Omslag
Inatt, kring elva-rycket, slog det om. Jag vet ju att omslaget kommer men aldrig exakt när. De första dagarna efter en IVF-behandling är jag fysiskt trött och längtar till sängen. Framtiden kan varken gå i kras eller förverkliga drömmen utan man svävar utan förankring till jorden. Det är tröttande, alltså sover jag. Men så kom omslaget. Jag känner exakt vad som händer och NÄR det händer. Nu slår det om från oro till skräck, från trötthet till sömnlöshet, från svagt hopp till... jaa, återigen skräck. Plötsligt har jag så outhärdligt mycket att förlora och om jag ska förlora så vet jag att det kommer att hända de närmaste dagarna. Ska jag blöda sönder drömmen så närmar sig den dagen med dånande steg. Slipper jag blöda så vet jag det först om nio månader. NIO månader av skräck. Nu börjar flera veckor av kamp mot instikten. Instinkten att fly mot toan och försäkra mig om att jag inte börjat blöda de senaste tio minuterna. Jag försöker vara stark och modig. Jag försöker acceptera att jag sovit färdigt för ett tag. Jag försöker förstå att INGET är upp till mig längre och att ALLT är upp till det lilla pefekta embryot de pyttsat tillbaka i mig. De som forskat på detta säger att embryot själv bestämmer sitt öde. Mamman är nästan aldrig med och påverkar. Livskraftiga överlever och ingen utanför kan förutse hur det ska gå. Det enda man kan se innan är att man sätter in ett "fint" embryo, men ingen vet hur det ska fortsätta utvecklas.
I den tanken finner jag tröst
I den tanken finner jag tröst
Rosas Ambassadör!
Denna karamelliga slev inhandlades i storstan för ynkliga 15kr.
Jag tänker alltid på min vän Nina när jag hittar rosa grejor. Hon
ÄR liksom rosa för mig. (Om man nu kan VARA färgen rosa utan att
vara en sockervadd?) Eller åtminstone Rosas bästa ambassadör!
Denna slev blev mig behjälplig nu när jag provade på Bambis världsbästa
recept CookieBrownies!! Genialt recept som jag gärna skulle ta åt mig äran för.
Men äras den som äras bör. Nu ska jag ta ut dem ur ugnen! Yey!
Fira Söndag
Idag doftar mitt kök ljuvligt. Maken har stökat på och tillagat en höstgryta.
Hans egna lammfond från frysen har blandats med kött, rotfrukter och rödvin. Det har stått på spisen i timmar med färska och torkade kryddor och puttrat. Mina bröder är på väg för att provsmaka. Inget överdåd, bara knäckebröd och mjölk till men ändå storartat och genialt i sin enkelhet.
Hur firar ni Söndag??
Hans egna lammfond från frysen har blandats med kött, rotfrukter och rödvin. Det har stått på spisen i timmar med färska och torkade kryddor och puttrat. Mina bröder är på väg för att provsmaka. Inget överdåd, bara knäckebröd och mjölk till men ändå storartat och genialt i sin enkelhet.
Hur firar ni Söndag??
Om att oroa sig...
Jag oroar mig... för allt mellan himmel och jord men specifikt för det lilla livet.
Jag oroar mig till skrivkramp och det oroar mig för jag vill inte tappa mina tappra
läsare genom att bli en negativ oroare som aldrig skriver något intressant.
Vad jag vill säga är: Håll ut! Ge mig en vecka till oroande och meningslösa inlägg
så ska jag återkomma med dunder och brak. Jag lovar att gorma, göra illa mig,
skälla, snubbla och provocera i vanlig ordning. När jag oroat mig färdigt...
Jag oroar mig till skrivkramp och det oroar mig för jag vill inte tappa mina tappra
läsare genom att bli en negativ oroare som aldrig skriver något intressant.
Vad jag vill säga är: Håll ut! Ge mig en vecka till oroande och meningslösa inlägg
så ska jag återkomma med dunder och brak. Jag lovar att gorma, göra illa mig,
skälla, snubbla och provocera i vanlig ordning. När jag oroat mig färdigt...
Dagens muminmugg
Mymlan (LillaMy´s storasyster)
Home alone
Äntligen hemma! Hur trevligt man än har det på en resa (och vi försökte verkligen leka semester) så är det sjukt skönt att landa hemma. Kl 23.00 igår rullade vi in på gården. Väl inne möttes vi av familjens omtanke. Vårt köksbord var belamrat av godsaker. Godis, läsk, choklad och chips. I kylen fanns korvar och delikatesser och på sängen låg tidningar, film och en kokbok. Kan man känna sig mer välkommen hem?? Jag tror inte det.
I morse åkte vi och hämtade Roffen, hälsade på den ömma modern och handlade. Medan vi handlade fick Roffen vara själv hemma bland väskor och shoppingkassar. Vi tänkte efter om det fanns godis eller annat i dem som han skulle kunna nosa reda på. Säkra på att han inte skulle hitta något ätbart åkte vi till affären. När vi kom hem hittade vi en trasig påse som hade innehållit två italienska ostar. Vovven hade satt i sig två lagrade italienska ostar!!
Vi började genast resonera om HUR sjuk han skulle bli. Tills vi nu ikväll hittade hans OSTGÖMMA. Bakom kuddarna på kökssoffan hade han lagt dem för att spara på. Han har iallafall god smak vår vovve...
I morse åkte vi och hämtade Roffen, hälsade på den ömma modern och handlade. Medan vi handlade fick Roffen vara själv hemma bland väskor och shoppingkassar. Vi tänkte efter om det fanns godis eller annat i dem som han skulle kunna nosa reda på. Säkra på att han inte skulle hitta något ätbart åkte vi till affären. När vi kom hem hittade vi en trasig påse som hade innehållit två italienska ostar. Vovven hade satt i sig två lagrade italienska ostar!!
Vi började genast resonera om HUR sjuk han skulle bli. Tills vi nu ikväll hittade hans OSTGÖMMA. Bakom kuddarna på kökssoffan hade han lagt dem för att spara på. Han har iallafall god smak vår vovve...
Ingemansland...
Hej på er alla! Nu är jag tillbaka bland de levande. Att plocka mina ägg blev mer spännande än vi trodde. Gamla IVF-rävar som vi är. Dels hade jag mycket ont (men fick mycket morfin, så jag klagade inte mycket) och dels blodade jag ner säng och särk. När sköterskan skulle plocka nålen började jag blöda från armen och blodade ner allt i min väg innan maken upptäckte missödet. Det blev högläge och tryckförband.
Allt detta bleknar dock i jämförelse med den hjälteinsatts som min vän Alex utförde på Fredag kväll. Hon födde världen vackraste lilla barn under dramatiska former. HON är en hjältinna och numera oxå mamma till en liten dotter. Jag är DJUPT imponerad! Hjärtat sväller i bröstkorgen när jag tänker på hennes smärta och kämpaglöd! Stort grattis!
Själv lyckades jag producera 15 fina ägg idag. Nu ligger jag och vilar bort morfin-ångorna på hotellet. Femton ägg är tydligen sjukt bra. Mitt i all förtvivlan kan jag skönja en skugga av hopp. Det glider liksom undan när jag försöker ta tag i det, men det finns där. Annledningen till den lilla skuggan hittade jag i väntrummet i morse. De har en gästbok där paren fått skriva små hälsningar. Många skriver om ett, två eller fem ägg. En del får inga... Någonstans där slog det mig att vi ändå är rätt bortskämda med många kvalitets-ägg. Vi får alltid många. Tänk att genomlida dessa behandlingar och inte få ut ett enda litet embryo. Det vi inte varit bortskämda med är tur. Vissa lyckas på första försöket medan andra får kämpa på. Det är det som är det vidriga med statistik. Chansen blir varken större eller mindre för varje försök. Den är exakt lika stor varje gång. Det är därför de närmaste veckorna är så plågsamma, det finns ingen vila för tanken. Man kan varken hoppas eller ge upp. Man står i ingemansland utan kompass eller karta. Man kan bara streta på och hoppas... men aldrig vila.
