Barnkläder - en hobby
Jag älskar att klä mina barn. Jag älskar att surfa efter barnkläder, frossa i färg
och form. Matcha eller missmatcha mina killar och klä dem glatt, mjukt och
lekfullt. Så fort jag går in i en klädaffär så styr jag kosan mot barnavdelningen.
När det är dags för nya inköp ägnar jag timmar åt att hitta de billigaste, bästa
och gladaste alternativen. Helst begagnat. För mig är det en triumf att äntligen
hitta den där underbara overallen, som kostar skjortan ny, för någon hundralapp
på tradera. Att väga praktiska detaljer mot utseende och pris. Det är en hobby,
ett intresse som också gynnar plånbok och barnen.
99,9% av tiden klär jag barnen HELT olika. Så olika jag bara kan. Det är viktigt
för dem, tillika för mig, att de utvecklar ett eget jag och skiljer ut sig från varandra.
Än så länge bestämmer jag helt och hållet vad de ska ha på sig. Framöver kommer
ansvaret att sakta flyttas över på dem. Snart kan de välja själva men jag kommer
att handla de viktiga plaggen, som ytterplagg, och det mesta annat. Så får de välja
ur en varierad garderob. Givetvis kommer jag eftersom att anpassa deras garderober
efter deras favoriter och önskemål. Jag vill ju att de ska TYCKA saker och bli egna
personer. Men det kommer ALLTID att finnas färgglada alternativ även om de går in
i en grå,marin,svart fas.
De kommer alltid att ha tillgång till rosa, lila och glitter. Det är en sida jag inte kommer att tvinga på dem när de får egna åsikter men som alltid kommer att finnas för dem om de vill. Och jag kommer att jobba med mig själv för att inte värdera vad de väljer åt det ena eller andra hållet. Min önskan är att ingen annan heller ska göra det utan att de ska känna sig helt fria med tillgång till många sidor av sig själva bland annat genom klädsel. Kläder är inte det viktigaste verktyget i formandet av mina barn men det är ett verktyg som faller sig lätt för mig att använda.
Tunika/tröja och leggings är den outfit som ni oftast ser mina barn i. En klädstil som passar för lek och bus, som uppmuntrar klättring, kryp och spring och som lätt kompletteras med ytterkläder, eller en extra tröja. JAG älskar tunika och leggings även på mig själv. Framöver kommer jag att fokusera på mitt intresse, här i bloggen och komma med tips, bilder och färgglada matchningar.
Godmorgon - "När katten är borta"
Katten, dvs kattmaken och kisseungarna, är borta och råttmamman
dansar på bordet. Bildligt talat. I själva verket sitter jag i soffan
på min värmefilt och tittar på morgonTv medan jag bloggar,
sms:ar, snusar och filosoferar. I arla morgonstund packade maken
in två morgontrötta killar i bilen och åkte ut till farmor å farfar
på landet. Det är första gången jag är utan gossarna utan att ha
något speciellt på agendan. Efter lunch kommer han hem å lämnar
en gosse och tar med sig den andra på löneförhandling. Kanske
kan han klämma någon extra krona ur chefen om Otto hotfullt blottar
tänderna i närheten av chefens stortå. Han är otroligt sugen på just
stårtår just nu...
Annars är det mest Ville som visar temperament. Jisses vad han kan ilskna till!
I samma veva är båda så otroligt intresserade av att pussas och kramas och mjukas.
De mjukar våra kinder och hår, de "jätte"-kramas a´la Tellitubbies och de pussas
ofta, blött och busigt. Sjukt mysigt men man får se upp så man inte får ett bett mitt
i allt mys :)
God Torsdag på er!
Om att svära in bilder i datorn
Jag har en massa blogginspiration och fina bilder men lyckas inte
få över bildarslena från telefon till dator. Jag svär, hotar och bönar
men inget hjälper. Måste nog krypa till korset, a.k.a. maken, å be
om hjälp. Inte kul men vad göra när man inte kan svära in bilder på
sin blogg. Veckan som gick bakade jag hjortronmacarons som blev,
hör och häpna, perfekta. Jag har shoppat vinterkläder till små gossar
och rastat barnen både i stan och på landet. Kort sagt: Det har varit gött!
Om drygt två veckor smiter vi ifrån hösten och tankar sol i Italien.
Min mamma har fyllt jämnt och bjuder på resa och uppehälle! Lyx!
På resan följer bröder, respektive, mormorsmor, svärföräldrar och kids med!
Gissa om jag ska käka ost!... och glass.... och sörpla rödvin!
