Det är ju för bövelen mina barn och jag ÄLSKAR ju paket! Om jag njuter av att ge dem ett par klappar så kan jag unna mig, och dem, det lilla nöjet. Inga dyrheter förstås men lite småsaker som kan roa dem.
 
Varsin liten pippiväska fylld men några småsaker: en liten kyckling, en speldosa, en måttsats och ett par vantar. Lite saker att plocka med under Kalle eller varför inte i kyrkan.
 
 
Åsså varsin traktor

 


Julgodis for the win!

På tal om att ta det lugnt med julstöket: Jag har bestämt mig för att
bara göra julgodis och lägga ner kakbak och jäsande degar.
(Kakbak förresten... det låter som en läcker liten, eller stor, rumpa.
Men nu hamnade jag utanför ämnet!!) Hur som helst!
Jag har bara gjort julgodis och resonerarsom så att man ju ändå goffar
i sig så mycket godis att man sällan är fikasugen under julhelgen.
Jag har gjort:
 
* Lakritskola med mjölchoklad & havssalt
* Smörkola                                               
* Mörk chokladkola                                   
* Banan-och mörk chokladfudge              
 
Jag kämpar dock med impulsen att baka saffransbullar, macarons och kanelkaka. Vi får se om jag faller till föga. Men sådana, längre, projekt är svårt att ro i hamn med två små gossar hängande i kjolarna.
 

Detaljer ur mitt kök
 
 
 
 
 


Kära tomten, jag önskar mig en småtråkig jul

Nu står julen för dörren. Vi längtar och förbereder oss men har det svåraste kvar att klara av.
För att kunna njuta av allt det där vi förberett måste vi tagga ner. Sänka tempot och våga lämna vissa saker
åt slumpen eller ännu hellre, skippa dem helt. Det är svårt. Vi har så mycket förväntningar och så många minnen att skapa att vi fejjar på ända in på dopparedagen, och då blir det ingen vila. Då ska mat lagas, knäck ätas, ögon tindras och förväntningar infrias. Vi vuxna pustar nästan ut när julaftonskvällen ebbar ut och pressen släpper. Då kan vi ta ett glas vin i soffan och hoppas att vi knäppt nog många bilder.
 
Jag är typen som tror att planering ska vara lösningen på paradoxen men ju fler saker jag prickar av ju fler dyker det upp. Fler ideer om hur jag kan göra allt ännu bättre. Hur jag kan köpa ännu en present och hur jag kan lägga ner ännu mer omsorg på kolakokning, presentinslagning och personliga etiketter. Allt det där är ju så roligt men det gäller att hitta balansen. Det gäller att ge sig i tid. Förra året, som var pojkarnas första jul, åkte vi till svärisarna några dagar innan jul. Det var ett smart drag. För är jag inte hemma bland pysselgrejer, butiker på promenadavstånd och damm i hörnen så kan jag inte agera. Jag kan bara tagga ner, vara i nuet och skapa minnen som inte bygger på mina prestationer utan på att jag är närvarande. Där vågar jag slappna av så mycket att jag nästan får tråkigt och DET är hemligheten. Att ha lite tråkigt. Våga ha lite tråkigt och inte ge mig själv chansen att fixa det där lilla sista. I år åker vi på Lördagen och det är lagom med tid för att hinna slappna av och bara tindra.
Ibland tror jag att "tindrandet" i barns ögon beror på att de tvingas ha lite tråkigt men också att de inte har så många minnen att skapa, de lever dem. Jag ska verkligen försöka detta år. Att vara närvarande, men det är djääävligt svårt och varje år lovar jag mig själv att bli bättre på att tagga ner, ha lite tråkigt en stund och tindra lite mer.


Mina barn kommer inte att gå i ett Luciatåg för att förverkliga någon lärares bild av det perfekta Luciatåget!

I natt sov mormor över hos oss då maken är ute på jobb. Hon väckte oss med
skönsång, tända ljus och pepparkakor. Gossarna var storögda och kunde knappt tro
att de skulle få en halv pepparkaka i sängen! Viiilken lyx!
 