Nu ska jag sussa vidare.
Allt detta bleknar dock i jämförelse med den hjälteinsatts som min vän Alex utförde på Fredag kväll. Hon födde världen vackraste lilla barn under dramatiska former. HON är en hjältinna och numera oxå mamma till en liten dotter. Jag är DJUPT imponerad! Hjärtat sväller i bröstkorgen när jag tänker på hennes smärta och kämpaglöd! Stort grattis!
Själv lyckades jag producera 15 fina ägg idag. Nu ligger jag och vilar bort morfin-ångorna på hotellet. Femton ägg är tydligen sjukt bra. Mitt i all förtvivlan kan jag skönja en skugga av hopp. Det glider liksom undan när jag försöker ta tag i det, men det finns där. Annledningen till den lilla skuggan hittade jag i väntrummet i morse. De har en gästbok där paren fått skriva små hälsningar. Många skriver om ett, två eller fem ägg. En del får inga... Någonstans där slog det mig att vi ändå är rätt bortskämda med många kvalitets-ägg. Vi får alltid många. Tänk att genomlida dessa behandlingar och inte få ut ett enda litet embryo. Det vi inte varit bortskämda med är tur. Vissa lyckas på första försöket medan andra får kämpa på. Det är det som är det vidriga med statistik. Chansen blir varken större eller mindre för varje försök. Den är exakt lika stor varje gång. Det är därför de närmaste veckorna är så plågsamma, det finns ingen vila för tanken. Man kan varken hoppas eller ge upp. Man står i ingemansland utan kompass eller karta. Man kan bara streta på och hoppas... men aldrig vila.
Nu ska jag sussa vidare.
Mot äventyret
Jag ligger på hotellrummet. Vi masade oss iväg till Ikea i morse.
Jag älskar att strosa genom Ikea och lyfta på fiffiga eller vackra
saker, räkna efter i huvudet och provsitta soffor. Idag var det en
smärre pers. Min mage är en krigszon. Tog den sista sprutan igår
och imorgon börjar äventyret. Jag försöker kalla det jag utsätter
mig för, för ett äventyr. Det har liksom en spännande och glad klang.
De ord som rusar genom min hjärna när jag skriver "äventyr"
vill ni inte höra eller läsa.
Jag kommer att vara aningen sporadisk ett par dagar till. Imorgon
kommer jag vara drogad och slö. Sedan ska jag vara tillbaka och
förvåna er med min positiva inställning...! Jag längtar hem!
Over and out!
Jag älskar att strosa genom Ikea och lyfta på fiffiga eller vackra
saker, räkna efter i huvudet och provsitta soffor. Idag var det en
smärre pers. Min mage är en krigszon. Tog den sista sprutan igår
och imorgon börjar äventyret. Jag försöker kalla det jag utsätter
mig för, för ett äventyr. Det har liksom en spännande och glad klang.
De ord som rusar genom min hjärna när jag skriver "äventyr"
vill ni inte höra eller läsa.
Jag kommer att vara aningen sporadisk ett par dagar till. Imorgon
kommer jag vara drogad och slö. Sedan ska jag vara tillbaka och
förvåna er med min positiva inställning...! Jag längtar hem!
Over and out!
Julpepp 1:a stadiet
Min julpepp börjar alltid på samma sätt.
Jag börjar med att ladda upp med tidningar, julversionen av älskade inrednings- och pysseltidningar.
Jag frossar, suktar, planerar, skriver listor, förkastar planer, tappar bort listor, planerar nya planer och skriver uppdaterade listor. Jag samlar recept, inspiration och målbilder. Låter julen som en OS-final i någon sportig sport?? Då har ni uppfattat det rätt :)
När jag läst tidningarna några varv får jag köpa en julgrej. Inget dyrt bara något litet som signalerar startskottet på årets pyssel. Vill ni hänga med på LillaMys julpepp alias JULias JULigheter??
Isåfall är det bara att spänna fast säkerthetsbältena för nu åker vi!
Jag börjar med att ladda upp med tidningar, julversionen av älskade inrednings- och pysseltidningar.
Jag frossar, suktar, planerar, skriver listor, förkastar planer, tappar bort listor, planerar nya planer och skriver uppdaterade listor. Jag samlar recept, inspiration och målbilder. Låter julen som en OS-final i någon sportig sport?? Då har ni uppfattat det rätt :)
När jag läst tidningarna några varv får jag köpa en julgrej. Inget dyrt bara något litet som signalerar startskottet på årets pyssel. Vill ni hänga med på LillaMys julpepp alias JULias JULigheter??
Isåfall är det bara att spänna fast säkerthetsbältena för nu åker vi!
På väg
Godmorgon på er. Då sitter jag här igen. Med frost-rosor på fönstren och en kopp
java i näven. Vanligtvis skrivs fredagshyllningarna från jobbet, innan alla kolleger
dykt upp. Denna dag har inte jag dykt upp. Jag sitter hemma och försöker lyssna
till min kropp... Det är ganska tråkigt kan jag meddela. Jag får lust att ge min kropp
ett tjyvnyp som straff för att den sviker mig. Min kropp är en svikare, en förädare.
Om man inte kan lita på sin egen kropp, vem kan man då lita på?
Men kanske är det så att det är JAG som svikit min kropp...
Inte lyssnat trots att den skrikit ut sitt tillstånd. Stressat fram i livet utan hänsyn till den som är mig närmast. Varit en "duktig tjej" med allt vad det innebär. I helgen lovar jag att lyssna på signalerna.
I kväll åker vi. Först till svärföräldrarna för att utfodras, byta bil och sova. Imorgon kl. 04.00 bär det av till Uppsala.
Det är Fredag och vi är på väg.
java i näven. Vanligtvis skrivs fredagshyllningarna från jobbet, innan alla kolleger
dykt upp. Denna dag har inte jag dykt upp. Jag sitter hemma och försöker lyssna
till min kropp... Det är ganska tråkigt kan jag meddela. Jag får lust att ge min kropp
ett tjyvnyp som straff för att den sviker mig. Min kropp är en svikare, en förädare.
Om man inte kan lita på sin egen kropp, vem kan man då lita på?
Men kanske är det så att det är JAG som svikit min kropp...
Inte lyssnat trots att den skrikit ut sitt tillstånd. Stressat fram i livet utan hänsyn till den som är mig närmast. Varit en "duktig tjej" med allt vad det innebär. I helgen lovar jag att lyssna på signalerna.
I kväll åker vi. Först till svärföräldrarna för att utfodras, byta bil och sova. Imorgon kl. 04.00 bär det av till Uppsala.
Det är Fredag och vi är på väg.
Vetebullar med nutella och mandelmasse-fyllning!
I pLommis!
Min devis i köket (nåja, en av dem) är:
"Nutella skämmer inget bakverk"
detsamma gäller för mandelmassa och bacon (när det kommer till matlagning)!
Idag blev det vetebullarna som fick en kyss av både nutella och mandelmassa. Jag ska ju ta det lugnt.
Lyssna... men jag bakar väldigt lugnt och sansat. I pLommis!
Snart kommer bilderna på dessa mästerverk!
"Nutella skämmer inget bakverk"
detsamma gäller för mandelmassa och bacon (när det kommer till matlagning)!
Idag blev det vetebullarna som fick en kyss av både nutella och mandelmassa. Jag ska ju ta det lugnt.
Lyssna... men jag bakar väldigt lugnt och sansat. I pLommis!
Snart kommer bilderna på dessa mästerverk!
Klumpsumman
Jag och maken har gemensam ekonomi. Med det menar jag inte att vi lägger en summa var till ett gemensamt hushållskonto. Jag menar att alla pengar går in på samma konto och används av oss båda. Till allt. Från mina tamponger, tradera klänningar till makens tv-spel och Roffes mat. Alla pengar är gemensamma. Vi har ALDRIG bråkat så lite om pengar som vi gör nu. Monetära krig existerar inte längre i vår relation. Det är underbart. Men jag tror inte att vårt system passar alla. Långt ifrån. Men för oss är det, outstanding, ett av de bästa besluten vi tagit. Vår finansiella historia kanske kan förklara varför vi valt ett så "omodernt" system.