Jo, just ja... naturen där är otroligt vacker... men glassen slår vilken rutten
natur som helst!
I detta nu kikar en febrig Otto-fis på Teletubbies medan mamman softar!
Bye!
Zzzzzzzzzzzzzzzz
Trött! Pojkarna sover bättre än någonsin sedan de slutade äta ett nattmål men jag är tröttare än någonsin... Hur fasen går det ihop?? Det som att kroppen bestämt att nu ska det senaste årets sömnrist tas igen med råge! "Här ska det sovas!" tjoar mammakroppen och jaba´ "okej".
Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz...
Vill sova mera!
Smågossarna vaknar numera kring sju,vilket är mer än ok, men jag vill bara grymta och somna om.
Nåväl. Idag har jag rätt att vara trött för den gångna natten var en osedvanligt pipig natt.
Idag ska vi på barnavdelningen med Ville för en uppföljning av hans astma problems. Bra!
Sedan ska vi strosa på stan och hindra varandra från att köpa något annat än fler bebbmuggar.
Mission impossible, I tell you.
Nu ska det ätas fläskpankaka. Yum!
Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz...
Vill sova mera!
Smågossarna vaknar numera kring sju,vilket är mer än ok, men jag vill bara grymta och somna om.
Nåväl. Idag har jag rätt att vara trött för den gångna natten var en osedvanligt pipig natt.
Idag ska vi på barnavdelningen med Ville för en uppföljning av hans astma problems. Bra!
Sedan ska vi strosa på stan och hindra varandra från att köpa något annat än fler bebbmuggar.
Mission impossible, I tell you.
Nu ska det ätas fläskpankaka. Yum!
En sommardag i lekparken med mormor och morbror
Sommarbilder från en mysig dag med morbror Bobbo och Mormor.
Vilgot å Morbror Otto och mormor
Otto Vilgot
Vilgot å Morbror Otto och mormor
Avledningsmanöver
Idag har det varit grinigt. Mamman har varit trött, pappan likaså och barnen har varit pipiga.
Ibland säger jag till maken att vi måååste komma ut och göra något för att barnen är understimulerade. Det är ett rätt vanligt sätt att ljuga för sig själv tror jag. Vad man/jag menar
är "JAG orkar inte stimulera/leka med dem". Men är det så så är det så. Vi packade ihop oss
och åkte och köpte skräpmat till oss, morbror Bobbo, moster och Morfar. Sedan svängde vi förbi mitt jobb och matade oss allihop. (Jag jobbar i ett familjeföretag.) Sedan åkte vi och fixade pass till kidsen, gjorde ärenden och avslutade med en glass på Ainas med faster Theres och Tobbe.
Allmänt lyckad avledning av griniga barn om jag får säga det själv. (Och det får jag ju.)
Men barnen fortsatte vara griniga och Otto hängde bara i barnstolen och petade håglöst med sina
ketchup-bombade köttbullar. Han orkade inte ens bry sig när Ville stal köttbullar från honom.
Sedan skulle pappan leka med barnen medan mamman stökade i köket men han ropade ganska snart att det knappast skulle gå att hålla dem vakna till sängdags. Så vi satte oss och lät dem tupplura i våra famnar en stund. Maken började surra om att Otto kändes varm men jag viftade bort det för det var ju så supervarmt ute (och inne) idag. När de vaknade tempade maken Otto och tempen visade på 38,9 C. Jaaahapp! I förnekelse, som jag var, skyllde jag återigen på vädret och föreslog ett svalt bad för gossarna varpå tempen, efteråt, visade på 39,2 C. Då var det bara att köpa att ungen inte mådde bra och vi fixade kvällsgröten.
Vilgot "pruttade" ut varende sked med bestämda små läppar och Otto åt lite lojt varpå han kaskadspydde upp dagens alla mål...
Efter att iprenet verkat tog han sig dock men inte tillräckligt för att sedvanligt stjäla leksaker av Vilgot utan tultade runt och gnuggade sig i ögonen. Vilgot var dock i sitt esse, förvånad över att få ha sina grejer ifred och lekte vilt med en flugsmälla. Sedan blev det telletubbies och nu har de somnat helt slagna i min famn. Man undrar ju vadmorgondagen ska bjuda på...
Jag är dock hoppfull. Myfamiljen har ju ståt tut med en hel del i sommar redan så nu borde det vända snart...