Jag frågade nyss om de ville gå ut och leka i snön, men de sprang och gömde sig och
började grina när jag trugade så jag lade ner det projektet. Det får bli efter lunch istället.
De dagar som pappa är ute och reser och vår rutin störs tycker jag att de blir lite grinigare.
Men det kan lika gärna vara tänder eller annalkande förkylning. Man vet ju liksom inte vad
som försiggår innanför deras rödblonda lockar. Nu tittar de på "Alla vi barn i Bullerbyn" och
spelar på sin radio. Samtidigt. Men de piper inte i alla fall.
 
Jag har läst en massa, den senaste tiden, om Luciatåg och inskränkt skolpersonal som vill ha luciafirandet på sitt sätt. Jag tror att barn mår bra av traditioner liksom jag tror att barn mår bra av att bryta mot dem. Speciellt mot traditioner som inte känns logiska. Jag känner att tigermamman i mig vaknar när jag tänker på mina barns framtida luciafirande och jag tänker att "NÅDE den som säger åt mina barn att de inte får välja vad de ska klä ut sig till den dag de ska gå i luciatåg". Vill mina ungar vara Lucia, tärna, stjärnbarn, tomte, pepparkaka eller en salig blandning så får de vara det och jag kommer att riva upp himmel och jord om någon skambelägger dem för sina val!
 
Kom igen "Make my day"!
 
Mina barn kommer inte att gå i ett Luciatåg för att förverkliga någon lärares bild av det perfekta Luciatåget! Jag står framför spegeln och övar:
 
"Do you feel lucky punk?"
"Vill du veta hur det känns med en stjärnpinne i röven?"
 
Kanske är en helt vanlig hederlig diskussion en bättre taktik men inte lika tillfredsställande...
Nåväl, jag har ju något år på mig att hitta rätt sätt att försvara mina barns rättigheter.
Och vem vet? Kanske kommer tigermamman i mig aldrig behöva ryta till...
Men jag övar just in case!
 
 
 
 


Julpynt, olika bonader

Jag har lite dille på bonader så här inför jul. Gärna med korsstygn och med ett mysigt, knäppt, elakt eller roligt budskap. De flesta är inköpta på loppis, ärvda eller köpta på maknad. Bonader tar tag i mig. Jag tror det beror på allt slit som konstnären lagt ned på att föra ut det. En bonad "svänger" man inte bara ihop ens om man är aldrig så talangfull. En bonad kräver sina timmar och därför fyller jag mitt hem med dessa budskap varje advent.
 
En storfavorit i mitt hem.Jag älskar den elaka tomten och hans skrämmande budskap.
Man får liksom en sådan lust att vara djääävligt snäll ända fram till dopparedan... Annars...!
 
En klassisk, mysig variant och den vita lilla sitter uppe året runt då den kan gälla vilken dag som helst.
För er som är halvblinda står det: "Stör inte, njuter av kakorna".
 
Bonaden nedan gör mig glad och när den hänger på de vackra timmerstockarna känns det som en riktig gammeldags jul. Som om en tomte tassade runt och skötte om djur. Som om vi inte hade bergvärme utan var tvingade att klyva ved och elda i kakelugnen.
 


Julgran, klåfingriga barn och färldraansvar

Den senaste tiden har jag haft mycket funderingar. Julgranar, klåfingriga ungar
och föräldraansvar har varit på tapeten. Angående Julgran och klåfingriga ungar
så har jag försökt räkna ut hur jag ska få ungarna att låta bli granen. Alla säger,
försäkrande, att "barn kan lära sig att låta bli granen" och ingen jag känner har
egentligen haft problem med det. Men jag känner mina barn. Har man en ettåring
så kan man säkert punktmarkera några dagar tills de förstått. Men med två så hamnar
man i en del lägen när punktmarkering är en omöjlighet. När jag ska byta blöja på
den ena, för att bara nämna ett exempel. Att de låter bli den när jag är med och
förmanar tror jag inte är ett problem men jag skulle behöva förmana, gorma och hojta
NEJ hundratals gånger om dagen. Med andra ord så skulle granen påverka mina dagar
med barnen mer negativt än positivt samt att risken att något går sönder eller att någon
gör sig illa vara överhängande.
 
