Astronauter vs Grottmän

Frågeställnigen är som ovan, om 5st astronauter var ute och gick (jaa, fråga mig inte varför) och plötsligt stötte på 5st tvättäkta grottmän och de av någon anledning skulle börja slåss...Vem skulle vinna???

Nu undrar ni förmodligen varför de börjar slåss...
Jaa, inte vet jag! Kanske retade astronauterna grottmännen för deras frisyrer eller antydde att deras stora "Stenålders-klubbor" var en kompensation för någon sorts tillkortakommande...

Kanske tyckte grottmännen att astronauternas dräkter var töntiga och fnissade...
eller kanske störde de sig på varandra såsom människor som vaknat på fel sida lätt gör.

Hur som helst är tviste-frågan inte särskillt viktig. Däremot är frågan som jag intresserar mig för följande: I en kamp på liv och död, kan människans utveckling de senaste tusentals åren (i form av astronauter) slå dessa män och kvinnor vars liv gott ut på att överleva i mycket karga förhållanden??
Kan träning i saker som teambuilding, problemlösning och logiskt tänkande slå den brutala överlevnadsinstinkten?

Nu poppar frågorna upp i era huvuden som bananflugor under rötmånaden. Så låt mig besvara dem så vagt jag kan utan att för den sakens skull ge er ett svar eller leda er mot min uppfattning.

5 svar i jakten på svaret på frågan Astronauter vs Grottmän:

1. Fråga- Har de tid att förbereda sig, planera och peppa upp sig?
Svar- Det beror på omständigheterna... de kan välja att  retirera, springa,
gömma sig eller prata ihop sig men förr eller senare är de ödesbestämda
att slåss. Ni kanske tror att astronauterna har nytta av tid till planering men
vad är det som säger att grottmännen kommer att ge dom den tiden?
Inget förrutom striden är förutbestämt, vad som helst kan hända!

2. Fråga- Har de med sig vapen från sin respektive tidsålder?
Svar- Nej! De får klara sig med vad de kan hitta, tillverka och uppfinna.

3. Fråga- I vilken terräng ska denna strid utkämpas?
Svar- De möts på ett fält med omkringliggande skog. Ingen
chans till komunikation med omvärlden finns. Men för att
vara lite mer specifik så kan vi bestämma att skogen är av
typisk Nordisk karraktär med allt vad det innebär av flora och
djurliv.

4. Fråga- Vilken tid befinner de sig i?
Svar-det bestämmer du, vill du ha skogstokiga
mammutar eller vanlig brunbjörn är det upp till
dig som ska besvara frågan. Men för att göra
detta rättvist kanske vi ska vara så tidsneutrala
som möjligt.

5. Fråga- Varför slåss de?
Svar- Inte vet jag!!! Det är oviktigt
sa jag ju!! Men om motivation kan
vara en faktor så kan vi väl säga att
annledningen är samma som i de flesta
strider: Rädsla för det som är nytt och främmande.

Frågeställningen är enkel i sin utformning men ändå är det ingen jag frågat som kan besvara den utifrån "utveckling vs överlevnad" alla ska ha så mkt information som möjligt för att kunna ge ett så bra svar som möjligt!! Detta är inte lågstadiet och jag är inte fröken Ulla som kan ge er en guldstjärna om jag är nöjd med svaret!!
Detta är lite som när någon frågar dig om du tror på gud eller inte. Då kräver du inte alla svar.
Då låter det inte såhär:
"Hmm, få se nu... först måste jag ha all information, annars kan jag inte svara på frågan."
"Jaa, men nu finns inte all information, så vad tror du?"
"Njaa, jag måste ändå få ställa några frågor."
"Glöm det!! Nu svara du utifrån vad du tror"

I frågan om meningen med livet svarar folk utifrån tro, känsla!
Prova göra det här utan att ha all information - det är ju bara på skojj för guds skull!
Prova - det gör inte ont!
Men kanske känner vi oss rasistiska mot endera sidan om vi svarar utifrån en icke underbyggd övertygelse eller är det så att vi inte längre har förmågan att fatta beslut utifrån instinkt utan måste ha alla fakta? Är det bara när det kommer till andlighet som vi tänker som grottmänniskan?
Inlägget som började med en fråga slutar, som så många gånger förr, med en ny fråga:

Har vi tappat bort vår inre grottkvinna/man och blivit astronauter?
...och vem av dem vinner kampen om vårt inre när allt ställs på sin spets?