När vi träffades tjänade maken betyyyyydligt mer än jag. Jag var egen företagare och plockade ut en minimilön medan han jobbade skift på sågverk. Naturligtvis blev det så att vi levde upp hans sparpengar fastän jag försökte klara mig själv. Han bjöd mig på det mesta i nöjesväg eftersom det blev så tråkigt för honom att gå ut och äta själv. Så höll vi på ett tag. Jag lånade av honom och han bjöd på skojjiga saker för att vi skulle ha skojjigt tillsammans. Efter några år kom vändningen. Jag lade ner min firma och maken började studera. Jag fick en fast anställning direkt och helt plötsligt var det jag som drog in storkovan. Jag bjöd, jag lånade ut och jag betalade vårt resande. Så närmade sig vårt bröllop och det eviga bjudandet och lånandet kändes onödigt. Jag föreslog att vi skulle prova ha gemensam ekonomi. ALLA pengar in på ett konto, med två kort kopplat till det kontot. Det enda som skiljde oss åt var att jag hade en pensionsförsäkring på autogiro medan maken inte hade det.
Eftersom vi försörjt varandra i omgångar så spelar det ingen roll vem som tjänar mer just nu. Vi räknar med att det kommer att jämna ut sig. Nu jobbar vi båda heltid och åter är det maken som tjänar mer... och så var cirkeln sluten. Nu äger vi hus, bil och hund ihop. Snart hoppas vi på barn och då mer än någonsin kommer detta system att gynna oss och den som kommer att plocka ut föräldradagar.
(Jag ska vara helt ärlig. Trotts mitt ilskna inlägg om delad föräldraförsäkring så VILL jag vara hemma... länge! Detta om något är väl ett bevis för att vi behöver lagstiftning!!? Om ingen tvingar mig kommer JAG att ta ut de flesta dagarna! Inte ens en inbiten feminist klarar av att bryta cirkeln om inte samhället kliver in och pekar på vad som är rimligt i jämställdhetens namn.)
Nyckeln till att lyckas med vårt system är tilliten och vetskapen att vi båda vill göra den andras liv bättre och enklare. Jag vill att maken ska ha råd att unna sig något samtidigt som jag vill ha råd att leva och bo drägligt. Maken tänker likadant vilket gör att ingen av oss har dåligt samvete när vi unnar oss men vi tar båda ansvar för att ekonomin ska gå ihop och för att partnern ska kunna unna sig. Resultatet har blivit att jag inte kan minnas när vi bråkade om pengar senast. Vi är inte skyldiga varandra några pengar och det dåliga samvetet lyser med sin frånvaro.
Den enda nackdelen, som jag ser, är presenter. Det är inte lika kul att köpa eller få presenter när allt kommer från samma kassa....
Vad tycker ni??
När vi träffades tjänade maken betyyyyydligt mer än jag. Jag var egen företagare och plockade ut en minimilön medan han jobbade skift på sågverk. Naturligtvis blev det så att vi levde upp hans sparpengar fastän jag försökte klara mig själv. Han bjöd mig på det mesta i nöjesväg eftersom det blev så tråkigt för honom att gå ut och äta själv. Så höll vi på ett tag. Jag lånade av honom och han bjöd på skojjiga saker för att vi skulle ha skojjigt tillsammans. Efter några år kom vändningen. Jag lade ner min firma och maken började studera. Jag fick en fast anställning direkt och helt plötsligt var det jag som drog in storkovan. Jag bjöd, jag lånade ut och jag betalade vårt resande. Så närmade sig vårt bröllop och det eviga bjudandet och lånandet kändes onödigt. Jag föreslog att vi skulle prova ha gemensam ekonomi. ALLA pengar in på ett konto, med två kort kopplat till det kontot. Det enda som skiljde oss åt var att jag hade en pensionsförsäkring på autogiro medan maken inte hade det.
Eftersom vi försörjt varandra i omgångar så spelar det ingen roll vem som tjänar mer just nu. Vi räknar med att det kommer att jämna ut sig. Nu jobbar vi båda heltid och åter är det maken som tjänar mer... och så var cirkeln sluten. Nu äger vi hus, bil och hund ihop. Snart hoppas vi på barn och då mer än någonsin kommer detta system att gynna oss och den som kommer att plocka ut föräldradagar.
(Jag ska vara helt ärlig. Trotts mitt ilskna inlägg om delad föräldraförsäkring så VILL jag vara hemma... länge! Detta om något är väl ett bevis för att vi behöver lagstiftning!!? Om ingen tvingar mig kommer JAG att ta ut de flesta dagarna! Inte ens en inbiten feminist klarar av att bryta cirkeln om inte samhället kliver in och pekar på vad som är rimligt i jämställdhetens namn.)
Nyckeln till att lyckas med vårt system är tilliten och vetskapen att vi båda vill göra den andras liv bättre och enklare. Jag vill att maken ska ha råd att unna sig något samtidigt som jag vill ha råd att leva och bo drägligt. Maken tänker likadant vilket gör att ingen av oss har dåligt samvete när vi unnar oss men vi tar båda ansvar för att ekonomin ska gå ihop och för att partnern ska kunna unna sig. Resultatet har blivit att jag inte kan minnas när vi bråkade om pengar senast. Vi är inte skyldiga varandra några pengar och det dåliga samvetet lyser med sin frånvaro.
Den enda nackdelen, som jag ser, är presenter. Det är inte lika kul att köpa eller få presenter när allt kommer från samma kassa....
Vad tycker ni??
Tydlighet
Efter det här inlägget har jag bestämt att ni fått nog av mitt gnällande vad det anbelangar fysiska krämpor till följd av hormonsprutor :)
Idag är jag hemma från jobbet. Jag upptäckte (när jag i vansinne packade upp flyttlådor igår) att huvudvärken sätter igång när blodtrycket stiger. För gårdagen var det alltså för sent men denna dag motar jag Olle i grind. Jag sitter och tittat ut på den frostiga gården och lyssnar till min vän "Moccamaster" som gurglar fram gudarnas dryck. Jag kommer på min själv med att störa mig på min ömma mage. Sedan tänker jag att det nog inte är så konstigt. Läkarna brukar påminna mig om att äggstockarna går från att vara små, som mina tummnaglar, till att vara stora som grapefrukter...
Med den liknelsen, i bakhuvudet, är det bara att sluta störa sig och köpa läget :)
Sammantaget kan jag sluta mig till att min kropp, med all tydlighet, visar att jag borde ta det lugnt.
Jag vill ju helst inte stanna av å tänka, men kroppen sätter effektivt stopp för alla "vansinnes"-tendenser. När kroppen är såhär tydlig borde man lyssna.
This is me....LISTENING...
Idag är jag hemma från jobbet. Jag upptäckte (när jag i vansinne packade upp flyttlådor igår) att huvudvärken sätter igång när blodtrycket stiger. För gårdagen var det alltså för sent men denna dag motar jag Olle i grind. Jag sitter och tittat ut på den frostiga gården och lyssnar till min vän "Moccamaster" som gurglar fram gudarnas dryck. Jag kommer på min själv med att störa mig på min ömma mage. Sedan tänker jag att det nog inte är så konstigt. Läkarna brukar påminna mig om att äggstockarna går från att vara små, som mina tummnaglar, till att vara stora som grapefrukter...
Med den liknelsen, i bakhuvudet, är det bara att sluta störa sig och köpa läget :)
Sammantaget kan jag sluta mig till att min kropp, med all tydlighet, visar att jag borde ta det lugnt.
Jag vill ju helst inte stanna av å tänka, men kroppen sätter effektivt stopp för alla "vansinnes"-tendenser. När kroppen är såhär tydlig borde man lyssna.
This is me....LISTENING...
Julpepp
Förresten!! Nu börjar det suga i jul-tarmen. Snart är det dags för LillaMy att julpeppa!
