Statusuppdatering, kreativitet, intressen och lite feminism såklart

Här i sjukstugan är livet lite bättre. Barnen har träffat barnläkare som justerade
medicinerna och lugnade oroliga föräldrar. de hostar, snorar och har lite feber
(vilket deras päron också drabbats av) men de sover lite bättre och orkar bättre med
mer astmamedicin och nässpray. De hittade en liten grej på Otto som oroar mig
men de sa att vi inte behövde oroa oss så jag försöker ta det coolt.
 
Ugnen går varm, liksom spisen och jag planerar att lägga ut lite recept den närmaste tiden. Idag blev det kärleksmums med dajm och mörk choklad. Smakade mumma men nu måste vi handla för mitt välfyllda förråd av kak-bakar-grejor gapar tomt och jag har massor med recept att prova. tills dess får jag väl baka bröd. det är också härligt meditativt.
 
jag ritar också på ett snickeriprojekt (eller tre) som jag vill sätta igång med samt några projekt med min gamle ovän symaskinen... Vi får se vad ,som får gå först. Vädret är gråtråkigt, alla är sjuka och lite hemprojekt är precis vad jag längtat efter sedan förra sommaren. Att få vara kreativ.
 
Självklart är allt det jag räknat upp typiskt "kvinnliga intressen" enligt rådande norm. Men vet ni, det skiter jag i. Jag ser inget problem med de intressena så länge de värderas lika högt (eller högre) som de "typiskt manliga". Kanske tycker ni det luktar särartsfeminism. Well, just värderingen av de "typiskt kvinnliga" intressena och arbeten är väl särartsfeminismens poänger som jag kan gå med på. Att det är biologiskt vänder jag mig starkt emot! Anledningen till att jag skiter i att mina intressen är feminina enligt normen är att jag inte orkar förändra den jag är (pga socialisering det är jag medveten om) för att de värderas lägre. Kanske hade jag haft andra intressen om vi levde i en perfekt värld men nu har jag växt upp i en starkt "könande" värld och är den jag är. Att ändra sig vore väl att anpassa sig till normen som värderar kvinnligt lägre? Det är också att låta patriarkatet styra mig om vi vrider diskussionen ett varv till. Att förändra de egenskaper som könsrollerna givit mig är också att förhålla sig till dem och därmed patriarkatet.
 
Jag är dessutom en sammansatt person med fler strängar på lyran än de som min könsroll givit mig. Jag älskar superhjältar (vilket är svårt då hela den världen är mer eller mindre sexistisk och där kvinnliga superhjältar blir snarare ett alibi eller offret som driver den manliga hjälten framåt) och läser gärna serietidningar. Hade jag varit några år yngre hade jag förmodligen ägnat ledig tid åt tv-spel men jag har aldrig riktigt orkat nöta in de nya spelen och hamnat efter vilket medfört att jag inte tycker det är lika kul. Jag ser gärna action. sci-fi och fantasy, för att inte tala om läskigheter. De filmer som traditionellt sett ska vara för en feminin publik faller mig inte riktigt i smaken trots att jag ser deras fördelar tycker jag att många s.k. chicflick-filmer klarar att ses med genus-glasögon lika lite som actionfilmerna och då de senare tilltalar mig mer faller valet på de filmerna. Hollywoods "relationsfilmer" är egentligen lika mycket fantasy som filmer ut genren fantasy. Jag föredrar helt enkelt sånt´som annonseras som det är, nämligen "hitte-på". Romantiska komedier är inte mer verklighetsförankrade än renodlad fantasy. Men när det kommer till film är smaken som baken och kan egentligen inte vara "fel" därmed är detta varken ett försvarstal eller en attack på de filmer jag inte gillar. Bara lite reflekterande kring min egen faiblesse för sagoväsen och magi.
 
Det viktiga, för mig, när det kommer till mina mer "traditionella" intressen är att alltid välja dem. Inte göra dem utifrån vad som bekräftar mig som kvinna. Jag är medveten om att linjen är hårfin och det är klart att jag drullar över både nu och då men jag försöker låta lust och kreativitet styra, inte någon difus "duktighet". Endera dagen upptäcker jag att mina intressen förändrats och då är det lika okej.
Jag försöker sjunga efter egen näbb, so to speak :D Hur tänker ni?
 
 


SannaM // lärare ~ normkritiker ~ lesbisk svenssonmamma

Jag har aldrig tänkt riktigt på mina intressen utifrån det feministiska eller normkritiska perspektivet, och förmodligen på grund av att jag inte har haft eller har några särskilt könade intressen. Eller, jo skrivande och läsning kanske - fast inte typisk "kvinnolitteratur" (förutom i fyran när jag läste Princess Daisy och Chansen, haha!). Film, teater och drama, musik, diskussion och debatt... inga typiskt könade intressen va? Jag är fullständigt oduglig när det kommer till hantverk, även om träslöjd förstås var roligare än syslöjd och jag lyckades därmed nättre där. Gillar inte djur, inte bakning, ingen särskild sport... Nä, mer det estetiska som skapas via ordet, muntligt och skriftligt!

Jag tror självklart inte att intressen är biologiskt bundna till kön - HAHA!! Att nån ens kan tro det! - men självklart är jag helt klart FÖR att normativt kvinnliga intressen värderas högre! Såklart!!

Har missat läsa om era sjukor märker jag, får ta en titt i arkivet.

Svar: Tänk om alla garvade åt tanken på biologiskt bundna intressen. Pjuh! Blir helt matt av alla diskussioner jag lyssnat till eller hamnat i på slutet....Det är också uppmuntrande att vi, två olika individer med olika intressen och olika liv kan tycka så lika. jag har länge känt skam för mina mer "feminina" intressen och känt att jag inte blir tagen på allvar på grund av dem. Känns som att de senaste åren har rensat bort den typen av känslor inom mig.

Egentligen är ungarna rätt friska men de var ju väldigt tidigt födda så astma har de haft hela tiden och vi har misstankar om allergier osv. Förra sommaren var riktigt dålig men sedan vi börjat medicinera så har vi haft det riktigt bra ett år. Inga stora saker som du missat mao. Däremot upptäckte de en lite grej sist som de påstår att vi inte behöver oroa oss för men som notorisk oroare så är det svårt att stänga av. Märker att ni har en härlig sommar!! Njut varje minut!
aliaslillamy



URL: http://minasannaord.wordpress.com





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?