Bara en omskrivning och utfyllnad så de ska slippa sälja BARA gott GODis!!
Alltså dessa djävla "Gott&Blandat"-påsar... Det finns, verkligen, gott och BLANDAT(=Bajs!)
De tar garanterat skräpet från överblivet godis, dammet i hörnen och det överblivna i personalkylskåpet (som ingen djävel vågat röra på ett par månader) och vispar ihop till de där små svarta helvetes karamellerna! De andra GODisarna är Gott och det, som ingen människa kan få bort ur tänderna, är det blandade. Bara en omskrivning och utfyllnad så de ska slippa sälja BARA gott GODis!! Om det inte vore för att "Gott" är så djävelusiskt gott så skulle de inte få sälja en påse till undertecknad!! Inte EN! Men nu är det goda gott och de får sälja minst en i veckan. (Har en lite Hangup på Gott&Blandat för tillfället.)
Di däringa "Sött&Blandat" är det någe å ha det?
Maken påstår att det skulle lösa mina godisproblem...
Jag är skeptisk.
Måste få duscha!
Vi är sjuka igen och det suger naturligtvis. Men jag kan inte låta bli att tänka att
vi ändå klarat oss rätt bra, hitintills, denna höst/vinter. Kanske beror det på beslutet
att inte börja med förskola riktigt än, då slipper man ju de värsta smittspridarna
inbillar jag mig. Hur som helst så har jag och gossarna feber. Vi håller oss inne och
går varandra på nerverna :) Det gäller att välja sina strider för febriga barn blir griniga
barn och de har ärvt min envishet så det kan bli rätt långa bataljer om småsaker.
Jag känner mig som en vandrande sopprot och norra sveriges värsta snusklisa. Måste få duscha! Att svettas och frysa om vartannat har en tendens att få mig att känna mig allmänt sunkig. Suck! Tog mig tid att borsta håret och känner mig något fräschare. Ungarna satte i sig en plastblomma här på morgonen och den striden tog jag. Hivade ut resterna och genomsökte deras munnar a´la gestapo. Det är väl knappast farligt men vem vet var det slutar om jag ger dispans för en blomm-ätning...
Nu ska jag överväga lunchalternativen! Hepp hepp!
"Otto och Vilgot! Vem vill se på Saltkråkan? Mamma måste sy en klänning tills imorgon!"
Just nu ligger vi på gränsen. På gränsen till vad vi orkar. Killarna är sjuka om vartannat
och jag och maken turas om att sova i skift. Idag är det ovanligt bra men nättrena är
usla, sömnmässigt, och vi har utstått bajskastning (bokstavligt) och maken har blitt nerspydd.
Dessutom får ju ungarna tråkigt när den ena är sjuk, och vi försöker hålla nere tempot, och
när mina ungarhar tråkigt så BRÅKAR de. Om leksaker, om våra famnar och om varje litet
russin som ligger på golvet. Damsuga orkar vi inte och imorgon ska vi på maskerad. En av
två festligheter vi planerat in detta lov.. Den andra fick jag avstå pga av sjukdom och barn.
Denna vägrar jag missa, men maskerad kräver maskeraddräkter. Därför klämmer jag även in en
och annan timme vid symaskinen eftersom vi är för fattiga för att köpa nya, pissiga, dräkter
syr jag hemmagjorda, pissiga dräkter.
"Otto och Vilgot! Vem vill se på Saltkråkan?
Mamma måste sy en klänning tills imorgon!"
Och nej, jag är INTE en sådan person som säger att hen inte kan sy och i verkligheten konstruerar kronprinsessans Nobell-blåsa. Jag kan sy raksöm, sicksack och efter idag stygn man syr i strechigt tyg.
Det blir snett, vint och jag svär eder vid min hatade symaskin men det blir gjort, passar och klarar att hålla skenet uppe i en dunkel lokal bland fulla vänner. INTE mer och inte mindre. Plaggen kommer heller ALDRIG att användas i annat syfte än maskerad.
Varför gör jag då detta? Joo, för det kommer att bli jättekul!! Maskerad med filmtema! Årets första fest!
Nu måste jag bara få sovaaaaaa! Länge, annars dukar jag under lagom till fördrinken...
Vem ska jag föreställa då? Joo, det är en hemlis. Jag har väntat länge på en maskerad med filmtema så jag kan vara apa - Kingkong. Jag i en lurvig dräkt med ett leksaksplan i handen, vrålande som en... apa.
