Förra helgens loppisfynd


Apflotta skor, trettio kronor


Örhängen för en tia styck


Byxor till bebbsen för en tjuga


Förutom detta blev det oxå en brödrost för 40kr, diverse leksaker, en blockflöjt och lite annat småplock!


En helt vanlig Onsdagmorgon

...bakade jag tre stycken scones och smälde i mig till morgonkaffet!


Godmorgon bebbs

Vilgot och Otto i pyjamasar och kissfyllda blöjor


Låt er inte luras av deras gulliga uppsyn. De är på ett sällsynt vråligt humör. De har snorat, slemmat och hostat sig igenom natten. När de väl vaknat av nämnda åkommor trodde de att det var morgon och ville prata, busa och orma runt. Kl: 02.00, 03.00, 04.30 och slutligen klockan 06.00.



Snacka om rosa fluff

Jag fyller trettio i år, till sommaren närmare bestämt. Exakt en vecka innan fyller bebbsen ett.
Folk frågar vad jag önskar mig och jag har inget vettigt svar. Till pojkarna däremot hittar jag hur mycket som helst. Just nu är denna underbara spis högst upp på listan. Jag tänker skapa en platts i köket åt dem där de kan ha sitt eget kök. Är den inte det finaste ni sett??


Finns på inreda.com Klicka på bilden för att komma dit.


Ut i världen

Igår var en mysig dag. Bebbsens farmor var här och vi drack te medan pojkarna
övade krypning. De gjorde små upptäcktsfärder men kröp tillbaka för att tanka närhet lite då och då. När de tankat en stund var det dags igen. Ut å krypa, kolla, undersöka!

Otto begav sig ut i världen utanför köket. Han kröp andäktigt över tröskeln ut i biblioteket och kollade hela tiden att jag satt på min platts så det inte skulle bli för spännande. Jag hejjade på och han kröp.
Så svängde han runt hörnet, petade på några böcker och så blev det för spännande och han upphävde ett litet tjut, följt av tårar och farmor fick skynda till undsättning. Väl i hennes famn morskade han upp sig och kollade intresserat in sin  nya domän.

Idag har han varit på väg flera gånger men ångrat sig och krypit i full fart tillbaka till tryggheten.
Men det är intressant det där rummet. Så mycket att upptäcka. Jag ser hur han längtar.



Fungerande flum

Jag sover som en kratta. Klockan är tio i ett, barnen sover och make sover.
Endast mamman är vaken. (Nämnde jag att snön ligger vit på taken?)

Min kropp kommer inte till ro i natt. Vissa nätter är det tvärt om, själen
har svårt att komma till ro. Men efter en intensiv dag med ett barn i famnen
mer eller mindre konstant värker kroppen, kryper det i musklerna och gnager
en obekvämhet (är det ett ord förresten? Tror inte det.)

Tankar som inte hunnit tänkas vill bli tänkta och orosmoment som inte hunnit
oroa mig står i kö och vill oroas. Tankar på alla fina människor
i min närhet som jag inte pratat med på ett tag. Längtar efter att ha fokus,
intressera mig, lyssna och bara vara med dem. Eller åtminstone hinna slänga iväg ett
SMS: Jag saknar dig! / Din vän Jujju

Idag verkar det vara inne att påstå att lycka är överskattat eftersom det är så ouppnåeligt.
Jag tycker tvärt om. Lycka hittar man lite varstans. Man måste bara göra rum så att den ryms mitt bland små orosmoment och sorger. Sorg utesluter inte lycka och oro tar inte ut förnöjsamhet.
I mitt liv ryms allt och tävlar om uppmärksamhet. På så vis blir sorgerna lättare, när de ställs mot lyckan över vad jag faktiskt har. Låter det flummigt?
Det är det också, men det fungerar.



Två viktiga saker som jag önskar mina barn

* Kreativitet-
Lek, spontanitet, musik och skapande utan värderingar.
De behöver inte skapa vackra saker, bara lusten till skapande finns.
Gör det hiskeliga flörtkuletomtar till granen ska jag bita ihop (, undertrycka min inre
estet) och glatt hänga upp dem i granen. Vill de rita fågelskitar, hamsterballar eller
stolar med tre ben ska jag bita mig i tungan och intresserat fråga vart inspirationen kommer
ifrån. Vill de spela säckpipa med en kastrull på huvudet ska jag köpa osynliga öronproppar
och se till att husgeråden är väldiskade. Det är ett löfte, mina gossar och ni får hålla det mot mor!

