Jag är så trött på att ägna tid åt att berättiga feminismens existens, jag är så trött på manligt tolkningsföreträde och jag är så oerhört sorgsen över mäns tystnad.

Bloggkrisen som jag nämnde i förra inlägget. den är här... igen och snälla tro mig när jag säger att jag inte fiskar efter ryggdunkar i första hand utan på riktigt funderar över min bloggliga existens.
 
Krisen har flera komponenter. En är att jag inte bloggar anonymt. Detta gör att jag faktiskt är rädd för "troll" (läs: män som hotar och hatar kvinnor). Detta skulle kunna avhjälpas genom bloggflytt, lösenord m.m. men inget alternativ är särskillt lockande just nu. För mycket jobb med det. Men rädslan hindrar mig från att vara så radikal som jag är, när det kommer till skrivandet. En annan komponent är alla fantastiska bloggar därute som skriver oftare, bättre och radikalare. Med mitt eget liv i ständigt kaos blir inläggen splittrade och jag känner ibland att en länk till någon medsyster skulle vara ett bättre val än att själv knåpa ihop ett spretigt inlägg. Jag vet att jag kan vara slagfärdig, kvick och vass men jag hinner aldrig riktigt sitta ned och skriva och när jag gör det så har så många andra vassa kvinnor redan sagt det jag vill säga och jag känner mig osäker på om jag sysslar med plagiat eller om vi bara tycker väldigt lika, jag och alla vassa tungor i länklistan. Sedan har vi hopplösheten. Ni får gärna vara positiva, jag beundrar det, men jag är i en period där det känns som om min egen påverkan är ytterst marginell. Jag läser om våldtäktsdommar, om mäns våld, om krig, elände och strukturer som förtrycker kvinnor, alla som inte är vita, fattiga, homosexuella, transpersoner och barn.  
 
Män framställs av rättsväsendet, belinda Olsson och media som efterblivna idioter som inte fattar vad nej betyder, som är kuvade om de tar hand om sina egna barn och som oförmögna att ta ansvar för sina egna drifter. Min hopplöshet bottnar i:
VARFÖR BLIR NI INTE UPPRÖRDA?? VARFÖR  SAMLAS INTE MÄN I HORDER FÖR DEMONSTRATIONER, VAR ÄR PROTESTERNA MOT ATT NI, SOM GRUPP/KÖN, ANSES MER ELLER MINDRE DUMMA I HUVUDET? VARFÖR ÄR NI INTE RASANDE? ALLA SNÄLLA MÄN (SOM DET SÅ FINT KALLAS NÄR NI INTE SLÅR OCH VÅLDTAR) SOM MED SIN TYSTNAD SAMTYCKER. PROBLEMET HAR ALDRIG VARIT DEN MINORITETSGRUPP MÄN SOM VÅLDTAR OCH MÖRDAR UTAN DEN MAJORITET SOM INTE ROPAR UT SITT AVSTÅNDSTAGANDE FRÅN MINORITETEN. FÖRST NÄR UTTRYCK SOM "ALLA MÄN ÄR POTENTIELLA VÅLDTÄKTSMÄN" FLORERAR BÖRJAR "SNÄLLA" MÄN PROTESTERA, MEN VAR I HELA HELVETE FINNS DET ENGAGEMANGET NÄR MÄN BEGRÄNSAR KVINNOR SÅ TILL DEN MILDA GRAD ATT VI ÄR SÄKRAST I ENSAMHET?? För kvinnor är inte säkra på gatorna eller krogen men vi är heller inte säkra hemma om vi valt att leva med en man. Jag VET att majoriteten av alla män inte slår och våldtar men statistiskt sett så är den farligaste platsen för en kvinna det hem hon delar med en man.
 
När en kvinna blivit våldtagen av flera män så förväntas vi använda värdefull tid av debatten, kring hur detta kunde ske, till att prata om de stackars snälla männen som inte våldtar... VAR FINNS LOGIKEN I DET?? VAR FINNS RESPEKTEN FÖR OFFRET OM ALLA SOM INTE BEGÅR BROTT FÖRST SKA FÅ KOMMA TILL TALS. Jag erkänner villigt att det finns en majoritet av män som inte våldtar och många män i min närhet som är fantastiska människor. Med det sagt är det dags att sluta kapa debatten om friande våldtäktsdomar med dessa påpekanden. Att de snälla männen ska ha det sagt i varje debatt är respektlöst mot alla offer. Vi säger indirekt att det är viktigare att påpeka detta än att debattera VARFÖR män står för över 90% av allt sexuellt våld.
 