En härlig (och visserligen varm) dräkt där man slipper försöka vara snygg och bara har roligt. Som en ...apa :)
Nu fanns det inga sådana dräkter under tusenlappen och ingen jag känner har en att låna ut. Det råkar oxå vara en dräkt som jag svårligen kan tillverka själv. Så det blev något annat. Bilder kommer senare!
Solong!
Med fem ord: Det är synd om oss!!
Crappy crap! Hela My-familjen är sjuka!Jag och maken överlever på
alvedon, medan ungarna är riktigt sjuka. Igår när vi gick och lade oss
var allt frid och fröjd, förutom att Ville hostade, men klockan tre i natt
började Otto pipa och han var stekhet. Väl över 39 grader. Inte så mycket
snor och slem men hög feber, glansiga ögon och torr hackhosta. Plus att
de inte bajsat på ett par dygn trotts plommon och andra försök från oroliga
föräldrar. Med fem ord: Det är synd om oss!!
Fast ändå inte :)
Vi kurar inne och äter smörkola (vi vuxna i alla fall. Ungarna får nöjja sig med plommon!) men det är trist för vi väntar efterlängtat besök imorgon. Moster Liza med familj har åkt upp från Uppsala och imorgon är det vår tur att kramas och fika med dem!
(Jag överväger att mörka hela sjukdommen, proppa i ungarna alvedon och låtsas som om det regnar. Men det är ju inte riktigt "God ton". Dessutom är risken för upptäckt överhängande då hon läser denna blogg och då verkar jag ju bara lömsk om jag försöker mörka något...)
Sedan är det ju en och annan klapp som behöver skapas, slås in och julgodis som behöver kokas.
Crap!
PTS-syndrom
I julas, under det beryktade "Julklappsspelet på liv och död" vann jag en stor apa.
En hiskelig figur som apar sig och tar man av honom bananen så vrålar han och apar
sig än värre. Fruktansvärt! Hur den hamnade i min ägo är en krånglig historia men
trust me - jag hade inget val. Jag borde naturligtvis ha slängt bort skrället den första
chansen jag fick men den har stått uppe på en hylla och glömdes bort...
Idag tyckte maken att det var en bra idé att låta kidsen leka med det anskrämliga djuret.
Och priset i tävlingen "Världshistoriens värsta ideér" går oavkortat till kille vid namn "maken".
Först gick det bra och alla var nöjda men maken ville sätta igång den för att få ännu roligare...
Först fick han inte igång den men fipplade och grejjade så till den milda grad att när den väl gick
igång så blev både han och kidsen rätt överraskade. Maken kunde väl skylla sig själv men barnen
förvandlades till två livrädda, förskräckta mistlurar som inte nöjde sig med annat än att mormor,
som var på besök, trådde ner vansinnesapan i sin väska och sa åt den att vara tyst å det bestämdaste!
Här i huset lider vi fortfarande av PTS-syndrom och ämnar spendera dagen i soffan...
Jag älskar mitt liv!
Häpp, häpp hämskt synd om My just nu... HÄÄÄÄÄMSKT!
(Och jaa, jag vet att stavningen är åt skogen ovan men
ordskojjeriet skulle funka halvdåligt annars...
det är ju djävligt roligt nu)
Tillbaka till hur hämskt, hämskt synd det är om mymamman.
Igårkväll kände jag mig bättre och cyklade iväg för lite tjejtid
med Alex medan min tre favvo-gossar sov. UNDERBART var det!
Sedan hostade jag, och hostade och hostade och hostade. Klockan tre
började jag klocka pauserna mellan hostelishostarna och fick aldrig ihop
mer än 20 sekunder. Jag hade panik och sov dessutom ensammen eftersom
twinsen börjar grina när mamma låter som ett astmatist lejon som stött tån
i tröskeln. Jaa, det var / är så synd om mig att jag då och då gråter en skvätt
rörd av mitt eget elände och misär. Vanligtvis är jag inte en person som slösar tid
på att tycka att livet är orättvist (det är det ju liksom, sluta flänna) men idag känns
det verkligen som att Myfamiljen behöver ett break. Kollade febern och konstaterar
att den är tillbaka. Buuhuhu!! Vill att mamma ska krama mig och säga "liiila, liila gumsan".