* Att de ska ha ett eget språk-
Kunna sätta ord på sina känslor och ha självkänsla nog att ställa mig mot väggen.
Den manliga könsrollen för med sig så mycket svårt men värst av allt är nog avsaknaden av
ord. Att många småkillar inte tränas i språket och därför inte kan uttrycka den smärta de bär
innom sig. Gode Gudrun; ge mig tålamod att lyssna på mina barn och uppmuntra deras försök
även när de är obekväma för mig. Tänk så mycket skada man omedvetet kan göra när man
inte lyssnar eller lyssnar fel. När man frågar sig: "Hur åtgärdar jag problemet?" Istället för att
forska i orsaken. Det skrämmer mig oerhört.


Våffelmetaforer är konstiga

Fredaaaaaaa! (Försöker uppbåda entusiasm!)
I veckan har en molande känsla av otillräcklighet gnagt mig.
Bebbsen kräver mer och mer uppmärksamhet och den räcker
hela tiden precis till dem båda men inget blir över och kräver situationen
bara liiite till så räcker jag inte till. Känner mig som en för lite klick sylt
till två stora våfflor. Det är gott men jag skulle vilja kunna vara mer,
vara en större upplevelse, smaka lite mer än bara tillräckligt.

Våffelmetaforen är konstig, jag vet, men jag är också lite hungrig idag.
Vad som behövs är enkelt och oundvikligt. Jag behöver vår. Men vädergubborna
säger att mer snö är att vänta. Än är vintern på frammars och först om en månad eller två
kan vi vara ute, njuta av solen och klafsa runt i trädgården.

Nynnar på "Sov du lilla videung" och försöker hålla ut.

"Sov du lilla videung, än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung, ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår, innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide, än så är det vinter."

Ibland så suger norrland!


Hurra för naturligheten

(Nu är jag där igen; menshat! Som till skillnad från manshat snarare riktar sig mot en själv.)

"Men det är ju bara blod, helt naturligt och inte äckligt..."

Joo, eller hur!?
Hurra för naturligheten... NOT!
Man skulle kunna knyta ett snöre i varje extremitet och använda mig som luftballong!
Kramperna som ansätter mage och ryggslut skulle kunna förse en mindre by med elektricitet!
Om ilskan jag känner mot min egen "naturlighet" gick att omvandla till ett vapen så vore vi illa ute!

Enda ljusningen är att tack vare min nya menskopp så kan inte företag som Always & Libresse kapitalisera på min smärta.

En gång skrev jag ett färgstarkt sms där jag liknade min mens vid niagarafallet,
samt andra, fakta om det förhatliga. Jag skulle förklara för en vän varför jag inte kunde följa med och simma. När jag (rosenrasande) hade knappat färdigt tryckte jag på sänd-knappen...
Och skickade sms:et till en manlig kollega på huvudkontoret...

När jag insett min fadäs, efter ett muntert svar från honom, funderade jag på att lägga mig ner och försöka självdö. Insåg i tid att det skulle vara både onödigt och tidskrävande. Repade mod och fortsatte med livet. Idag kan jag t.o.m. bjuda på det som en rolig anekdot, mitt i eländet.


Uppdatering: Phu 2.0!!

Fem minuter sedan min förra uppdatering och jag har redan
resignerat till mutor. Strösslade deras omgivning med majskrokar i
hopp om fem minuters lugn. Jag får tvätta allt sedan men det är det värt!


Uppdatering: Phu!!

Nu har jag satt trollen i spjälsängen, där de inte kan göra sig själva eller varandra så mkt skada.
Inte så mycket. Konstigt nog lyckas de alltid kila in en fot mellan spjälorna, sparka den andre (av misstag) på näsan eller grabba tag i den andres hår...

Men än är det lugnt... Mest för att jag tömt hela deras leksaksarsenal i spjälsängen och de är upptagna med att upptäcka alla glömda grejer. P-fucking-hu!!! PHU!!

Jag har en kopp kaffe i näven, lägger in en ny snus... nuuu! Och andas ut...
3, 2, 1 åååsså har Ville lyckats klämma in hela sig själv
UNDER leksakskorgen och trumpetar för full hals!
dags för operation trollräddning!


Terrorister

Jag sket i att baka. Orkar inte, vill inte och känner noll
inspiration. kanske blir det ikväll när jag slipper jaga små gåstolsterrorister
hit och dit i köket. Öppnar jag diskmaskinen är den omöjlig att tömma för de små
terroristerna kommer körande och vill peta. Det är helt omöjligt att hindra två
envetna små troll från att komma åt disken! Jag motar bort en så hinner den andra stjäla en mugg eller sked. Helst ska de vara smutsiga med matrester. Då är trollen nöjda.

När de inte försöker bryta sig in i diskmaskinen är de i alla lådor, i ugnen eller
tussar på gardinerna med sina små smutsiga fingrar. Ikväll är vi i alla fall två mot
två. Jag och maken mot trollungarna.