Alla versaler och utropstecken ovan är en del av min bloggkris. jag känner mig uppgiven. SD är tredje största parti, kvinnor får våldtas om förövaren åberopar dumhet och kvinnor ska ta ansvar för mäns sexualitet. Runt om i bloggosfären skrivs att feminismen blomstrar, och det gör den (vi ÄR starkare än någonsin), men jag har så svårt att se det. Jag är så trött på att ägna tid åt att berättiga feminismens existens, jag är så trött på manligt tolkningsföreträde och jag är så oerhört sorgsen över mäns tystnad.  
 
Gudrun för stadsminister 2014!


When Darkness Falls

Vad pratar du om inte tillräckligt vass och bra? Trams och dumheter ;) Det här var ett av de bästa inläggen jag läst i frågan. Jag skulle gärna länka till dig men misstänker att du inte vill. Du har ju min bloggadress nu, hör gärna av dig om du vill ha tips och råd för att komma igång med en ny anonym blogg. Ärligt talat tror jag att det är det enda rätta. Det är förenat med livsfara att skriva som jag t ex och inte vara anonym. De här männen är INTE att leka med.

Massor med kärlek, förståelse och kramar <3

Svar: Tack! Jag ska ta mig en funderare över formen jag bloggar/skriver i. Den nuvarande har många nackdelar. vad kul att du kom hit!! Jag har ofta en känsla av att mina ord bara är upprepningar av andras kloka ord och till en viss del är det nog sant men jag sätter stort värde på att skriva och bli läst. tar åt mig av alla fina ord. TUR att vi kvinnor har varandra!!! <3
aliaslillamy



URL: http://wdarknessfalls.wordpress.com/


When Darkness Falls

Min MAIL adress menade jag såklart ;)



URL: http://wdarknessfalls.wordpress.com/


Oxhen

Jaaa Gudrun 2014!!!

Jag förstår dig precis, men nu vill jag bara peppa. Du skriver ju fantastiskt och det här inlägget är bara så himla tänkvärt. Jag skulle vilja klistra fast det i pannan på alla män som tycker sig vara för jämställdhet, lika värde och rättvisa! Det räcker inte att säga de orden gång på gång utan att fylla orden med innehåll. Det är dags att agera, att förändra era beteenden, att släppa era privilegier och att kämpa tillsammans med oss.

Tycker dessutom att vi måste träffas snart igen, jag är så sugen på lite vin, feministsnack och planer på hur vi ska förändra världen. Kram <3

Svar: jaa, någonstans blir orden tomma och frustrationen växer i oss som vill fylla dem med mening och handling... Du är klok. tack för peppen, det är värt mycket att ha det nätverk som faktiskt finns för oss bara genom erfarenheten av att vara kvinna. Så många likasinnade det faktiskt finns! det gör mig glad. Jag längtar också efter att ses!! Ett glas vi i kloka-kvinnors-lag! i like it!Kram på dig <3
aliaslillamy



URL: http://oxhen.wordpress.com


Hanna

JA, go Gudrun! ner med Jimmie!

Håller med föregående talare, riktigt bra inlägg. Det sätter verkligen ord på MÅNGA av min känslor- frustration, ilska och sorg bland mycket annat.

Jag, själviskt, hoppas att du fortsätter blogga. Men förstår VERKLIGEN att det är tungt på flera sätt. Jag kan inte ens förstå hur du klarar skolarbetet (i´m very impressed)!

Kramar på dig!

Svar: Tack snälla! Ibland känns det verkligen som jag borde lämna debatten till andra för att jag bara upprepar och blir frustrerad men sorg och frustration lindras alltid av ett slags systerskap med liktänkande. jag tror det är en bra väg att vandra. Mindre ensam och mindre sorgsen. Ärligt talat vet jag själv inte hur jag fixar skolan. det borde inte gå och ibland känns det som om turen måste ta slut snart :) det är ett ständigt pusslande för att få ihop allt. Men det vet ju du hur det är, visst pluggar du också?
aliaslillamy



URL:


Helena

Hej!

Vill bara säga att jag skulle sakna din blogg om den försvann. Tycker att du skriver jättebra och har inget emot eventuella upprepningar. Många behandlar ju samma teman men alla har ju på något sätt sin egen utgångspunkt så det blir inte tjatigt. Och, ja, läget känns dystert ibland, men om vi kämpar tillsammans så tror jag att världen blir bättre för våra barn. Men hälsan och orken och att få ihop livet går såklart först.

Kram på dig!

Svar: Tack för den jättefina kommentaren *sträcker lite på mig* och jag tror du har rätt, åtminstone så känner jag likadant när jag läser andras texter. Vi kompletterar varandra. Jag har tänkt mycket på min framtoning på slutet och kommit fram till att min roll (enligt mig själv) handlar om att adressera den personliga smärta som det är att leva som feminist. Det innebär också att jag gör mig sårbar vilket inte alltid känns bekvämt men det är i alla fall jag :) Varje gång jag får en kommentar som din känns det mindre ensamt och mer hoppfullt. Tack!! Kram på dig!
aliaslillamy



URL:





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?