Men igår var också fantastisk på många sätt och helt underbar när Vilgot pekar på mig
när jag går förbi honom och säger "MAMMA". Stryk stycket ovan! Jag älskar mitt liv!!
Lämnar er med det lyckliga påståendet!
(Och jaa, jag vet att stavningen är åt skogen ovan men
ordskojjeriet skulle funka halvdåligt annars...
det är ju djävligt roligt nu)
Tillbaka till hur hämskt, hämskt synd det är om mymamman.
Igårkväll kände jag mig bättre och cyklade iväg för lite tjejtid
med Alex medan min tre favvo-gossar sov. UNDERBART var det!
Sedan hostade jag, och hostade och hostade och hostade. Klockan tre
började jag klocka pauserna mellan hostelishostarna och fick aldrig ihop
mer än 20 sekunder. Jag hade panik och sov dessutom ensammen eftersom
twinsen börjar grina när mamma låter som ett astmatist lejon som stött tån
i tröskeln. Jaa, det var / är så synd om mig att jag då och då gråter en skvätt
rörd av mitt eget elände och misär. Vanligtvis är jag inte en person som slösar tid
på att tycka att livet är orättvist (det är det ju liksom, sluta flänna) men idag känns
det verkligen som att Myfamiljen behöver ett break. Kollade febern och konstaterar
att den är tillbaka. Buuhuhu!! Vill att mamma ska krama mig och säga "liiila, liila gumsan".
Men igår var också fantastisk på många sätt och helt underbar när Vilgot pekar på mig
när jag går förbi honom och säger "MAMMA". Stryk stycket ovan! Jag älskar mitt liv!!
Lämnar er med det lyckliga påståendet!
Misär
MyFamiljen är sjuka. Pappan, börjar friskna till, och pojkarna
är sjukare än sjukast. Hög feber, jobbig hosta och hänger med sina små huvuden.
Igår somnade en av mina gullungar sittande i barnstolen med ansiktet i farmors
tacopaj. Det värsta är att de har ont i halsen och grinar så fort de hostar,
vilket de gör hela tiden. Idag på dagen gick febern ner till typ 38 grader men nu
ikväll är den hög igen. Stackars smågossar och stackars föräldrarna som vaknar
var femte minut av ledsna bebbar. MISÄR! Och soligt är det ute också! Crap!
Nu skajag dricka ett stort glas Dr Pepper!
är sjukare än sjukast. Hög feber, jobbig hosta och hänger med sina små huvuden.
Igår somnade en av mina gullungar sittande i barnstolen med ansiktet i farmors
tacopaj. Det värsta är att de har ont i halsen och grinar så fort de hostar,
vilket de gör hela tiden. Idag på dagen gick febern ner till typ 38 grader men nu
ikväll är den hög igen. Stackars smågossar och stackars föräldrarna som vaknar
var femte minut av ledsna bebbar. MISÄR! Och soligt är det ute också! Crap!
Nu skajag dricka ett stort glas Dr Pepper!
Men gaaaaaaaah!!
Loggar i till eder favoritblogg och ska försöka producera morgonblogg när
det visar sig att gårdagens tidsinställda inlägg "Midsommarbebbs" har postat
sig själv TVÅ gånger!! HerreMinGe!! Vad göra?? Få se nu...
det visar sig att gårdagens tidsinställda inlägg "Midsommarbebbs" har postat
sig själv TVÅ gånger!! HerreMinGe!! Vad göra?? Få se nu...
* Ringa blogg-gurun Matilda kl. 07:39 på hennes semester.... Nja, skulle potentiellt
kunna skada vår relation och nödga henne att skaffa besöksförbud.
* Väcka make, som jag lovat sovmorgon, och bröla: "Bröööl!! Min blogg är trasig! Laga!!"
Skulle kunna resultera i att jag blir utan julklapp el. liknande som straff... inte värt.
* Ringa kungen! When all else går åt skogen. Man skulle med lite god vilja kunna kalla detta en nationell kris... Nåja.
* Jag skulle kunna avvakta, lägga in en snus och kolla lite teletubbies med kidsen...
kunna skada vår relation och nödga henne att skaffa besöksförbud.
* Väcka make, som jag lovat sovmorgon, och bröla: "Bröööl!! Min blogg är trasig! Laga!!"
Skulle kunna resultera i att jag blir utan julklapp el. liknande som straff... inte värt.