Ibland säger jag till maken att vi måååste komma ut och göra något för att barnen är understimulerade. Det är ett rätt vanligt sätt att ljuga för sig själv tror jag. Vad man/jag menar
är "JAG orkar inte stimulera/leka med dem". Men är det så så är det så. Vi packade ihop oss
och åkte och köpte skräpmat till oss, morbror Bobbo, moster och Morfar. Sedan svängde vi förbi mitt jobb och matade oss allihop. (Jag jobbar i ett familjeföretag.) Sedan åkte vi och fixade pass till kidsen, gjorde ärenden och avslutade med en glass på Ainas med faster Theres och Tobbe.
Allmänt lyckad avledning av griniga barn om jag får säga det själv. (Och det får jag ju.)
Men barnen fortsatte vara griniga och Otto hängde bara i barnstolen och petade håglöst med sina
ketchup-bombade köttbullar. Han orkade inte ens bry sig när Ville stal köttbullar från honom.
Sedan skulle pappan leka med barnen medan mamman stökade i köket men han ropade ganska snart att det knappast skulle gå att hålla dem vakna till sängdags. Så vi satte oss och lät dem tupplura i våra famnar en stund. Maken började surra om att Otto kändes varm men jag viftade bort det för det var ju så supervarmt ute (och inne) idag. När de vaknade tempade maken Otto och tempen visade på 38,9 C. Jaaahapp! I förnekelse, som jag var, skyllde jag återigen på vädret och föreslog ett svalt bad för gossarna varpå tempen, efteråt, visade på 39,2 C. Då var det bara att köpa att ungen inte mådde bra och vi fixade kvällsgröten.
Vilgot "pruttade" ut varende sked med bestämda små läppar och Otto åt lite lojt varpå han kaskadspydde upp dagens alla mål...
Efter att iprenet verkat tog han sig dock men inte tillräckligt för att sedvanligt stjäla leksaker av Vilgot utan tultade runt och gnuggade sig i ögonen. Vilgot var dock i sitt esse, förvånad över att få ha sina grejer ifred och lekte vilt med en flugsmälla. Sedan blev det telletubbies och nu har de somnat helt slagna i min famn. Man undrar ju vadmorgondagen ska bjuda på...
Jag är dock hoppfull. Myfamiljen har ju ståt tut med en hel del i sommar redan så nu borde det vända snart...
Kom hit din grinpelle så ska jag vara snäll med dig!
Otto och Vilgot har kommit på att det är roligt att vara snäll.
Närmare bestämt att "mjuka". Dvs stryka någon på håret.
Otto jagar entusiastiskt ikapp sin bror, brottar ner honom,
och "mjukar" honom på håret medan Ville skriker för sitt liv.
Jag tror att Ottos "Da da dadadadada, dikke dikke dikkedik" betyder:
"Kom hit din grinpelle så ska jag vara snäll med dig!
Kom hit sa jag! Jag ska vara SNÄÄÄÄÄL! Nåja, då
får jag tvinga på dig min snällhet kära bror för jag
VILL mjuka dig på håret! Ligg still! Sluta orma dig och
grina jag mjukar ju bara! Oh, crap! Nu kommer mamma.
Helt oförstående inför min snällhet. Oh, well jag mjukar så
mycket jag hinner... mjuuuk, mjuuuk, mjuuk!"
Ungefär så inbillar jag mig att han säger på sitt eget sätt!
Övertro på min ettåring???! Jag?!?
Närmare bestämt att "mjuka". Dvs stryka någon på håret.
Otto jagar entusiastiskt ikapp sin bror, brottar ner honom,
och "mjukar" honom på håret medan Ville skriker för sitt liv.
Jag tror att Ottos "Da da dadadadada, dikke dikke dikkedik" betyder:
"Kom hit din grinpelle så ska jag vara snäll med dig!
Kom hit sa jag! Jag ska vara SNÄÄÄÄÄL! Nåja, då
får jag tvinga på dig min snällhet kära bror för jag
VILL mjuka dig på håret! Ligg still! Sluta orma dig och
grina jag mjukar ju bara! Oh, crap! Nu kommer mamma.
Helt oförstående inför min snällhet. Oh, well jag mjukar så
mycket jag hinner... mjuuuk, mjuuuk, mjuuk!"
Ungefär så inbillar jag mig att han säger på sitt eget sätt!
Övertro på min ettåring???! Jag?!?
Pojkarna hos mormor
Jag älskar mitt liv!
Häpp, häpp hämskt synd om My just nu... HÄÄÄÄÄMSKT!