Pip Skriksson

Morgonen började med en liten fest, skrikfest närmare bestämt.
Nu sussar de i köket och jag pimplar kaffe, lägger in en snus och funderar
på dagens upplägg. Jag skulle vilja hinna baka lite eftersom maken har
fika på jobbet på fredag och jag har ett rykte att leva upp till :)
Men Vilgots favoritsysselsättning, just nu, är att öppna ugnen och sticka in
sina små knubbfingrar. Det finns inget lås på vår ugn och någon inhägnad har vi
inte hunnit fixa. Jag får barrikadera med stolar så han inte kommer åt.

I fredags bakade jag kokostoppar och släppte honom med blicken i någon sekund.
Naturligtvis var han där och brände sig. Jag trodde att det gått bra efter att ha spolat
lillnäven i kallt vatten men såg igår att han hade en trasig liten blåsa på fingret.
Inte konstigt att han varit grinig i helgen. Nu håller jag koll på hans lilla hand för
att undvika att han får en infektion. Lilla gullbebben min. Kära barn har ,många namn.

De får heta: Mysrumpor, myskorvar, gullbebbe, fisrumpor, mammas fina bebis,
mammas gullebarn, hjärtat, korvas, sprattelgubbar, piplarsson, Ottsson, Villson,
Otto-Potto, Ville-snille, gullrumpor, gullgossar, Pip Skriksson... för att bara nämna några.

När jag använder min stränga röst heter de: Otto Julian Daniel Bäckman och
Vilgot Julius Samuel Bäckman


Klädval

Jag är sjukt petig med barnens kläder. Inte för att de måste vara av
ett visst märke eller stil utan för att de ska vara sköna och lekvänliga.
I andra hand vill jag att de ska vara färgglada.

Pojkarna har tex ett par jeans, tillsammans. Det är det enda par som
klarat min mjukhetshets. De är supertunna, mjuka ochmed mudd på både ben
och i midjan. Annars är det mjuka byxor eller ännu bättre LEGGINGS.
Världens mest sprattelvänliga plagg. Boddysarna ska vara mjuka och
gärna lite urtvättade, pyjamasar lika så.

Nu är jag på jakt efter sommarkläder. Till sommaren kommerde att dra
storlek 80 och 86cl. Letar mjuka shorts, piratleggings och kortärmade bodys.
Ett annat hett eftertraktat objekt är regnkläder, galonisar, för vårens trädgårdsröj.
Jag har stora planer för grönsakslandet och vill ha med bebbsen ut.
Keppsar med nackskydd och solhattar är andra saker jag scannar nätet efter
samt lära-gå-skor med skaft.

Men de fyller ju år i maj så en del får vänta tills dess.

Peppe-moffa kom förbi med dessa små godingar. Ekologiska bodys från Dunns


Otto är sitt gulligaste

Otto. En av två enäggingar men helt egen. Argsint, glad, sprattlig och modig.
De har samma DNA men är olika på så många sätt. Ibland undrar någon hur jag
kan VETA att de är enäggingar? Hur kan jag vara säker? Är de verkligen såå lika?
Jaa, lika eller inte så är de sprungna ur samma embryo. Vårt lilla guldägg som planterades
in i mig helt onaturligt med förhoppningen om EN bebis. Efter fyra tidigare försök är
En bebis allt man vågar hoppas på och vid det laget hade hoppet lämnat mig.

På kliniken där Otto och vilgot blev till hade de en skärm i rummet där jag kunde se, live, hur
de stoppade in ETT embryo. (Och neej, vi hade inte tjuvlegat i samma veva. Efter att de plockat ut äggen är man INTE i form för sådana övningar. Den proceduren är enligt mig ganska brutal.)
Men av ett embryo blev det två, med allt vad det innebär och nu kan jag inte ens tänka mig hur det skulle vara med en bebis. Blir inte en förälder utan bebis att gosa med? :) Vid ett tillfälle under den fruktansvärda graviditeten bad jag dem kolla så de inte missat en bebis eller två. Det kändes mer som fyra än två, bitvis. Men det var "bara" två och det var väl en herrans tur. Man har ju liksom bara två bröst och två armar.



Morrn morrn!

Jääsikken va´tungt det var denna morgon.
Rörelserna är klumpiga och oprecisa.
Kroppen stel och sömnig.
Bebbarna vakna och glada...