* Ringa kungen! When all else går åt skogen. Man skulle med lite god vilja kunna kalla detta en nationell kris... Nåja.
* Jag skulle kunna avvakta, lägga in en snus och kolla lite teletubbies med kidsen...
Sjuk av oro
Nu har jag sovit ett par timmar och ätit middag. Jag börjar känna mig som en människa igen efter ett dygn på sjukhuset med Vilgot. Han har haft andningssvårigheter och feber. Nu är det så pass bra att vi fått permiss. Igår sov han bara eller satt och hängde som en urvriden trasa mellan behandlingarna. Idag orkar han leka lite, busa och äta. Men han HATAR att ta medicin med masken vi har här hemma. Då kämpar han emot som ett litet djur. Imorgon åker vi in igen för att kolla att han blir bättre. Kanske har han astma, kanske bara förkylningsastma. Vi får se vart det lider. Nu blir det mycket mediciner några veckor innan vi provar att trappa ned. Det som gjorde attvi blev inlagda var att han så snabbt, blev sämre efter behandling. Jag åkte in, med honom, till akuten, natten mot lördag. Han fick inhalera medicin och lät bättre. Vi blev hemskickade och i taxin hem blev han dålig igen... Fy vad hemskt det är när en liten har svårt att andas! Man blir sjuk av oro. I natt sov jag med Vilgot på sjukhuset och idag kom Otto och maken och var med oss tills vi fick åka hem. Det blir så tydligt hur Ville mår när Otto busar runt och är glad som en fågel medan Vilgot bara hänger med huvudet. Nu ska vi bara familjemysa och sova en lång natt (peppar peppar).
Sov gott på er!
Sov gott på er!
Tjyvtjockt
Nu var det sjukt länge sedan igen men vi har haft det lite tufft.
Gossarna är sjuka och vi åker fram och tillbaka till vårdcentralen
hela tiden. Usch vad jobbigt det är när barn är sjuka och
vrålar så fort deras doktor visar sig. Och all väntan i olika
undersökningsrum, väntrum osv. Speciellt när man själv mår lite
tjyvtjockt och endast är på benen för att man inte kollat om man
har feber. Maken har det likadant och huset är en krigszon sedan
min trettioårsfest. Fy faan!!
Gladare inlägg är på gång men just nu är det jobbigt!
God helg på er!
Gossarna är sjuka och vi åker fram och tillbaka till vårdcentralen
hela tiden. Usch vad jobbigt det är när barn är sjuka och
vrålar så fort deras doktor visar sig. Och all väntan i olika
undersökningsrum, väntrum osv. Speciellt när man själv mår lite
tjyvtjockt och endast är på benen för att man inte kollat om man
har feber. Maken har det likadant och huset är en krigszon sedan
min trettioårsfest. Fy faan!!
Gladare inlägg är på gång men just nu är det jobbigt!
God helg på er!
Gnällvarning utfärdas
Alltså, faan vad jobbigt det är!!
Jag är själv med gossarna låånga dagar.
De bråkar, periodvis, jättemycket.
Klättrar och lägger sig på varandra, den underst skriker
som en besatt. Det luggas, bits, klöses och nyps.
Alltid i kamp om någon leksak eller, helt enkelt för att de
är så nära att man lika gärna kan passa på.
De ska ju vara på samma fläck och det är klart att irritation uppstår.
I skrivande stund fightas de som galningar för att klättra upp i mitt knä.
Och de är lika goda kålsupare, båda två. PHU!
Jag tror jag måste klä på dem och gå ut i solen så de får rasa av sig.
Here we go!
Jag är själv med gossarna låånga dagar.
De bråkar, periodvis, jättemycket.
Klättrar och lägger sig på varandra, den underst skriker
som en besatt. Det luggas, bits, klöses och nyps.
Alltid i kamp om någon leksak eller, helt enkelt för att de
är så nära att man lika gärna kan passa på.
De ska ju vara på samma fläck och det är klart att irritation uppstår.
I skrivande stund fightas de som galningar för att klättra upp i mitt knä.
Och de är lika goda kålsupare, båda två. PHU!
Jag tror jag måste klä på dem och gå ut i solen så de får rasa av sig.
Here we go!
Great 2,0
Ni som hör av er och inte får något svar, förklaringen är rätt enkel:
Jag har oxå fått magsjuka! All energi går åt till att inte bli galen och orka med
barn och hem. Jag återkommer när läget förbättras!