(Och jaa, jag vet att stavningen är åt skogen ovan men
ordskojjeriet skulle funka halvdåligt annars...
det är ju djävligt roligt nu)
Tillbaka till hur hämskt, hämskt synd det är om mymamman.
Igårkväll kände jag mig bättre och cyklade iväg för lite tjejtid
med Alex medan min tre favvo-gossar sov. UNDERBART var det!
Sedan hostade jag, och hostade och hostade och hostade. Klockan tre
började jag klocka pauserna mellan hostelishostarna och fick aldrig ihop
mer än 20 sekunder. Jag hade panik och sov dessutom ensammen eftersom
twinsen börjar grina när mamma låter som ett astmatist lejon som stött tån
i tröskeln. Jaa, det var / är så synd om mig att jag då och då gråter en skvätt
rörd av mitt eget elände och misär. Vanligtvis är jag inte en person som slösar tid
på att tycka att livet är orättvist (det är det ju liksom, sluta flänna) men idag känns
det verkligen som att Myfamiljen behöver ett break. Kollade febern och konstaterar
att den är tillbaka. Buuhuhu!! Vill att mamma ska krama mig och säga "liiila, liila gumsan".
Men igår var också fantastisk på många sätt och helt underbar när Vilgot pekar på mig
när jag går förbi honom och säger "MAMMA". Stryk stycket ovan! Jag älskar mitt liv!!
Lämnar er med det lyckliga påståendet!
(Och jaa, jag vet att stavningen är åt skogen ovan men
ordskojjeriet skulle funka halvdåligt annars...
det är ju djävligt roligt nu)
Tillbaka till hur hämskt, hämskt synd det är om mymamman.
Igårkväll kände jag mig bättre och cyklade iväg för lite tjejtid
med Alex medan min tre favvo-gossar sov. UNDERBART var det!
Sedan hostade jag, och hostade och hostade och hostade. Klockan tre
började jag klocka pauserna mellan hostelishostarna och fick aldrig ihop
mer än 20 sekunder. Jag hade panik och sov dessutom ensammen eftersom
twinsen börjar grina när mamma låter som ett astmatist lejon som stött tån
i tröskeln. Jaa, det var / är så synd om mig att jag då och då gråter en skvätt
rörd av mitt eget elände och misär. Vanligtvis är jag inte en person som slösar tid
på att tycka att livet är orättvist (det är det ju liksom, sluta flänna) men idag känns
det verkligen som att Myfamiljen behöver ett break. Kollade febern och konstaterar
att den är tillbaka. Buuhuhu!! Vill att mamma ska krama mig och säga "liiila, liila gumsan".
Men igår var också fantastisk på många sätt och helt underbar när Vilgot pekar på mig
när jag går förbi honom och säger "MAMMA". Stryk stycket ovan! Jag älskar mitt liv!!
Lämnar er med det lyckliga påståendet!
Let the njutning begin!
Jojjomensan! Så har man semester då! Queen of the world och
gladare än gladast å allt det där... Semester!
Ååååsså är jag dyngförkyld. Sådär vidrigt förkyld så man bara vill (äh, vem försöker jag lura jag har redan gjort det) krypa ihop bredvid mamma och pipa: "Jag är suuuuk..."
"Känn på min panna"
"Jagär sååå suuuk"
Snorig, ont i halsen, feber om kvällarna och hosta.
Faan och hans moster har smittat mig, tror jag.
Det kan oxå ha varit mina barn...
Eller make...
Men jag tror, ärligt talat, att jag blivit smittad av en förkylning från helvetet.
Den som faans moster dog av. Jojjomensan!
Joo, visst, jag överdriver men jag är lite småsur över att vara förkyld första semesterdagarna.
Men bara småsur. Jag ämnar njuta ändå. Let the njutning begin!
gladare än gladast å allt det där... Semester!
Ååååsså är jag dyngförkyld. Sådär vidrigt förkyld så man bara vill (äh, vem försöker jag lura jag har redan gjort det) krypa ihop bredvid mamma och pipa: "Jag är suuuuk..."
"Känn på min panna"
"Jagär sååå suuuk"
Snorig, ont i halsen, feber om kvällarna och hosta.
Faan och hans moster har smittat mig, tror jag.
Det kan oxå ha varit mina barn...
Eller make...
Men jag tror, ärligt talat, att jag blivit smittad av en förkylning från helvetet.
Den som faans moster dog av. Jojjomensan!
Joo, visst, jag överdriver men jag är lite småsur över att vara förkyld första semesterdagarna.
Men bara småsur. Jag ämnar njuta ändå. Let the njutning begin!