Feelgood-karamellen

Lördagen var händelserik. Vi blev bjudna på lyxfrukost av våra
vänner Alex och David. Klockan nio noll noll knackade vi på med
bebisar i armarna och hungriga magar. Vi konstaterade gemensamt
att morgonen är en perfekt tid för småbarnsföräldrar att umgås.
Alla är liksom sitt mest utvilade och gladaste. Våra barn som brukar
bli rädda för deras Ingrid lekte riktigt fint på hennes fina lekmatta
som de sedan fick ta över och ta hem! Fantastiskt! De älskar sin nya matta
och invigde den med att spy ner den fyra gånger och bajsa ner den i
samma veva. Mina bebbar visar uppskattning via kroppsvätskor...

Frukosten var fenomenalt lyxig med nybakt bröd och pancakes.

Sedan firade vi min mammas 50-årsdag med Italiensk middag
hemma hos oss i all enkelhet. Till hösten bjuder hon hela familjen
på en resa till Italien!! Det är en feelgood-karamell att suga på.

Nu ska vi passa på att pyssla i vårt hem!
Over and out!


Fredags kul


Källa: http://vesslan.com/


Jag gillar

Att man plötsligt, från ingenstans, får svar!
Detta angående mitt lilla utbrott på Telia häromdagen
när min telefon blev avstängd.

Hej.

Det var tråkigt att du hann få ditt bredband spärrat på grund av obetald faktura. För att försäkra sig om att inte missa några fakturor eller om man skulle förlagt den någonstans, kan det vara bra att man registrerar sig på Mina Sidor.

Där kan man alltid få fram aktuella fakturor, och ladda hem dem vid behov.

Nu kan jag inte svara på vad som orsakat att vi haft en felaktig fakturaadress i ditt fall, men jag får givetvis beklaga över att du inte fått hem din faktura som önskat.

med vänliga hälsningar

Peter Muszta
Telia Kundservice

Nu fixade jag ju iof ett sådant konto och inte heller där fanns fakturan, men jag uppskattar att öppna bloggen och få ett trevligt bemötande på mitt (något onyanserade) utbrott.
All heder till dig Peter!


Knappat om knappar

Ibland längtar jag ihjäl mig efter att pyssla.
Det har varit justen sådan vecka och det kliar i fingrarna.
Just nu längtar jag efter just knappar. Fina, fula, roliga och konstiga.
På loppis hittar man dem ofta för en rimlig slant men att kryssa med tvillingvagn
i trånga seconhandaffärer känns inte lockande...

Men jag ska skriva det på näsan nästa gång jag får komma ifrån för en loppisrunda.

(Och band för bövelen, tygband, spetsar!... och roliga tygbitar brukar man ofta hitta där.
Och när jag ändå håller på: garn, böcker med vackra bilder och text, fina leksaker och
möbler att renovera. Och broderade tavlor med blommor! jaa, ni hör ju! Pysseldjävulen har
mig i sitt grepp!!)


Stars and stripes

Otto


Vilgot


Kunskapsluckan

Feminist eller inte. Det är enligt mig (och en sparringpartners som heter mamma och moster)
en KUNSKAPSFRÅGA.

Vet man tillräckligt i frågan, Ser strukturerna i vårt samhälle och har ett hum om orsak och verkan så kan man enligt min, naiva, uppfattning inte vara annat än feminist.

Säger man att man inte vill placera sig i det facket - så vet man inte tillräckligt om feminism.
Säger man att jämställdhetsdebatten kan gå för långt - då har man dålig koll på vad ordet JÄMSTÄLLDHET innebär.
Tror man att det finns regler kring bakning, rakning, smink och rosa - saknar man viktig kunskap.

Sedan kan man vara mer och mindre aktiv feminist och inte heller där finns några regler som gör dig till en sämre eller bättre feminist. Vilket är tur för mig vars enda bidrag till jämställdhetsdebatten är inlägg på bloggen som läses av en mkt liten skara.

Det var dagens feminist kaka. Njut av den eller kör upp den där solen inte skiner.
SÅ!


Det lät som en bra ide´.....

...i mitt huvud...
Jag fick för mig att pojkarna skulle få äta plättar och banan till lunch.
SJÄLVA. Kom iallafall fram till att de gillar plättar...
Innan tänkte jag: "Hur kladdigt kan det bli?"
Nu funderar jag allvarligt på att lämna över städningen när pappan kommer hem
med orden: "DINA söner har ätit plättar".





Sedan tog jag tag i problemet och diskade upp mina bebbar!







"Men, man behöver väl inte vara sunkig för att man är småbarnsmorsa?!"

Med inspiration av Ninas utbrott på tidningen "Vi Föräldrar", och deras ensidiga lull-lull rapportering om hur det är att få barn, tänker jag nu skriva av mig om hur det är de dagar jag INTE blir påklädd av fåglar (a´la Disney) och inte dansandes och sjungandes bereder hemgjord kalops till mina välartade barn.

99% av dagarna går jag runt i gamla mamma-mysbyxor, raggsockor och en nedspydd tröja.