Trevlig helg!
Jag har oxå fått magsjuka! All energi går åt till att inte bli galen och orka med
barn och hem. Jag återkommer när läget förbättras!
Trevlig helg!
Great!!...just GREAT!
Maken kom hem igårkväll och hade spytt hela flygresan.
Matförgiftning? Magsjuka? Who knows men vi lutar åt det första.
Eller vi är rätt säkra på att en hamburgare från Max-Arlanda
fick hans mage att dansa rumba. Han fortsatte med kräkningarna
tills någon gång fram på efternatten.
Förutom att det är sjukt synd om honom så tycker jag oxå lite synd om mig själv.
Egoistiskt jag vet men jag hade verkligen behövt att han svepte in som hjälten i sagan och började byta bajsblöjor :) Istället stapplade han in med blodsprängda ögon och underhöll med en kräkshow.
(Vad är det med vissas kräkningar? Måste man skrika medan man spyr?Själv är jag en smygkräkare.)
Men solen tittade plötsligt fram!
Det muntrar upp!
Mina solstrålar!
Matförgiftning? Magsjuka? Who knows men vi lutar åt det första.
Eller vi är rätt säkra på att en hamburgare från Max-Arlanda
fick hans mage att dansa rumba. Han fortsatte med kräkningarna
tills någon gång fram på efternatten.
Förutom att det är sjukt synd om honom så tycker jag oxå lite synd om mig själv.
Egoistiskt jag vet men jag hade verkligen behövt att han svepte in som hjälten i sagan och började byta bajsblöjor :) Istället stapplade han in med blodsprängda ögon och underhöll med en kräkshow.
(Vad är det med vissas kräkningar? Måste man skrika medan man spyr?Själv är jag en smygkräkare.)
Men solen tittade plötsligt fram!
Det muntrar upp!
Mina solstrålar!
Men! Vad händer?
Efter över en vecka av kraftigt snöfall, till och från, var vi lovade sol och värme.
I morse när vi steg upp (kl. 05.00) snöade det för fullt! Nehe! Då blir det overall och snöskor på
väg till BVC idag. Pojkarna ska vägas, mätas och kontrolleras.
Maken åkte med fakir-flyget i morse och jag grät en skvätt när han gick ut genom dörren.
Han är ju tillbaka imorgonkväll men saknaden är stor. Pojkarna sussar efter sin tidiga morgonlek,
helt enligt schemat och snart ska det matas och bytas bajsblöjor om de följer sin väl rotade rutin.
Men, återigen: Förbannade snö! I hate you! Promenaden till BVC blir så mycket mindre angenäm.
Till attaaaack!
I morse när vi steg upp (kl. 05.00) snöade det för fullt! Nehe! Då blir det overall och snöskor på
väg till BVC idag. Pojkarna ska vägas, mätas och kontrolleras.
Maken åkte med fakir-flyget i morse och jag grät en skvätt när han gick ut genom dörren.
Han är ju tillbaka imorgonkväll men saknaden är stor. Pojkarna sussar efter sin tidiga morgonlek,
helt enligt schemat och snart ska det matas och bytas bajsblöjor om de följer sin väl rotade rutin.
Men, återigen: Förbannade snö! I hate you! Promenaden till BVC blir så mycket mindre angenäm.
Till attaaaack!
Sjukt med sjukdom
Kidsen är sjuka igen! Crap!
De grinar, snorar och hostar.
Bara mamma duger och de hänger
som små trasor i famnen.
Jag är så olidligt trött i min kropp.
Men humöret håller än så länge...
God helg på er sjuka och friska!
De grinar, snorar och hostar.
Bara mamma duger och de hänger
som små trasor i famnen.
Jag är så olidligt trött i min kropp.
Men humöret håller än så länge...
God helg på er sjuka och friska!
Hälsningar från sjukstugan!
De senaste dagarna har vi varit inskrivna på barnavdelningen på sjukhuset.
Men vi har, tack och lov, fått lov att behandla hemma och haft täta besök där
istället. De har konstaterat att vi alla har något som kallas RS-virus som innebär
slemhosta och för små barn att andningen kan påverkas då de har svårt att
hosta upp slemmet. Hostan kan bli långvarig och komma tillbaka vid nästa förkylning.