Nej, det vill jag inte. Jag vill inte skrika och gorma hela advent för att jag själv ska få ha en grandjävel.
Ur deras perspektiv så ställer jag fram något vackert, glittrande, spännande och oemotståndligt men vägrar dem att undersöka. Jag skulle nog bli nog så orolig om de lät bli granen. Vilken nyfike unge gör det utan hot, skrik eller bestraffning? Inte mina iallafall.
 
Och är det verkligen deras ansvar??
Är det en ettårings ansvar att låta bli vackra och spännande saker??
I min värld är det MITT ansvar. Mitt ansvar att ställa undan sakrt de inte får
undersöka, att inte fresta dem och att ansvara för att stämningen här hemma är
god och inte bara präglas av NEJ-sägande och gorm. Det har vi nog av med de grejer jag inte
KAN flytta såsom diskmaskinen (med sina roliga knappar) eller brorsan med sitt
luggningsinbjudande hårsvall. Nej är ett ord de hör tillräckligt.
 
Så vad gör jag då?
Jag hängde upp julgranen i taket.
Lika vackert men utom räckhåll och
därmed följer inga omöjliga krav på
bebbs om att de ska tygla sina instinkter.
Och mamman slipper vara badguy dagarna i ända!
Ansvaret för julgranens välmående har flyttats från
bebbs till mig och jag är mycket nöjd med resultatet.
 
 
 
 


Julpynt

Detta är nog det julpynt/pyssel som jag är mest nöjd med i år. Jag beställde två stora trollhasselkvistar med svägerskan som är florist. (De kan ha de stota på lager men det är inte säkert.) Sedan sprayades den med silverfärg, ställdes i en vas och sedan hängde jag alla små julgranskulor, som jag samlat på mig, i trollhasselgrenarna. Jag valde att bara hänga vita, silver och turkosa pynt på grenarna eftersom jag ville att det skulle se "isigt ut". JAG tycker det blev asfint!
 
 
 
 


Monday bebbs

Äntligen har det kommit tillräckligt med "Nö". Snö, som en del fortfarande kallar det, är nog det mest använda ordet av bebbs. De hänger kring fönstren och tjoar: "Nö, nö, nö!" Idag, liksom igår, när vi adventsmyste har ungarna röda tunikor. Vilgot en tunika från Me&I med ugglor och Otto en randig PoP-tunika + leggings. Uber-gulligt! Vi har advents/jul pyntat i helgen samt sovit igen lite sömn sedan 1,5 år tillbaka. Jag som brukar pynta i början av November, utan att be om ursäkt för det, (because you can´t stop me, typ) pyntade i år först till första advent. Jag har inte orkar stövla upp på vinden och bära ner allt. Lussekatter bakade jag i slutet på oktober men pepparkakorna har jag ännu inte satt i verket.
Som ni märker är jag inte mitt allra vanligaste Jul-Julia utan en ganska blygsam variant av mitt forna jag. Men jag laddar lite inför nästa år då pojkarna kan vara mer involverade och uppskatta saker som ett pepparkakshus, julgodisproducerande och pysslande. Men det handlar oxå om att jag inte ORKAR. När man just, precis, håller näsan över vattenytan angående disk och tvätt är det svårt att prioritera pyssel. Men julpyntat blev det iallafall, jag är supernöjd med nya tillskott och jag planerar att visa er en massa fina detaljer under de närmaste dagarna!
 
 
Och ja, jag är medveten om kvalitén på bilderna men orkade inte jaga dem med kameran fram till lunch för ett par hyggliga bilder. Där är de två orden igen: "Orkade inte"


Oh yes! It´s here!

Jultidningar med massor av pyssel inspirerar
 
Det första julpyntet, som man mer än gärna kan starta med eftersom det är lika mycket ett "höstpynt"
Jag har lite dille på allt rött med vita prickar och då är ju flugsvampar alldeles, alldeles underbart
 
 
Det första julpyntsinköpet för i år, men det får stanna i sin låda några veckor till. Inköpt på blomsterlandet
 
 
 

Tidigare inlägg