...och ni får äran att hänga med! Jag är, enligt mina bröder, en jul-dåre! Jag julpyntar i mitten av november, har en mytomspunnen julgran som nästan kantrar av allt pynt. Jag bakar, pysslar och köper julklappar för enorma summor varje höst! I år har jag ett eget hus att pynta, ett gigantiskt kök att baka i, ett eget pysselrum och en skog med träd att hänga lyktor i!! Detta år kommer att gå till historien som det juligaste någonsin!!! Om hundratals år kommer man att sjunga sånger om julen i det gula huset och den galna kvinnan JULia som nästan spred FÖR mycket jul-glädje!
...och ni får äran att hänga med! Jag är, enligt mina bröder, en jul-dåre! Jag julpyntar i mitten av november, har en mytomspunnen julgran som nästan kantrar av allt pynt. Jag bakar, pysslar och köper julklappar för enorma summor varje höst! I år har jag ett eget hus att pynta, ett gigantiskt kök att baka i, ett eget pysselrum och en skog med träd att hänga lyktor i!! Detta år kommer att gå till historien som det juligaste någonsin!!! Om hundratals år kommer man att sjunga sånger om julen i det gula huset och den galna kvinnan JULia som nästan spred FÖR mycket jul-glädje!
Varning för maniskt knappande på tangenterna!!
Nu vill jag åka.
Jag vill inte gå å vänta på att få åka till Uppsala. Jag vill att vi bara sätter oss i bilen och åker. Hormoner och kemiska medel som jag proppar, och sprutar, i mig börjar ta ut sin rätt.
Jag är manisk och forcerad långa stunder för att sedan nästan somna där jag står, sitter eller cyklar.
Jag ramlade i trappen i morse och slog sånär ihjäl mig men räddades av en vägg och en väl buntad rumpa. Jag har ont i huvudet hela tiden (inga tabletter hjälper) och mår så illa att det känns som att jag när som helst ska börja spy som en räv. (Jag vet inte om rävar spyr mer än något annat djur men det låg så bra i munnen att säga "spy som en räv", så jag skrev det också.)
På tal om nått helt annat! Visst fan ska vi individualisera föräldraförsäkringen!!? Dela föräldra dagarna lika är det enda logiska. Det handlar inte om att staten ska bestämma över dig. Det handlar om att staten ger ER som föräldrar pengar (vilket är en ynnest) och då anser jag att staten har rätt att ställa motkrav. Till exempel så ska inte ALLA dagar utnyttjas av mamman. Man är TVÅ om att få barn. Det förvånar mig, högeligen, att inte alla pappor ser det som en RÄTTIGHET att vara hemma hälften av dagarna. Visst, det kan svida i plånboken om den med högre inkomst är hemma men vad är alternativet? Vi kommer inte att ändra oss frivilligt. Det behövs lagstiftning. Försök nämna en annan socialförsäkring som inte är individuell. Jag tror du går bet. Försök nämna en annan socialförsäkring där staten inte ställer motkrav. Jag tror även det blir svårt.
Vi kommer ALDRIG att minska lönegapet mellan män och kvinnor om kvinnor fortsätter att ta ut alla föräldradagar. Så enkelt är det. Vi kommer aldrig ikapp.
Om man som mamma VILL vara hemma mer än hälften av dagarna så FÅR man det. Man kan bara inte förvänta sig att få pengar för mer än hälften.
På tal om ingen-djävla-ting! Min vän Alexandra, är inte bara höggravid, feminist och sjukt snygg, hon är också en djävel på att tipsa om nya godissorter!! Idag drog hon med mig in på
"Godis Vågen", vår stads bästa godisaffär. Där visade hon på ett Isländskt godis, mjölkchokladfylld saltlakrits!! Vilken underbar kombination!! Rekommenderas varmt!
Nu ska jag sluta hoppa mellan ämnena och äta lite mer godis istället!
Kärlek och harmoni!
Så var det bestämt
Vi åker till Uppsala på Lördag. Vi startar sjuuukt tidigt så vi hinner strosa på stan en stund.
Rolf får bo hos M&M under tiden vi är borta. Nu gör jag ett sista ryck, en slutspurt! Ökar på
sprutorna och dosen. Kommer förmodligen vara ett hormon-monster innan veckan är slut.
Tur att jag får vara med ljuva Alex imorgon. Det är alltid vilsamt och uppmuntrande!!
Kärlek och harmoni!
Rolf får bo hos M&M under tiden vi är borta. Nu gör jag ett sista ryck, en slutspurt! Ökar på
sprutorna och dosen. Kommer förmodligen vara ett hormon-monster innan veckan är slut.
Tur att jag får vara med ljuva Alex imorgon. Det är alltid vilsamt och uppmuntrande!!
Kärlek och harmoni!
Trötta tassar
Ibland, när jag tycker extra synd om mig själv, KRÄVER mina trötta tassar att jag plockar fram dun-sockarna! Inte smickrande, alls icke sexiga men ack så sköna!
Dubbla chokladsnitt
Jag fick en förfrågan, på facebook, om receptet på de dubbla chokladsnitten jag bakat till Ullis 40-års fest. Eftersom receptet, mestadels, finns i mitt huvud kände jag att jag måste baka dem igen för att vara säker på måtten.
Anyhuuue...
Här kommer receptet på dessa UNDERBARA kakor:
Det viktigaste med dessa kakor är att använda äkta smör, att inte övergrädda dem, att inte fuska med muskovadosockret (vanligt socker duger inte) och att skära dem när de svalnat men inte är helt svala. Om man tänker på dessa hållpunkter så får man sega, spröda och fylliga kakor.
Vispa ihop:
175g smör
1/2 dl muskovadosocker
1/2 dl strösocker
Använd elvisp.
Tillsätt:
Knappt 1/2 dl rörsockersirap
5 dl mjöl
1,5 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 liten nypa flingsalt
100g slarvigt hackad mjölkchoklad
50g slarvigt hackad vit choklad
Forma smeten till en rulle som är lika lång som långsidan på plåten.
Lägg den på bakplåtspapper och platta till den lite med fingrarna.
Grädda i mitten av ugnen på 175 C i 20-25min.
Grädda hellre för kort än för länge. Den ska börja spricka på ovansidan och kännas stum när man trycker på den. Låt rullen svalna i 5min. Skär den sedan i diagonala snitt med en vass kniv. Trixet är att den ska har svalnat nog för att "ta ihop" men inte så mycket att chokladen stelnat. I båda fallen riskerar du att ha sönder kakorna. Men detta moment är oxå det enda svåra med dessa ljuvligheter.
Anyhuuue...
Här kommer receptet på dessa UNDERBARA kakor:
Det viktigaste med dessa kakor är att använda äkta smör, att inte övergrädda dem, att inte fuska med muskovadosockret (vanligt socker duger inte) och att skära dem när de svalnat men inte är helt svala. Om man tänker på dessa hållpunkter så får man sega, spröda och fylliga kakor.
Vispa ihop:
175g smör
1/2 dl muskovadosocker
1/2 dl strösocker
Använd elvisp.
Tillsätt:
Knappt 1/2 dl rörsockersirap
5 dl mjöl
1,5 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 liten nypa flingsalt
100g slarvigt hackad mjölkchoklad
50g slarvigt hackad vit choklad
Forma smeten till en rulle som är lika lång som långsidan på plåten.
Lägg den på bakplåtspapper och platta till den lite med fingrarna.
Grädda i mitten av ugnen på 175 C i 20-25min.
Grädda hellre för kort än för länge. Den ska börja spricka på ovansidan och kännas stum när man trycker på den. Låt rullen svalna i 5min. Skär den sedan i diagonala snitt med en vass kniv. Trixet är att den ska har svalnat nog för att "ta ihop" men inte så mycket att chokladen stelnat. I båda fallen riskerar du att ha sönder kakorna. Men detta moment är oxå det enda svåra med dessa ljuvligheter.
Liten på jorden
Idag känner jag mig liten.