"
Men, man behöver väl inte vara sunkig för att man är småbarnsmorsa?!"

JOHOO! JAG behöver det iallafall!
Tankarna är liksom för upptagna med bajs, spya och matning för att sväva iväg och fundera på hur jag kan behaga min omgivning. Ibland klär jag mig snyggt bara för att kolla om jag kan bli snyggare och konstaterar att det, som väntat, inte går :)

Jag är hemma 99% av tiden. babysång, babysim, babyrytmik och öppen förskola BEE DAMNED!

Jag ids inte, orkar inte, hinner inte och VILL inte. Jag är en asocial varelse när det kommer till mammagrupper och bebbaktiviteter. Jag har fullt upp med att hålla ungarna relativt rena ( =bajsfria ) och hela ( =levande).

Jag har ständigt ont någonstans, typ 99% av tiden. ONT!

Kanske beror det på en graviditet som var allt annat än lull-lullig eller kanske är jag hypokondriker. Jag bryr mig inte. jag tar ett par alvedon och sköljer ned med en kopp dygnsgammalt kaffe. Musklerna är så ickeexisterande och värken så jobbig att jag knappt får upp de KÖPTA barnmatsburkarna.

Mammorbajsar lika mycket som annat folk men jag får fogligt vänta tills maken kommer hem.

jag KAN hinna när de sover men vill inte chansa för jag hatar att bajsa till bebisskrik.

Min energi räcker långt. Närmare bestämt till klockan 16.00.
Men maken kommer hem kl: 16.35. Ringer han och säger att han blir 15 minuter sen så börjar jag grina.
De 35 minuterna känns som ett långt maraton innan den utchasade maken kommer in genom dörren.

MEN jag är LYCKLIG!
...99% av tiden och älskar mitt liv!

Det betyder emellertid INTE att jag inte provoceras av tidningar som har köptips på barnkläder som börjar på 399kr, berättar hur jag kan få tillbaka min kropp direkt efter födseln eller har bilder på pinnsmala mammor som damsuger i klänning och högklackat! Jag skulle omg köpa en prenumeration om de visade bara en glimt av den verklighet som gäller för så många av oss.
Istället fyller de mig med konsumtionsbegär, komplex och otillräcklighet.

NEJ TACK!
(Ändå lockar de mig till läsning med sina färgglada bilder och smilande bebbar. Faan oxå!)


Vilgot är sitt gulligaste





You can´t reach me

Det blev inget firande för mig och hjärtat.
Istället satt vi i telefonkö, med Telia, halva kvällen.
Andra halvan spenderades med att inte koka över under
diskussionerna som följde när vi kommit fram.
Jag undertryckte en instinkt att stampa med foten, prutta med munnen
och skrika könsord (som man ju inte får).

Kort och gott har de stängt mitt abonemang för at tjag inte betalat en faktura...
...SOM JAG ALDRIG FÅTT! Anledningen till att den aldrig kom fram är att de skickat
den till adressen som jag bodde på för två år sedan. Alla fakturor före och efter denna har kommit
hit, där jag bor nu, men nu påstår de att de fick min "nya" adress först i december.

Det kan OMÖJLIGEN vara mitt fel att de under en månad hade en två år gammal adress på fakturan.
Men jag blir utan abonemang i några dagar samt får pröjsa öppningsavgiften!!
Någon påminnelse, som rimligen borde ha gått hit har de inte heller skickat utan helt enkelt stängt av mig från omvärlden. Djävla maktmissbruk!

Nu kan jag nås på makens telefon eftersom han ju har en jobbmobil.



tisdagsbebbar

Hiskeligt suddiga bilder, jag vet.

Otto


Vilgot


Kostnader

Innan vi fick våra älskade barn  pratade vi mycket om barn.
En sak som ofta kom upp är hur dyrt det är att ha barn.
UnderbaraClara skriver idag om en av barnaskaffandets
största myter enligt mig. Att barn är dyra. Enligt vissa
upp till 75 000kr det första året. Det är, i mitt liv, direkt
felaktigt. Att de är dyra. Dyrt för mig innebär ju "inte värt sitt pris".
Och mina barn skulle ha varit värda vilket pris som helst.
Om de kostar 75 000kr eller inte beror på vad man har för krav
på prylar och standard.

Varje gång kostnader och ekonomi, kring att skaffa barn, kommer upp i diskussion med
mina föräldrar säger de rätt och slätt: "Äh".
Men så levde vi ju på pappas ICA-lön, var utan TV och reste inte utomlands för än jag
var tio år.

Jag tror som Clara att man väljer de flesta kostnader.
Bibarnstol tex väljer man ju inte. Säkerheten går ju liksom först
men i övrigt finns det tusenlappar att spara om man kan tänka sig begagnat.

