ApRöv!!!
Har liksom gått och klappat mig själv på axeln och tyckt att
behandlingen hitintills gått bra. Jag tar sprutorna duktigt och
hormonerna tar inte överhanden... riktigt... (Att storböla för att
jag råkade välta en burk m peeling på makens fot är väl kanske
inte helt balanserat.) Men tydligt är att bara den minsta gnutta
välmående måste straffas av ödet!! Vid precis den här dagen förra
året hamnade jag på sjukhus med en biblisk huvudvärk pga
hormonerna. Denna gång var det min egen uppspelthet och
en BMW som gav mig skallebang...
Jag blev jätteglad över att mamma köpt ett par skor åt mig som
uppmuntran! Glatt skuttade jag iväg till deras bil för att ta fram
dem och prova. I samma veva som jag rundade bilen och kikade
in i bakluckan så fanns bonuspappan där, i full färd med att stänga
bagageluckan! Backluck vs huvud slutade med en tripp till akuten
för att limma och sy ihop. Luften gick liksom ur mig. Jag var så
glad och nu är jag bara trött igen. Jag försökte övertala maken om
att ljuga ihop en historia som inte fick mig att framstå som en flamsig,
hoppsig stolle. Något i stil med:
"Jag såg en elaking slå en kattunge och gick emellan.
Elakingen fick då in ett slag med sin pinne innan jag
övermannade honom och tog hand om kissen"
Maken tvivlade på att folk skulle tro den historien...
Jag tycker den är briljant!! Kanske kan Aftonbladet göra ett mittuppslag
om min heroiska insatts!!
Den tanken livar upp en aning
Imorgon bär det av till Uppsala med en kal fläck på hjässan och blodigt hår!!
Kärlek och harmoni!!
behandlingen hitintills gått bra. Jag tar sprutorna duktigt och
hormonerna tar inte överhanden... riktigt... (Att storböla för att
jag råkade välta en burk m peeling på makens fot är väl kanske
inte helt balanserat.) Men tydligt är att bara den minsta gnutta
välmående måste straffas av ödet!! Vid precis den här dagen förra
året hamnade jag på sjukhus med en biblisk huvudvärk pga
hormonerna. Denna gång var det min egen uppspelthet och
en BMW som gav mig skallebang...
Jag blev jätteglad över att mamma köpt ett par skor åt mig som
uppmuntran! Glatt skuttade jag iväg till deras bil för att ta fram
dem och prova. I samma veva som jag rundade bilen och kikade
in i bakluckan så fanns bonuspappan där, i full färd med att stänga
bagageluckan! Backluck vs huvud slutade med en tripp till akuten
för att limma och sy ihop. Luften gick liksom ur mig. Jag var så
glad och nu är jag bara trött igen. Jag försökte övertala maken om
att ljuga ihop en historia som inte fick mig att framstå som en flamsig,
hoppsig stolle. Något i stil med:
"Jag såg en elaking slå en kattunge och gick emellan.
Elakingen fick då in ett slag med sin pinne innan jag
övermannade honom och tog hand om kissen"
Maken tvivlade på att folk skulle tro den historien...
Jag tycker den är briljant!! Kanske kan Aftonbladet göra ett mittuppslag
om min heroiska insatts!!
Den tanken livar upp en aning
Imorgon bär det av till Uppsala med en kal fläck på hjässan och blodigt hår!!
Kärlek och harmoni!!
Nä nu smäller jag av. Vilken jävulsk otur. Stackare... Men sen måste jag nästan hålla mig för skratt lite också, absolut inte för att du slog dej så illa, men du skriver ju så förbannat roligt. Du verkar vara en störtskön person måste jag säga. En störtskön just nu otursförföljd person.
Nina Ruthström - bloggar från spinnsidan