Jag har varit på ultraljud och blodprov för att
kolla hur äggblåsorna växt på sig. Är det bara
i min stad som man känner sig som en idiot när
man går till gynekologen? Jag blev hämtad i väntrummet,
slussad in i ett rum och sedan stående som ett
frågetecken. Gynekologen satte sig med ryggen mot mig
utan ett ord och började knappa på datorn. Det fanns
ingen stol till mig så jag antog att det bara var att
hoppa upp i gynstolen. Men man vill liksom inte sitta
där längre än nödvändigt så jag väntade... Ingenstans
fanns att lägga kläderna utan de fick hamna i en hög
på golvet när jag slutligen, själv, fattade beslutet
att klä av mig och sätta mig. Ingen förklaring på vad
som skulle hända (jag vet ju, har varit med förr. Men ändå!)
utan vips så fanns mina äggstockar på skärmen. Snart var
han klar och jag fick åter stå som en idiot bakom hans tysta
rygg medan han knappade på sin dator. Tillslut blev jag less
och frågade om jag skulle stanna eller...? Han sa att jag kunde
vänta, stående, en stund...
Jag har varit hos honom förut och vet vad jag ger mig in på och
tyvärr får jag inte välja gynekolog eftersom det är så viktigt att
detta görs på rätt dag och rätt tid. Ändå är jag aldrig förberedd
på hur liten, dum och utelämnad man ska känna sig.
När jag väl hamnat hos sjuksköterskan som skulle ta blodprovet
var jag ett vrak. Hon var varken trevlig eller otrevlig men
mänsklig och uppmärksam. Trots att hon inte sa, eller gjorde,
något speciellt ville jag gråta och skrika:
"Här vill jag vara kvar!Får jag bo här? För jag vill aldrig ut
i den kalla världen igen och aldrig tillbaka till den där hemske
mannen utan empati!"
Men så skrek jag inte. Jag tackade den normal-trevliga tanten för
hjälpen och cyklade till jobbet. Nu när jag kommit hem vill jag
instinktivt krypa ner under täcket och grina. Grina för att jag
är så djäkla liten, Så fattig på hopp och så fullproppad med
hormoner.
GOD mogon
Vaknade till en solig, kall morgon av att Roffe skällde ut grannen.
(Gud förbjude att han skulle ge sig till att byta däck när han, ROLF, skulle kissa!)
Klockan var väl kring halv nio, men vad gör väl det när man somnat klockan elva?
Maken hade burit in ved, eldat och kokat kaffe. Jag och älskade moster har suttit i pyjamas, sörplat kaffe och pratat hela förmiddagen. Frukosten har bestått av jordgubbsbagels med ost och marmelad.
Vi har inga planer.
Vi ska bara vara, kanske får moster välja en film ur "filmbiblioteket" eller så bläddrar vi i kokböcker. Min moster är extraordinär. Hon är utbildad konditor, tvåbarnsmorsa och har disputerat i ekonomi. Hon jobbar åt Uppsala universitet och som konsult. Respeeekt! Dessutom är hon film-konnässör. På vårt bröllop höll hon ett bejublat tal där hon, med hjälp av ett snillrikt diagram, påvisade samband mellan ett lyckat förhållande och förmågan att ta till sig filmen "The Matrix".
Snön från i torsdags ligger fortfarande kvar och metrologerna lovar kalla nätter med temperaturer ner mot -10 grader.
En fråga
Hej Julias läsare! Jag, Matilda, skulle vilja be er (speciellt ni med en annan webbläsare än explorer) att säga hur designen ser ut? Om den har hoppat fel eller om den ligger på sin plats. Snälla, skriv en kommentar till detta inlägg om den ser bra ut eller inte!
Julia, jag hoppas det är okej för dig att jag tog mig friheten att skriva ett inlägg, om det inte är det så ber jag om ursäkt och lovar att du vid bästa tillfälle ska få kasta två snusar i mitt ansikte - ett kast är jag redan skyldig dig, men du får dessutom ytterliggare ett frikast (hoppas du inte kastar ditt hårdaste, som jag gjorde...)
Julia, jag hoppas det är okej för dig att jag tog mig friheten att skriva ett inlägg, om det inte är det så ber jag om ursäkt och lovar att du vid bästa tillfälle ska få kasta två snusar i mitt ansikte - ett kast är jag redan skyldig dig, men du får dessutom ytterliggare ett frikast (hoppas du inte kastar ditt hårdaste, som jag gjorde...)
Efter flummig text kommer...
...Veckans Fredags-text. Har ju tagit mig vanan att skriva positiva texter på Fredagar. Denna Fredag började med minusgrader och ett skrovligt istäcke över cykelbanorna. Med Rolf, inlindad i en filt, i cykelkorgen och mössa på huvudet, begav vi oss till jobbet. Idag är en glad dag. Inte senare än 13.00 ska jag avsluta jobbet och bege mig in till stan. Där ska jag möta upp min gulliga moster för en bra start på en riktig "tjej-helg". Vi ska sätta oss på någon restaurang och dricka ett glas vin medan vi pratar om livet och allt vad det innebär. Hon har flugit upp från Uppsala för att spendare helgen med "yours truly". Hon ska bo i mitt hus, vi ska dricka vin och elda i kakelugnen. Jag har klarat av två sprutor än så länge men snart trappar vi upp till två sprutor per kväll. Snart ser jag ut som en nåldyna. Men idag är jag en positiv nåldyna!
Kärlek och harmoni!
Om gud
"Tror hon på gud?" tänker kanske någon som läst till höger i beskrivningen av mig.
Eller så undrar ingen det men jag berättar som vanligt ändå!
Men några grundläggande fakta måste på bordet först:
* Jag tycker homosexuella par ska få gifta sig OCH adoptera!
* Jag är för fri abort
* Jag svär som en borstbindare (duh!)
* Jag bekänner mig inte till någon specifik tro.
* Jag hatar allt som religionen ställt till med genom årtusenden.
Lite lustigt är det för jag tror att de flesta som läser i högerkolumnen förutsätter att eftersom jag är svensk, och tror på gud, så är jag kristen.
Jag är visserligen uppvuxen frireligöst men som tonåring lämnade jag den delen av mitt liv bakom mig. En av huvudproblemen för mig, med kristenheten, var deras syn på homosexuella och abort.
Nu skulle jag säga att jag snickrat ihop min egen lilla tro. Den liknar mycket den "barnatro" som jag tror många kan känna igen sig i. Men mer än så. Jag VÄLJER att tro, så långt man nu KAN välja sin tro. Det enklaste svaret, på varför, är att livet känns mer hanterbart då.
På samma sätt som jag kan tänka: "Hur kan det finnas en god gud/gudinna när jag ser all ondska?"
... så kan jag i samma andetag tänka : "Hur kan hon/han, INTE finnas när jag ser all kärlek?"
Jag är inte ens säker på att det är en hon eller han. Kanske är gud, för mig, en godhet som visar sig i människors handlande. Vad vet jag?
Det som tilltalar mig i kristendomen är Jesus. Han passar liksom inte in i bibeln. Han dyker upp i en historia fylld med våld, blod och hemsk människosyn och är kärleksfull, klok och generös. Han behandlar kvinnor och män lika. Han dömer vaken tjuv eller sköka. Efter hans död (och återuppståndelse?) tar de kristna vid där de slutat innan han kom. En ny blodig epok, efter Kristus, tar sin början. I hans namn dödar, lemlästar och våldtar man. Det är ju lika idiotiskt som om man skulle döda, lemlästa och våldta i Ghandis namn. Finn fem fel, liksom.
Jag tror på godhet, kärlek och ömhet. Kanske är det i de orden som gud finns?
I alla fall min gud.
Eller så undrar ingen det men jag berättar som vanligt ändå!
Men några grundläggande fakta måste på bordet först:
* Jag tycker homosexuella par ska få gifta sig OCH adoptera!
* Jag är för fri abort
* Jag svär som en borstbindare (duh!)
* Jag bekänner mig inte till någon specifik tro.
* Jag hatar allt som religionen ställt till med genom årtusenden.
Lite lustigt är det för jag tror att de flesta som läser i högerkolumnen förutsätter att eftersom jag är svensk, och tror på gud, så är jag kristen.
Jag är visserligen uppvuxen frireligöst men som tonåring lämnade jag den delen av mitt liv bakom mig. En av huvudproblemen för mig, med kristenheten, var deras syn på homosexuella och abort.