Man behöver inte köra på tygblöjor och hemmagjord barnmat (men det hjälper) för att slippa
tangera 75 000kr. Man behöver bara sänka kraven på att allt ska va´nytt.

(Sedan hjälper det att ha nära och kära som skämmer bort en med lyxiga saker.
Den, nya, och praktiska vagnen fick vi av min pappa. Sängkläder av mormorsmor.
Högvis med  avlagda och fyndade kläder av våra vänner och släktingar.
Gåstolar av Tant Gunnel och leksaker av okända och kända välgörare. Pojkarnas
farmor stickar och syr. Mormor och morfar kommer med välkomna gåvor.)

Vi är lyckligt lottade trots en lätt ansträngd ekonomi.

Men på frågeställningen: är barn dyra? svarar jag som mina föräldrar: Äh!
Jag tyckte aldrig att det blev pengar över innan vi fick barn och nu är det likadant.
Det går precis ihop. Ekonomiskt är förändringen minimal. Förändringen är snarare inuti mig själv.
Att inse att livet, nu, inte går att kontrollera som förut. Man kan kämpa emot eller acceptera.
När det kommer till kontroll över det egna livet (och för en kontrollmänniska som mig) kostar barn... mycket.


Tisdags kul


Källa: http://vesslan.com/


Glad alla djävlars dag?

Jag hade tänkt sura idag. Vägra erkänna att det är
alla fjärtars dag. Jag orkar inte, vill inte och har inte
råd... känns det som. Livet är så körigt att vi missade vår tredje
bröllopsdag i Januari och istället för att ta igen det idag
tänkte jag negga hårt och länge på fenomenet alla hjärtans dag.

Men så kikar jag in hos bloggfavoriter som Nina och Lady Dahmer
och inser att jag beter mig som en riktig argoxe, surkart och gnällolle.
Det ser riktigt trevligt ut att omfamna en dag i kärlekens tecken.
Lägga surheten i en låda och låsa samt njuta av en romantisk dag.

Bebbarna har ett strålande morgonhumör idag. De fräser runt i sina gåstolar,
pruttar med munnen och skramlar i allt som går att skramla med.
De sprider dock en odör som inte går att ta miste på.
Dags att sluta gnälla och gilla läget + allahjärtansdag!


Veckans traderafynd





Bebisfällor

Bebbarna är synnerligen intresserade av lådan med plastkassar,
vedspisens alla luckor och verktyg samt gardinerna. Jag avleder med något
jag kallar bebbfällor. Jag har hängt upp skramlande saker såsom:
Decilitermått, kapsylöppnade och små leksaker i snören lite varstans.
Dessa fällor drar till sig bebbar som flugor till socker och håller dem
sysselsatta en liten stund utan fara för liv, lem eller nedsmutsning.





Fredags kul



Källa: http://vesslan.com


Tredje natten

Ottos favorit sysselsättning är att vända sig från rygg till mage.
Det är typ det som han sysslar med på dagarna. Tyvärr även på nätterna...
Men han vill inte sova på mage, har aldrig gjort. Så han vänder sig på mage i sömnen,
vaknar och upptäcker den prekära situationen och blir arg på den första han ser
vilket vanligen är jag, hans ömma moder. I den nattliga förvirringen verkar han tycka/tro
att jag vänt honom på mage. Han vrålar argt och uppfordrande och sprattlar med armarna.
För tredje natten i rad är han rasande på mig, ofta. Och när jag vänder honom stretar han
emot som om det var huggkubben jag drog honom mot. Varpå han upphäver några ilskna
tjut och somnar om. Bara för att upprepa samma visa en stund senare.

Arga unge!

Han är arg på dagtid oxå. För att han inte vill sitta, ligga, inte ha tutte men inte vara utan.
För att han bara kan krypa bakåt när han vill framåt, för att han inte får tussa på min dator
och för att han måste ha kläder på sig. För att jag bär Vilgot, för att Vilgot petar på honom
och när han är hungrig. När han måste ha haklapp, bli torkad om munnen eller ligga still medan jag
byter bajsblöjor.

Men annars är han som ett litet solsken. Apar sig och försöker charma.
Gullunge!


Ha ha




Källa: http://vesslan.com


Omsorg

Idag är en dag för omsorg. Omsorg om mig
själv och min egen kropp. (Omsorgen om barnen
är ju liksom given.) En nypa kanel i kaffet, en skål
hälsofil och en varm sjal om halsen. Ett par alvedon
för den värkande kroppen åååsså är vi igång.

Idag kommer vår efterlängtade moster för att agera
tvillingpappa ett par dagar. GULD! Pappan är nämligen i
Stockholm och jobbar.