Piss! Idag handlade besöket på barnavdelningen om Vilgots variga öra. De konstaterade
att en trumhinna spruckit och att den andra såg illa ut. Även Ottos trumhinnor såg
ilsket röda ut och risken att de också ska spricka är stor. Vi fick åka hem med antibiotika
och hostmedecin. Vilgot har också en explosionsartad diarré som inte lär bli bättre av
antibiotika samt att vi sondmatar båda fortfarande...
Själva dras vi vuxna med feber, hosta och snuva.
Med andra ord: vi lever i en sjukstuga.
Men vi satsar på enkla nöjen så som TV-spel, film, läsk och godis.
Totalt sett har vi det bra, eller så bra som det går.
Nu ska jag plocka upp en gnäll-Olle vid namn Otto :)
Men vi har, tack och lov, fått lov att behandla hemma och haft täta besök där
istället. De har konstaterat att vi alla har något som kallas RS-virus som innebär
slemhosta och för små barn att andningen kan påverkas då de har svårt att
hosta upp slemmet. Hostan kan bli långvarig och komma tillbaka vid nästa förkylning.
Piss! Idag handlade besöket på barnavdelningen om Vilgots variga öra. De konstaterade
att en trumhinna spruckit och att den andra såg illa ut. Även Ottos trumhinnor såg
ilsket röda ut och risken att de också ska spricka är stor. Vi fick åka hem med antibiotika
och hostmedecin. Vilgot har också en explosionsartad diarré som inte lär bli bättre av
antibiotika samt att vi sondmatar båda fortfarande...
Själva dras vi vuxna med feber, hosta och snuva.
Med andra ord: vi lever i en sjukstuga.
Men vi satsar på enkla nöjen så som TV-spel, film, läsk och godis.
Totalt sett har vi det bra, eller så bra som det går.
Nu ska jag plocka upp en gnäll-Olle vid namn Otto :)
Ljusningen måste vara nära!
Oh the sickness, the sickness!
I natt åkte vi in till sjukan med bebbsen.
De var så rossliga och hade vägrat äta och dricka
hela dagen. Där fick de var sin sond.
De goda nyheterna är att vi är vana att sondmata
sedan tiden efter att de fötts. De dåliga nyheterna är att
mina bebbar måste sondmatas.
De orkar inte ens bråka om sonden.
När de var nyfödda slet de ut sonden dagligen.
Nu ligger de och hostar och sover.
Både jag och maken har feber med medföljande förkylningssymtom.
Den efterlängtade våren har varit här några dagar men vi rör oss inte
utomhus om vi inte måste. Nu är det bara att hålla ut!
Ljusningen måste vara nära!
I natt åkte vi in till sjukan med bebbsen.
De var så rossliga och hade vägrat äta och dricka
hela dagen. Där fick de var sin sond.
De goda nyheterna är att vi är vana att sondmata
sedan tiden efter att de fötts. De dåliga nyheterna är att
mina bebbar måste sondmatas.
De orkar inte ens bråka om sonden.
När de var nyfödda slet de ut sonden dagligen.
Nu ligger de och hostar och sover.
Både jag och maken har feber med medföljande förkylningssymtom.
Den efterlängtade våren har varit här några dagar men vi rör oss inte
utomhus om vi inte måste. Nu är det bara att hålla ut!
Ljusningen måste vara nära!
Skvalpande spya
Vi har blivit sjuka. Jag och bebbarna.
De senaste dagarna har de hängt som trasor
på min axel, när de inte gråtit hysteriskt eller hostat.
Idag jollrar de lite lojt och orkar med ett och annat leende.
Men så fort de ser mig sätter de av i full fart och vill hänga på axeln.
Sträcker sina små armar uppåt för att bli upplockade.
Snoret rinner och de kräks slem. Igår lade Otto en jättespya rakt ned i
min bh. Sedan skrek han som en galning när jag försökte lägga honom.
Spyan fick skvalpa runt ännu en timme i bh:n innan han somnade så jag
kunde spola av mig och byta kläder. Sedan spydde Ville på mig :)
Älskade små sjuka krakar. Jag har testat febern en gång för någon dag
sedan. Konstaterade att jag hade feber men ser inte hur det skulle gagna mig
att veta hur mycket feber jag har fortsättningsvis. Jag försöker utgå från hur jag känner
mig istället. Vilket är att jag är trött men pigg nog att bära runt en bebbe.
Den andra får maken bära runt. Ska försöka kompensera de dåliga
uppdateringarna framöver men just nu är det att bli frisk som har prio.