Nu skulle jag säga att jag snickrat ihop min egen lilla tro. Den liknar mycket den "barnatro" som jag tror många kan känna igen sig i. Men mer än så. Jag VÄLJER att tro, så långt man nu KAN välja sin tro. Det enklaste svaret, på varför, är att livet känns mer hanterbart då.
På samma sätt som jag kan tänka: "Hur kan det finnas en god gud/gudinna när jag ser all ondska?"
... så kan jag i samma andetag tänka : "Hur kan hon/han, INTE finnas när jag ser all kärlek?"
Jag är inte ens säker på att det är en hon eller han. Kanske är gud, för mig, en godhet som visar sig i människors handlande. Vad vet jag?
Det som tilltalar mig i kristendomen är Jesus. Han passar liksom inte in i bibeln. Han dyker upp i en historia fylld med våld, blod och hemsk människosyn och är kärleksfull, klok och generös. Han behandlar kvinnor och män lika. Han dömer vaken tjuv eller sköka. Efter hans död (och återuppståndelse?) tar de kristna vid där de slutat innan han kom. En ny blodig epok, efter Kristus, tar sin början. I hans namn dödar, lemlästar och våldtar man. Det är ju lika idiotiskt som om man skulle döda, lemlästa och våldta i Ghandis namn. Finn fem fel, liksom.
Jag tror på godhet, kärlek och ömhet. Kanske är det i de orden som gud finns?
I alla fall min gud.
Om att kasta sig ut
Inatt har det snöat. Lite av snön ligger kvar på gräsmattan.
Snöblandat regn piskas mot rutorna och tallen kränger i stormen
så jag väntar mig nästan att den ska komma in genom rutan.
Idag fick jag sova ut. Ska jobba eftermiddag. Jag väckte vovven
vi halv nio och gjorde upp eld i vedspisen. Som den värmesökande
misil han är har han parkerat framför brasan, gnagandes på en pinne.
Jag fann, till min lycka, en påse blåbärsbagels i frysen. Värmde två i
ugnen och brygde kaffe. Nu sitte jag här och ser regnet förvandlas till
snö. Snö som vräker ner och ligger kvar... ett tag. Jag smuttar på
kaffet och tänker att nu har jag gjort vad jag kan för att denna dag
ska börja bra. Nu är det bara att kasta sig ut och hoppas att resten blir
lika bra.
Snöblandat regn piskas mot rutorna och tallen kränger i stormen
så jag väntar mig nästan att den ska komma in genom rutan.
Idag fick jag sova ut. Ska jobba eftermiddag. Jag väckte vovven
vi halv nio och gjorde upp eld i vedspisen. Som den värmesökande
misil han är har han parkerat framför brasan, gnagandes på en pinne.
Jag fann, till min lycka, en påse blåbärsbagels i frysen. Värmde två i
ugnen och brygde kaffe. Nu sitte jag här och ser regnet förvandlas till
snö. Snö som vräker ner och ligger kvar... ett tag. Jag smuttar på
kaffet och tänker att nu har jag gjort vad jag kan för att denna dag
ska börja bra. Nu är det bara att kasta sig ut och hoppas att resten blir
lika bra.
Frikostiga med hopp
Tänk er att ni går runt och deppar och gruvar er för kvällens spruta,
besvikelser och andra otäckheter... Åsså får ni äääntligen igång datorn
och loggar in på bloggen. Tänk er glädjen i att få läsa flera uppmuntrande
kommentarer som får er att känna er lyckligt lottade. Vänner från när och
fjärran som är frikostiga med hopp när ert eget är slut.
Så fick jag känna precis nyss och just ikväll känns framtiden lite lättare att ta sig an.
En annan ljusglimt var min och makens mini-date... på Ica Maxi :)
Vi åkte upp för att handla inför helgen och strosade fram i hyllorna. Maken övertalade mig att unna mig en tidning med nya recept inspiration (recepten följer jag ändå aldrig, är helt hopplös) och vi avslutade kvällen med att köpa med oss hamburgare hem. Sämre dater har jag gått på!
(På riktigt! Jag haaar gått på sämre dater, MYCKET sämre!)
Inspiration!
Nu ska jag surfa runt lite bland era bloggar!
Sov gott!
besvikelser och andra otäckheter... Åsså får ni äääntligen igång datorn
och loggar in på bloggen. Tänk er glädjen i att få läsa flera uppmuntrande
kommentarer som får er att känna er lyckligt lottade. Vänner från när och
fjärran som är frikostiga med hopp när ert eget är slut.
Så fick jag känna precis nyss och just ikväll känns framtiden lite lättare att ta sig an.
En annan ljusglimt var min och makens mini-date... på Ica Maxi :)
Vi åkte upp för att handla inför helgen och strosade fram i hyllorna. Maken övertalade mig att unna mig en tidning med nya recept inspiration (recepten följer jag ändå aldrig, är helt hopplös) och vi avslutade kvällen med att köpa med oss hamburgare hem. Sämre dater har jag gått på!
(På riktigt! Jag haaar gått på sämre dater, MYCKET sämre!)
Inspiration!
Nu ska jag surfa runt lite bland era bloggar!
Sov gott!
Slut hopp
Vårt nätverk är trasigt så inläggen kommer bli lite sporadiska tills vi fått ordning på det. Tråkigt. Nu när man är lite deppig, oroad och instabil finns inget bättre än att surfa runt bland era bloggar och insupa vackra bilder och roliga funderingar. När jag får en rast på jobbet kan jag iallafall uppdatera mig och er hyggligt. Livet känns alltid lite hårt när man ska börja på en behandling. Jag har inget hopp.
Jag snyltar på andras hopp för att klara av detta. Läkarnas, min familjs och mina vänners. jag snyltar på andras tro, när min egen är för kantstött för att skänka hopp. Vare sig ni tror på tur, denna gång, eller högre makter så är det ert hopp jag lever på. Mitt eget är slut. Om jag skrapar på botten av mig själv kanske jag kan finna en smula men skrapandet väntar jag med till vi är där.
Sms:et till maken
Skickade precis ett sms till ljuvliga maken som lyder:
"Hej Sötrumpa! Kan du köpa tamponger, snus och glass?
Det är synd om mig idag! Kram / Din fru"
Eftersom han är en mycket ljuvlig maket fick jag svaret "Absolut!" tillbaka! Nu är det bara att vänta in att maken kommer hem och pussa honom lite extra!
"Hej Sötrumpa! Kan du köpa tamponger, snus och glass?
Det är synd om mig idag! Kram / Din fru"
Eftersom han är en mycket ljuvlig maket fick jag svaret "Absolut!" tillbaka! Nu är det bara att vänta in att maken kommer hem och pussa honom lite extra!
SURT!
Mensvärk och trasig cykel... och trasig tvättmaskin. Dessutom åkte maken på en böter förra månaden, så pengarna till en ny tvättmaskin finns egentligen inte. Vi ska oxå betala ett lass grus och en ljuddämpare till vår skruttbil. Surt. Jag som hade hoppats kunna muntra upp mig, på Uppsalaresan, med lite julshopping... Joo, åsså ska jag börja ta sprutorna imorgon...
SURT!
I en perfekt värld...
...skulle leggings och strumpbyxor ge faan i att hasa ner!
Är på jobbet i mina nya lack/ormskinns-leggings och de hasar ner sådär ninja-likt så man knapt märker det. Helt plötsligt kan jag stå mitt i butiken med rumpan bar!
Dålig stil!
Varför gööör den såhär...?
Min dumma dator "is acting up"! Jag får upp, fåniga, "FEL VID SIDHÄMTNING" när jag ska kika på min egen blogg!!
*Dåååålig stämning!*
*Dåååålig stämning!*
Change is good!