Bebbarna ligger och ska förmiddagssova men två små huvuden sticker upp över kanten på sängen som två små periskåp. De gör ömsom arga, ömsom glada små ljud. Dagen kan börja.


Fromheten

Idag, hör och häpna, klädde vi oss fint och gick på gudstjänst!
Pojkarna skulle få hämta ut någon "keramik-droppe" med sina
namn på sedan dopet och alla som döptes under 2011 var inbjudna.
Mysigt med barnsång och efteråt bjöds det på korv och glass.

Pojkarna somnade trots ylande barnkör och sov sig igenom alltihop.
Vi utstog fromt ylandet och längtade efterdet hägrande kaffet.
Nu är vi hemma, äppelkindade, efter promenade dit, och hem, i
-30 C. Med mycket kvar av dagen njuter vi av att pyssla på med
sånt man annars prioriterar bort av bara farten.


Tvillingtips: var praktisk!

I mitt fall har det hjälpt enormt att vara praktisk när det kommer till
prylar. Allt som kan underlätta är av godo!

När jag hittar något bra, tex skötbordsöverdragen från Ikea, så handlar jag på mig.
Ett tag hade vi en spjälsäng i, typ varje rum, för att kunna lägga ifrån oss ett barn och, tex, byta på det andra utan oro. Det behöver knappt kosta något om man kan leva med ärvda eller blocketköpta grejer. Pojkarnas mormorsmor ställde upp ochsydde en massa sängkläder och vi köpte ett antal täcken och kuddar för att slippa bära runt en uppsättning. Haklappar, skedar och skålar köpte vi apbilligt och mycket av för att slippa diska hela tiden. Nappar har vi en arsenal med för att slippa bli utan när det krisar. Två begagnade bärselar, för att kunna bära varsin unge, två skötbäddar och en uppsjö med tvättlappar. Köp, låna och fynda de fiffigaste grejerna för när två bebbar vill olika saker så räknas varje minut!


Lördags kul!


Källa: http://vesslan.com/


Äppelkaka med toscatäcke



Nina gjorde den här underbara kakan häromveckan och igår (medan linnehanduken brann)
provade jag! Gör det du oxå! Den är himelsk!

Ingredienser äppelkaka:
100 g smör
1 ½ dl strösocker
2 ägg
1 ½ dl vetemjöl
2 tsk vaniljsocker
2 äpplen
kanel

Ingredienser toscatäcke:
100 g smör
1,5 dl strösocker
100 g hackad mandel
2 msk vetemjöl
2 msk grädde

1. Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och låt det svalna.
2. Vispa ägg och socker luftigt.
3. Blanda i mjöl och vaniljsocker och rör till sist i det smälta smöret. Blanda väl. Häll smeten i en smord form.
4. Skala äpplena, skär dem i tunna skivor. Tryck ner äppelskivorna i smeten och pudra över kanel.
5. Grädda kakan i ca 25 minuter. Ta ur kakan och höj ugnstemperaturen till 200 grader.

6. Toscatäcke: Smält smör och socker. Blanda i hackad mandel och mjölet. Rör noga. Häll i grädden.
7. Häll den varma toscasmeten över kakan och ställ in den i ugnen igen i ca 8-10 min.

8. Servera den gärna lite varm med vaniljsås!
9. Vräk i dig!



Jordgubbe och blåbär


Bodysarna är traderafynd från ej sikke lej och mössorna har farmor stickat


Det går att flaskmata tvillingar samtidigt

Kan man amma sina tvillingar är det enkelt och säkert smidigt.
Men räkna med att det är en teknik att lära sig.
För mig blev det aldrig aktuellt eftersom de var så prematura.
Jag hänvisades till pumpen och vi som föräldrar till flaskmatning.
Det var helt klart en fördel att vara två hemma de första månaderna
för då kunde vi mata varsin och pojkarna kunde få in flasktekniken.
Men ganska snart började vi behöva sova mer än ett par timmar i stöten
och möjligheten för en av oss att mata båda samtidigt utforskades.

Ganska snabbt kom vi fram till en teknik som vi båda tyckte var enklast.

Barnen låg bredvid varandra på köksbordet. Framför en sittande förälder.
Med fötterna mot mitt bröst och huvudena bort från mig.
Jag hade en flaska i varje hand, stödde barnen (så de inte skulle rulla av bordet)
med underarmarna, huvudet med handlovet och matade en unge med varje hand.
De fick närheten av att vara omhållna och kunde luta huvudet mot handen medan de sög.

När de blev större  fick de ligga i spjälsängen, tvärsöver, bredvid varandra och jag satt
på en stol vid huvudändan och lutade mina armbågar mot spjälsängskanten och dubbelmatade.

