Det som är värt det

Jag önskar att ni visste hur lång tid det tar att skriva ett inlägg. Jag har ibland så mycket värk att jag ser suddigt, tappar ord och ibland kontakten med verkligheten. Varje mening jag skriver dubbelkollar jag för jag vet att där saknas ord eller bokstäver och ändå vet jag också att jag missar mycket. Att ni ser hur stavning (hur det nu kan gå till) blir sämre, inläggen spretiga och långt emellan dem.
 
Jag är varken döende eller på väg att ge upp. Jag har bara mer svårigheter än jag velat erkänna för er, för min omgivning och mig själv. Jag har ont och har haft det länge och hjärnan påverkas av detta. Allt går långsammare. Jag gör saker "som är värt det" och sedan betalar jag priset. Då kan jag ha ont och tycka att det var värt det! Det är så jag överlever just nu.
 
Imorgon tar jag en roadtripp med en god vän för att träffa en doktor i en annan stad. Vi får se vad det kan ge men jag vet att jag får trevligt med min äldsta vän. Hon som alltid funnits där. Vi ska försöka njuta av ostörd tid för varandra! Puss på er!!





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?