Som vanligt har Matilda fått helt fria händer
och som vanligt är jag supernöjd! Bloggen har gått från mossgrönt,
argt och skrikigt till pastellgrönt, ljuvt och mysigt! Jag älskar att gå in
på min egen blogg och inte veta vad som ska möta mig. Med Matilda
kan man aldrig veta. Men snyggt blir det alltid!
och som vanligt är jag supernöjd! Bloggen har gått från mossgrönt,
argt och skrikigt till pastellgrönt, ljuvt och mysigt! Jag älskar att gå in
på min egen blogg och inte veta vad som ska möta mig. Med Matilda
kan man aldrig veta. Men snyggt blir det alltid!
More for meeeeee!
Idag är det lite segt. Vi somnade glada i hatten strax efter 04.00.
Maken klev upp vid 12-tiden och stekte ägg och bacon. Till min, oförställda,
lycka mådde han så pass dåligt att jag fick äta upp hans bacon! Maken
muttrade och tyckte att jag kude ha lite medkänsla och sluta smacka belåtet
men min belåtenhet gick inte att dölja. Jag festade rätt hårt för första gången det
senaste året. Var sådär glad och sprallig som man bara är efter ett par rejäla jägershots.
Men jag blir nästan aldrig bakis numera. Har liksom en liten klocka i bakhuvudet
som börjar plinga när jag närmar mig den kritiska pukten. Idag är jag seg för att
jag var uppe halva natten men mår i övrigt prima. Maken däremot verkar
ha "ont i håret" och är inte alls sugen på den halva byttan Ben&Jerrys jag plockat
fram ur frysen... more for meeeeee!!!
Fikat, på gårdagens 40-års baluns, blev succé! Flera anmälde intresse för att
beställa biskvier, cupcakes och chokladsnitt. Jätteglad blev jag! Ju mer jag närmar
mig en ny behandling, ju mer behöver jag något att sysselsätta tankarna med.
Ny ska jag myse ner mig i soffan med en gnällig make och pigg hund!
Maken klev upp vid 12-tiden och stekte ägg och bacon. Till min, oförställda,
lycka mådde han så pass dåligt att jag fick äta upp hans bacon! Maken
muttrade och tyckte att jag kude ha lite medkänsla och sluta smacka belåtet
men min belåtenhet gick inte att dölja. Jag festade rätt hårt för första gången det
senaste året. Var sådär glad och sprallig som man bara är efter ett par rejäla jägershots.
Men jag blir nästan aldrig bakis numera. Har liksom en liten klocka i bakhuvudet
som börjar plinga när jag närmar mig den kritiska pukten. Idag är jag seg för att
jag var uppe halva natten men mår i övrigt prima. Maken däremot verkar
ha "ont i håret" och är inte alls sugen på den halva byttan Ben&Jerrys jag plockat
fram ur frysen... more for meeeeee!!!
Fikat, på gårdagens 40-års baluns, blev succé! Flera anmälde intresse för att
beställa biskvier, cupcakes och chokladsnitt. Jätteglad blev jag! Ju mer jag närmar
mig en ny behandling, ju mer behöver jag något att sysselsätta tankarna med.
Ny ska jag myse ner mig i soffan med en gnällig make och pigg hund!
Bästa Roffe-bilden
Dagens outfit före festen
Idag fyller faderns fru 40år. Stort grattis till Ullis!
Jag har blivit kontrakterad att baka till kalaset vilket
jag uppskattar enormt. Snart ska vi bege oss dit med
alla bakverk. På menyn kommer det att finnas
minibiskvier med hallon-smörkräm och mörk choklad,
mini-citronbiskvier med vit choklad, mini hi-hatcupcakes
och körsbärsgömmor. Nu ska jag svänga ihop den sista
kaksorten: Mjölkchokladsnitt!
I logen, som ligger granne med oss, har de loppis idag.
Innan frukost kvistade vi över och köpte en sänglampa.
Dagens outfit innan jag bytt om till festkläder:
Mysbyxor Ica Maxi 99kr, myströja Ellos 129kr, sjal Gåva från Alex
, mössa Lindex 99kr och finska skinstövlar Tradera 51kr.
Jag har blivit kontrakterad att baka till kalaset vilket
jag uppskattar enormt. Snart ska vi bege oss dit med
alla bakverk. På menyn kommer det att finnas
minibiskvier med hallon-smörkräm och mörk choklad,
mini-citronbiskvier med vit choklad, mini hi-hatcupcakes
och körsbärsgömmor. Nu ska jag svänga ihop den sista
kaksorten: Mjölkchokladsnitt!
I logen, som ligger granne med oss, har de loppis idag.
Innan frukost kvistade vi över och köpte en sänglampa.
Dagens outfit innan jag bytt om till festkläder:
Mysbyxor Ica Maxi 99kr, myströja Ellos 129kr, sjal Gåva från Alex
, mössa Lindex 99kr och finska skinstövlar Tradera 51kr.
I en perfekt värld...
...skulle finnar man klämmer försvinna, inte bli en svidande påminelse av min dåliga karaktär
och äckliga ovana. Tänk att få nöjet att klämma en finne och samtidigt veta att man gör sig själv en tjänst, man gör sig vackrare. Slippa vanställa sig för en sekunds skoj.
...bara en tanke sådär i allmänhet...
och äckliga ovana. Tänk att få nöjet att klämma en finne och samtidigt veta att man gör sig själv en tjänst, man gör sig vackrare. Slippa vanställa sig för en sekunds skoj.
...bara en tanke sådär i allmänhet...
Det är FREDAG!
Hur ljuvt är inte ordet FREDAG?! Man kämpar, knotar och drar sig genom veckan för att få höra det vackra ordet klinga från allas läppar. Sjung det från trädtopparna: DET ÄR FREDAG! Skriv det på varje vägskylt, på varje fredagssnygg rumpa och ropa det från alla predikstolar: DET ÄR FREDAG!
Attack-tapetsering
Idag har jag "attack-tapetserat"!!
För er som undrar vad det innebär kan jag meddela att det handlar om att:
1/ Ta en tapet med överdjävla svår mönsterpassning.
Jag valde en med massor av blommor och förskjuten
mönsterpassning... Mao överdjävla svårt!!
2/ Se till att du är ensam. Varför förenkla genom att
vara två?!?
3/ Drick massor av kaffe och peta in snus ideligen för
ett extra gott humör.
4/ Glöm att äta dricka och kissa.
5/ Svär, förbanna och utstöt gälla, panikslagna tjut lite
då och då.
6/ Förbered dig dåligt.
7/ Spill tapetklister över hela dig, hunden och resten av
rummet så att det ser ut som att du spelat in en porrfilm.
Jag valde att spilla i hela håret, ansiktet, ja till och med
i ögonvrårna.
8/ Skada dig själv lite lagom. Mina skador innebar att jag
både skar och klipte mig i samma finger upprepade gånger.
9/ Välj att tapetsera en vägg med massor av fönster, kontakter
(som du givetvis inte skruvar bort) och utanpåliggande rör.
10/ Välj att tapetsera en vägg som är allt annat än rak.
11/ Men välj framförallt en vansinnigt dyr tapet så det svider
rejält när du gör fel.
12/ Efter timmar av umbäranden och plågade skrik klappar
man sig själv på axeln för ett väl utfört arbete.
Rummet som förärats med denna underbara tapet är köket!!
Gonatt på er!
För er som undrar vad det innebär kan jag meddela att det handlar om att:
1/ Ta en tapet med överdjävla svår mönsterpassning.
Jag valde en med massor av blommor och förskjuten
mönsterpassning... Mao överdjävla svårt!!
2/ Se till att du är ensam. Varför förenkla genom att
vara två?!?
3/ Drick massor av kaffe och peta in snus ideligen för
ett extra gott humör.
4/ Glöm att äta dricka och kissa.
5/ Svär, förbanna och utstöt gälla, panikslagna tjut lite
då och då.
6/ Förbered dig dåligt.
7/ Spill tapetklister över hela dig, hunden och resten av
rummet så att det ser ut som att du spelat in en porrfilm.
Jag valde att spilla i hela håret, ansiktet, ja till och med
i ögonvrårna.
8/ Skada dig själv lite lagom. Mina skador innebar att jag
både skar och klipte mig i samma finger upprepade gånger.
9/ Välj att tapetsera en vägg med massor av fönster, kontakter
(som du givetvis inte skruvar bort) och utanpåliggande rör.