Men det viktigaste tipset i detta avseende är att man utvecklas eftersom. När man måste så löser man det mesta instinktivt genom att anpassa sig successivt till de nya förutsättningarna. Två
bebbar vaknar ju inte upp en dag och bestämmer sig för att skapa nya förutsättningar utan de
kommer ju eftersom... För det mesta :)


Uppmuntran a´la mormorsmor

Tänk va´lite uppmuntran kan göra!
Pojkarnas gulliga mormorsmor (alias MMM)
lämnade följande kommentar som gjorde dagen
trallande glad! Tack!

Mormorsmor om Morgonen:
Du säger att du har tur,det beror kanske en del på att du själv ärduktig på att klara
det här med att vara mamma.Du, mitt barnbarn, har en aura av lugn och värme
efter allt du kämpat för.
MMM
Kramar från hela familjen och särskillt från Otto & Vilgot!


Roligt!!


Källa: http://vesslan.com/


-26,5 C

Temperaturen ute ligger på arktiska -26,5 C.
Igårkväll insåg vi att kylan var här för att stanna
och ställde in trippen till farmor och farfar.
Att åka bort ett par dagar i denna kyla är en dålig idé
när man är ägare till ett gammalt hus.
Förra året vid denna tid hade vi upp en del av golvet
för att nödtorftigt isolera vattenledningarna som frös
hela tiden. Nu kommer det stora testet. En hel helg
kring -30 C. BURR! Jag och bebbarnahar klivit upp med
en uppgift för dagen: Att elda i både kakelugn och järnspis.
Bebbarna ligger nedbäddade bland filtar och kuddar, nära
järnspisen och äter varm ersättning. Det är inte utan att jag
avundas dem deras mysiga lilla bo.


Torsdag med Fredagen framför sig

Torsdag är en fantastisk dag. Man har liksom hela Fredagen framför sig.
Imorgon när maken kommer hem från kneget åker vi till farmor och farfar.
Där brukar vi bli omskötta och bortskämda, få god mat och sova mycket.

Nu sitter jag å vaktar lite på några traderaauktioner som jag hoppas vinna till
bebbsen. Har upptäckt en lucka i garderoben kring storlek 74 och 80. Vilgot
har nu storlek 74 ochsnart är Otto där. Det behövs ett antal ombyten per dag
och då passar traderafynd alldelens utmärkt.

Suss gott!


Note to self

Lägg inte snygg linnehandduk på het spisplatta!
Den börjar troligen att brinna.

Som kontext så kan jag meddela att bakning, kokning, blöjbyte och matning inte är bra saker att försöka göra samtidigt...


Sikta på vecka 25 om du bär tvillingar

Ett tips som jag önskar att jag tagit mer fasta på är att man liksom blir mer gravid, fortare
med tvillingar. Det finns givetvis de som är helt oberörda men den samlade erfarenheten från vård,
och de personer som fått twins, är att man ska räkna med att kropp och ork, i vecka 25, är ungefär
som för en fullgången singelgraviditet.

Jag läste det tipset med en nypa salt. Men faktum är att i mitt fall var det mer än sant.
Jag önskar att jag handlat på mig förnödenheter, fixat, sytt och boat före vecka 25. För efter
vecka 25 så orkade jag inte. Jag låg visserligen på sjukhus från vecka 28, men ändå.
Vi fick inhandla flaskor och babyfiltar, i panik, på väg hem från sjukhuset. Vi hade varit så
trötta och var så omtumlade, att vi helt missat några av de viktigaste grejerna.

Kontentan är alltså att en tripp till Ikea inte bör planeras så sent i graviditeten :)


Morgonen

- Vaknar av två bökande, leende bebbar
som försöker orma sig över till min säng

- Glad trots lite sömn

- Morgonbestyr som blöjbyte, påklädning av
ormande bebbar samt eld i järnspisen

- Öppnar min nya dator

- Inser att jag inte vet hur man för över bilder
till denna dator och ger upp efter några
inkompetenta försök. Crap! Ni får se bilderna
på min nya lilla vän ikväll.

- Äter frukost på hembakt sirapslimpa, kaffe och
fil med flingor. Ser ljust på dagen.

- Bebbarna gör missnöjda läten

- Distraherar dem, lyckosamt, genom att ställa en
röd kasse med glasåtervinning mitt på golvet.
Den drar till sig de gåstolskörande bebbarna som
flugor till socker. De älskar skramlet när de kör på den

- Tar dagens första snus, en klunk kaffe och tänker
att jag har allt bra tur med livet i allmänhet


Back in buisness!

Ny dator, ny rauter och massor med uppdämd blogginspiration.
Nu kör vi! Men först ska det nattas ungar och sovas.
See you tomorrow!