Mina armhålor och patriarkatet har en gås att plocka med varandra!!

De senaste dagarna har jag känt mig lite "badass". Alltså inte en dålig rumpa, för min är
fucking fabolus, utan tuff och grym. Arg också. Arg på alla djävla "mellanmjölks-åsikter"
om att feminismen är svår. Men nu känns det lite mindre arg. Dock är det bara ytan som
är kav lugn. Under bubblar ilskan på och driver mitt tänkande frammåt.
 
Häromdagen var det mina egna armhålor som fick ta smällen... De och patriarkatet.
För mina armhålor har en stark koppling till patriarkatet. De få gånger som jag faller till
föga/väljer för min egen skull/eller bara går i gamla hjulspår och rakar dem (obs! mkt sällan,
inte för att det är fel men försöker utmana mig själv så mycket som jag orkar) så täcks de av
ömma, infekterade små plitor som är riktigt smärtsamma. Och varje gång tänker jag
VARFÖR utsätter jag mig för detta? Men så går det en månad eller två åsså glömmer
jag denna eminenta anledning att ge fan i rakhyveln: Min hud hatar den!
 
Som enveten NoPoo:are är det liksom skäl nog. Min kropp protesterar.
Men så kommer jag till en punkt då det är för smärtsamt/obekvämt att vara fel
och letar upp min gamle ovän, för att sedan förbanna mitt tilltag.
En ond cirkel? Yes! Vill ni se en bild på en ond cirkel så slå i närmaste lexokon och
finn där en bild av yours truly´s armhålor. Tydligen ska huden vänja sig och sluta
protestera mot detta uppenbart onaturliga efter ett tag. Spear me, pleas!
Att öva sin kropp att acceptera det onaturliga har väl varit kvinnors lott sedan
urminnes tider. Om jag inte missminner mig så finns beskrivningar om just
arga armhålor i bibeln... Eller var det min blogg?? Äh, sak samma!
 
Ni fattar! Mina armhålor och patriarkatet har en gås att plocka med varandra!!
Hoppas patriarkatet darrar i sina stövlar för mina armhålor är inte goa att tas med!!
Det om ilska! Nu ska jag detaljstudera "Timmy Lamm" med barnen!
Over and out!
 


Emelie

Det där har jag funderat så mycket på. Varför är det okej för män att vara håriga men hos kvinnor är det onaturligt? Jag fattar verkligen inte det där. Så vitt jag vet var urkvinnorna nästan lika håriga som männen och då va det ingen som klaga :P

Älskar din blogg btw :)

Kram

Svar: tack Emelie!Har också funderat en hel del på skillnaderna mellan hur män och kvinnor uppfattas när det kommer till kroppsbehåring... Jag är övertygad om att vi har patriarkatet att tacka för den skillnaden. Själv är jag ordentligt behårad och har alltid haft ångest för det. Nu börjar ångesten släppa men så är jag oxå över trettio år :D Det viktiga, enligt mig, är inte huruvida en rakar sig eller inte utan om hur medveten en är om sina egna socialiserade komplex och kan reflektera kring dem. Stor kram och tack för att du läser!
aliaslillamy



URL:





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?