10/ Välj att tapetsera en vägg som är allt annat än rak.
11/ Men välj framförallt en vansinnigt dyr tapet så det svider
rejält när du gör fel.
12/ Efter timmar av umbäranden och plågade skrik klappar
man sig själv på axeln för ett väl utfört arbete.
Rummet som förärats med denna underbara tapet är köket!!
Gonatt på er!
Klart man får gnälla!
Jag har varit sporadisk den senaste veckan. Mår inte så bra. En ny behandling närmar sig med stormsteg och därmed fungerar jag sämre med samma takt. Jag försöker hålla huvudet över ytan men vissa dagar känns det som att jag blivit galen. Jag lever innåtvänd och i ständig dialog med mig själv. Jag är ju den enda som förstår mig :)
Man kan ju undra varför jag envisas med att utsätta mig för nyblivna föräldrar, blivande föräldrar, mammabloggar och bebisar. Det undrar jag också ibland. Men det är inte så enkelt. Jag kan inte bara stänga ute allt som gör ont och låtsas att det inte finns. Jag kan inte önska mitt helvete på någon annan för att jag ska slippa se deras glädje. De "mammabloggar" jag läser är ju fullproppade med vettiga åsikter och öden att ta lärdom av. Jag kan ju inte sluta läsa för att skribenterna är mammor. De har ju så mycket att lära mig. Nina, Lady Dahmer, Bambi, Apan och underbaraclara är bloggfavoriter för sina kloka åsikter, sina vackra bilder och sina väl funna ord.
Å inte kan jag missunna mina närmaste vänner (som är gravida, vill bli gravida eller har småbarn) bebislycka?! Man kan säkert tro att jag tar illa upp om någon gnäller på sina barn eller på gravid-krämpor, men så är inte fallet. JAG om någon vet väl att det aldrig är okomplicerat när det kommer till barn och graviditeter. Klart man får gnälla!
Jag har kämpat så länge att jag knapt ser målet längre. Vet inte längre vad som är belöningen i slutet. Har ingen aning om hur jag skulle reagera om vi lyckades. Har jag blivit så knäpp av allt detta att jag inte kan hantera en graviditet? Jag vågar inte tänka tanken.
Inre dialog
Går ni runt och för en inre dialog med er själva?
Jag gör det dagligen, jämt till den punkt att jag blir
irriterad på maken om han avbryter. Om jag inte hade
maken som avbröt skulle jag förmodligen bli (eller bli mer av)
en kuf. Gå runt i min egen värld, i mitt eget huvud, ivrigt
inbegripen i ett inre samtal.
Jag är ju så djävla trevlig, iallafall mot mig själv.
Ibland kan min inre dialog bli så itensiv att jag promenerar förbi platsen jag ska till eller totalt glömmer bort att äta.
Fördelen med att vara innåtvänd är att man känner sig själv, har lätt för att fatta beslut (eftersom man kan diskutera sig fram till det bästa valet) och beabetar saker relativt bra.
Nackdelen är att även om jag säger vettiga saker till mig själv är det faan inte säkert att jag lyssnar.
Dessutom har man en tendens att bli aningen asocial...
Balans är väl alltid bäst...
Verktygen för att hålla mig från att uteslutande prata med mig själv har växt fram.
Bloggen, ni som läser är en viktig del, ni hindrar mig från att älta och haka upp mig utan skriva av mig. Rolf, när jag är ensam kan jag inte gå upp helt i mig själv. Jag måste ge det lilla livet den uppmärksamhet han pockar på.
Makar, bloggar och vovvar är bra att ha!
Jag gör det dagligen, jämt till den punkt att jag blir
irriterad på maken om han avbryter. Om jag inte hade
maken som avbröt skulle jag förmodligen bli (eller bli mer av)
en kuf. Gå runt i min egen värld, i mitt eget huvud, ivrigt
inbegripen i ett inre samtal.
Jag är ju så djävla trevlig, iallafall mot mig själv.
Ibland kan min inre dialog bli så itensiv att jag promenerar förbi platsen jag ska till eller totalt glömmer bort att äta.
Fördelen med att vara innåtvänd är att man känner sig själv, har lätt för att fatta beslut (eftersom man kan diskutera sig fram till det bästa valet) och beabetar saker relativt bra.
Nackdelen är att även om jag säger vettiga saker till mig själv är det faan inte säkert att jag lyssnar.
Dessutom har man en tendens att bli aningen asocial...
Balans är väl alltid bäst...
Verktygen för att hålla mig från att uteslutande prata med mig själv har växt fram.
Bloggen, ni som läser är en viktig del, ni hindrar mig från att älta och haka upp mig utan skriva av mig. Rolf, när jag är ensam kan jag inte gå upp helt i mig själv. Jag måste ge det lilla livet den uppmärksamhet han pockar på.
Makar, bloggar och vovvar är bra att ha!
Babyshower
En modernare variant av babyshower har gått av stapeln idag.
David och Alexandra som snart ska få sin första bebbe var hitbjudna
på "Söndagsbrunch". Innan de kom stektes, bakades och pyntades det febrilt
i vårt kök och när bilen rullade in på gården utbröt en smärre panik då gästerna,
beväpnade med tutor och serpentiner, skulle gömma sig i garderober och i skafferiet.
När de klev in i köket hoppade alla fram och tutade, skrek "suprise!" och kramades.
Sedan blev det presentöppning, prat och mumsande på allt från jordgubbsbagels
till bacon och pankakstårta. Till detta serverades obligatoriska kaffet samt litervis med Dr Pepper och svartvinbärsjuice. Presenterna var en blandning av vuxen-lyx, såsom praliner
och dvd-boxar, och genusneutrala bäbis-grejor. Att "showern" var i modern tappning
märktes oxå på deltagarna. Både den blivande modern och fadern var med samt
en salig blandninga av deltagare från båda könen. Mycket lyckat.
David och Alexandra som snart ska få sin första bebbe var hitbjudna
på "Söndagsbrunch". Innan de kom stektes, bakades och pyntades det febrilt
i vårt kök och när bilen rullade in på gården utbröt en smärre panik då gästerna,
beväpnade med tutor och serpentiner, skulle gömma sig i garderober och i skafferiet.
När de klev in i köket hoppade alla fram och tutade, skrek "suprise!" och kramades.
Sedan blev det presentöppning, prat och mumsande på allt från jordgubbsbagels
till bacon och pankakstårta. Till detta serverades obligatoriska kaffet samt litervis med Dr Pepper och svartvinbärsjuice. Presenterna var en blandning av vuxen-lyx, såsom praliner
och dvd-boxar, och genusneutrala bäbis-grejor. Att "showern" var i modern tappning
märktes oxå på deltagarna. Både den blivande modern och fadern var med samt
en salig blandninga av deltagare från båda könen. Mycket lyckat.
Skatan
Rolf har haft roligt medan tre hantverkare har jobbat i vårt hus.
Jag har suttit vid datorn eller bakat. Då och då har Rolf kommit springande, som skjuten ur en kanon med någon rördel i munnen. Efter har det kommit en svärande rörmockare som kallat honom för "tjyvaktiga byracka", "onda lilla vovve" eller "djävla skata". Jag har haft underhållningen på plats i mitt kök. Jag har nästan skrattat sönder magen.
Samling kring kaffet
En ny Fredag är här, med allt vad en Fredag lovar och utger sig för att vara. Frosten ligger gnistrande i gräset och dimman rullar in i takt med att den smälter. På jobbet kring sju-rycket är allt tyst, stilla. Endast LillaMy är vaken... och Rolf förståss. Han jagar en sömnig fluga och tittar argt på mig när den flyger ut i butiken, dit han inte får gå. Snart kommer kolleger, familj och vänner hit.
Jag har ynnesten att få jobba med familj och vänner. Snart ska vi alla (fyra) samlas kring hett kaffe och tal om helgen som stundar. Vi ska snegla sömnigt på varandra innan vi tar tag i dagen. Allt är som vanligt, som det ska vara en Fredag morgon då helgen alltid kan bli det vi hoppas på.