Puss på er!
De senaste dagarna har de hängt som trasor
på min axel, när de inte gråtit hysteriskt eller hostat.
Idag jollrar de lite lojt och orkar med ett och annat leende.
Men så fort de ser mig sätter de av i full fart och vill hänga på axeln.
Sträcker sina små armar uppåt för att bli upplockade.
Snoret rinner och de kräks slem. Igår lade Otto en jättespya rakt ned i
min bh. Sedan skrek han som en galning när jag försökte lägga honom.
Spyan fick skvalpa runt ännu en timme i bh:n innan han somnade så jag
kunde spola av mig och byta kläder. Sedan spydde Ville på mig :)
Älskade små sjuka krakar. Jag har testat febern en gång för någon dag
sedan. Konstaterade att jag hade feber men ser inte hur det skulle gagna mig
att veta hur mycket feber jag har fortsättningsvis. Jag försöker utgå från hur jag känner
mig istället. Vilket är att jag är trött men pigg nog att bära runt en bebbe.
Den andra får maken bära runt. Ska försöka kompensera de dåliga
uppdateringarna framöver men just nu är det att bli frisk som har prio.
Puss på er!
Cirkus Bäckman
Klockan 04.53 väckte Otto sin familj genom att krypa över till sin bror,
lägga sig på honom och lugga honom med båda händerna. Ville vrålade
desperat och Otto försökte se oskyldig ut, fortfarande med nävarna fulla
med rödlätt Ville-hår. Sedan var Cirkus Bäckman igång.
On a happier note: Maken fyller trettio på fredag och jag planerar födelsedagshemlisar!
God Morgon!
lägga sig på honom och lugga honom med båda händerna. Ville vrålade
desperat och Otto försökte se oskyldig ut, fortfarande med nävarna fulla
med rödlätt Ville-hår. Sedan var Cirkus Bäckman igång.
On a happier note: Maken fyller trettio på fredag och jag planerar födelsedagshemlisar!
God Morgon!
Som i "Dunder och brak, blixtar och sprak" raketer!
Ni tycker nog inte att detta inlägg kvalar in bland mitt-i-natten-inläggen.
Men när man är klarvaken och vet att bebbsen vaknar om fem timmar...
(Och nu om 4:59, och nu 4:58... And so on.) ...Så stressas man och tycker
att man är värsta nattugglan. Man har liksom lekt med bebisar, matat
bebisar, ätit middag, sett film och mumsat ostkrokar, druckit 1,5 glas rött
vin, inte sett en minutdjävel av melodifestivalen
och hånglat med maken i soffan. Då blir det följdaktligen dags för sömn.
Varpå jag naturligtvis är fucking-klarvaken! Som grädde på moset är det
makens natt i natt vilket innebär att jag kan tryna hur mycket som helst
och han sköter bebbruljansen. Och jag är klarvaken!!
S.U.R.T!
Jag dricker juice och försöker njuta av ensamheten och lugnet...
Då tror man inte det är sant när någon, djävla dåre, börjar skjuta raketer!!
Kl 23:50 natten mot söndag den 4:e Mars... RAKETER!
Som i "Dunder och brak, blixtar och sprak" raketer!
Jag hatar raketskjutaren hett!
Gonatt!
Men när man är klarvaken och vet att bebbsen vaknar om fem timmar...
(Och nu om 4:59, och nu 4:58... And so on.) ...Så stressas man och tycker
att man är värsta nattugglan. Man har liksom lekt med bebisar, matat
bebisar, ätit middag, sett film och mumsat ostkrokar, druckit 1,5 glas rött
vin, inte sett en minutdjävel av melodifestivalen
och hånglat med maken i soffan. Då blir det följdaktligen dags för sömn.
Varpå jag naturligtvis är fucking-klarvaken! Som grädde på moset är det
makens natt i natt vilket innebär att jag kan tryna hur mycket som helst
och han sköter bebbruljansen. Och jag är klarvaken!!
S.U.R.T!
Jag dricker juice och försöker njuta av ensamheten och lugnet...
Då tror man inte det är sant när någon, djävla dåre, börjar skjuta raketer!!
Kl 23:50 natten mot söndag den 4:e Mars... RAKETER!
Som i "Dunder och brak, blixtar och sprak" raketer!
Jag hatar raketskjutaren hett!
Gonatt!