Trött kvinna och stolta män

feminism, rörelse och åskådning bestående av
flera olika inriktningar med den gemensamma
målsättningen att förändra maktstrukturer
knutna till kön

Ur Nationalencyklopedin

Svårare än så är det inte. Jag överfalls av en förlamande trötthet och sorg när jag tvingas diskutera detta med specifikt män... 
...och specifikt "the good guys" som tycker sig vara så upplysta. De har läst böcker på ämnet och stör sig på oss kvinnor som är så (i deras ögon) arga. Ingen normalt funtad människa ifrågasätter idag de svartas kamp för lika rättigheter men när det kommer till kampen mot maktstrukturer, där män är bovarna, blir det direkt obekvämt.

Män som inte torterar, skrämmer, slår, psykiskt misshandlar, vägrar dela hushållsarbete och kan tänka sig vara hemma med barn tycker att de är hyvens killar.
Läs det igen : De tycker att de är hyvens killar för att de beter sig normalt!

Inte nog med det, de blir oxå sårade och kränkta när ingen uppmärksammar deras normala beteende. De känner sig förorättade av tanken på att gå med i en mans-grupp som pratar om dessa frågor och är "lessa" på att frågan ständigt tas upp av kvinnor i deras närhet.

Jag ska tala om vad jag är utled på:

*Att ständigt vara obekväm! Om jag skrattar åt ett sexistiskt skämt är jag obekväm i mitt eget skinn, och skrattar jag inte så är jag obekväm i andras ögon. Denna ständiga känsla suger musten ur mig. Som att jag alltid har för trånga skor eller har ständig värk. Längtan efter bekvämlighet är öronbedövande!!

*Att jag fortfarande inte har hört en enda av dessa, "upplysta", hyvens killar säga att de är feminister!! Lika självklart som att man inte är rasist borde man självklart vara feminist!

*Att män som inte kallar sig feminister förklarar det med att de inte har något behov av att definiera sig som något. Nä... för det gör ni ju inte i övrigt... Det går tydligen bra att vara vänsterpartist, miljöaktivist, pro Palestina, AIK:are, friluftsmänniska, kattmänniska, hundmänniska, anti-rasist och vegan men gud förbjude att ni skulle definieras som feminist!!

*Att många män leker "djävulens advokat" när vi diskuterar. De påstår sig tycka som jag men för diskussionens skull så tar de den andra sidan. Undrar i mitt stilla sinne om de skulle göra så när de diskuterar rasism med en invandrare? Har ni någon gång tänkt på att vi inte skulle vara så "arga" om vi någon gång fick förbehållslöst medhåll?

*Att ingen man, någonsin, har frågat mig hur det är att vara kvinna! De vill inte veta hur det är att känna skam när man blivit trackasserad. De vill inte veta hur rädd jag är när jag går hem på kvällen. De vill inte veta hur lagom man som tjej måste vara för att komma dit man vill - inte för duktig för då stör folk sig och känner sig hotade men inte heller för känslosam, lättsam, smart och framför allt inte obekväm!

*Att män blir stressade av kvinnors kunskap. Pappor klagar på att deras fruar kan så mkt mer om barnuppfostran/barn och att de blir ohjälpligt efter/utanför. Okej... då ändrar vi på kvinnorna! Gud förbjude att ni skulle läsa på och engagera er i era barn! Snacka om ocharmig osäkerhet!!

*Att många ser lösningen på ojämlikheten från männens synvinkel. "Kvinnorna måste bli tuffare", "Ni måste ta för er mer" osv. Kan inte lösningen vara att ni män backar lite, övar på ödmjukhet och inte roffar åt er så förbannat!!

*Att män har ett behov av att lugna ner mig, klappa mig på huvudet och se till att jag inte springer iväg och gör något dumt! Om jag är glad, entusiastisk, ivrig eller arg så är deras första reaktion att trycka ner mig i skoskaften! Inte att bli glad för min skull eller försöka förstå, utan att eliminera risken att jag ska göra något dumt pga av känslorna!

Newsflash: Jag drev ett företag när jag var 20år
och 3år frammåt utan att gå i konkurs.
Jag tror jag klarar av att sköta min lilla privateknomi.

Aldrig har jag navigerat i så sexistiska vatten som när jag drev min firma. Män kände ett behov av att tala om för mig att jag inte kunde "springa iväg å köpa en handväska för 10 000kr bara för att jag startat företag"!

Kärlek och harmoni (känns ibland långt bort)!

Ps. För er som undrar så utövar maken ett stort mått ödmjukhet i denna brännheta fråga. Han är underbar och vill lära sig tänka i nya banor. Heder åt honom!! Ds.


Anonym

Och som ett tillägg i din eminenta lista: *frustrationen över att debatten så gott som aldrig ens tangerar den ömsesidiga vinsten (vi pratar social vinst, ekonomisk vinst, demokratisk vinst etc etc i oändlighet) av jämställdhet.

*frustrationen över att normen aldrig behöver definieras utifrån kön, etnicitet, sexualitet eller någon annat jävla etikett.





URL:


Alex

Hade aldrig för avsikt att göra nedanstående inlägg anonymt. Jag klev ut ur jobbig-feminist-garderoben looong time ago.



URL:





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?