Listan på frågor är till synes oändlig så jag föreslår att ni börjar från toppen av detta inlägg och jobbar er nedåt.

Kärlek och harmoni!



Struts VS Tiger

När det kommer till galna idéer, upptåg och funderingar så är lillebror kungen!
Kungen av vansinnighet, kejsaren av dåraktiga förslag och presidenten av tokiga infall!
Man kan säga att när det kommer till rakt igenom galenskap så äger han fett!

Vi brukar kunna bolla vansinnigheter och komma upp med de mest förryckta tankegångarna ni kan tänka er.

För att ta ett exempel (för att ni ska kunna förstå på vilken nivå hans vansinnighet ligger) så hade han ett förslag på sommaraktivitet...
Vi skulle skogsvandra från en punkt till en annan i hård terräng - så långt är väl allt gott och väl. För att göra det mer intressant så skulle vi skjutsas med förbundna ögon till punkt A och försöka ta oss till punkt B med bara karta till hjälp. Hit är väl de flesta med på den äventyrliga idéen! Lite väl farligt i min mening,eftersom det setts en hel del björn i det området, men fine! Och det är här någonstans som lillebror spårar ur...
För att öka spänningen vill han utrusta alla (och betänk att det ändå är hans älskade familj som ska ut i björnskogen) med pannband.... av bacon!!!

Det räcker liksom inte med att vistas i nalleland, vi ska dessutom förklä oss till ett delikat mellanmål för bamsefar!

Nåväl, nog om hans dåraktiga idéer nu går vi vidare till mina briljanta tankegångar.

Jag och lillebror satt i en bilkö och disskuterade bra fordon och sätt att ta sig fram när jag kläckte den geniala idén!! Praktiskt och roligt!!... att äga sin alldelens egna struts!! Tänk er att färdas fram på sin racer-struts. De är snabba, har långa ben om det är snömådd och en lagom sittplatts på ryggen. jag erkänner gärna problemet med att de har en tendens att överreagera vid fara - det är kanske inte jättepraktiskt att ha en racer-struts som står och dunkar huvudet i asfalten i ett försök att gömma sig... men ändå!! Ingen annan skulle ha ett lika coolt fordon som du!!

Tror ni att jag fick medhåll och stöd av Mr vansinne?! ICKE!!

(Jag tror han blev avundsjuk på min briljans), vilken annan anledning skulle mannen bakom bacon-pannbandet, keso-hjälmen och tatuerade glasögon ha för att såga min idé???!!

Avundsjuka!!

Han försvarar sig med att  en tiger skulle vara ett mkt bättre val av fortskaffningsmedel än en struts!! Helt allvarligt... visst är tiger ett tråkigare val av husdjur än struts?! Jag vill härmed uppmana er alla att gå in i diskussionen och en gång för alla stötta "racer-strutsen"!!
P.g.a. detta kommer jag framöver att ta upp liknande frågeställningar som kommer upp under tiden jag lever mitt liv.

Denna vecka är alltså frågan:Tiger eller struts som fortskaffningsmedel? Och för alla er som undrar JA man får ha sadel på endera djur för att det ska bli mer bekvämt att susa fram. Varje gång jag och min bror är oense om vilken dåraktighet som är bättre kommer ni, min vänner, att få agera dommare!!

5 anledningar att välja strutsen framför tiger när du ska rida till jobbet:
1. Strutsen äter inte upp dina vänner
2. Strutsen har längre ben och ger dig bättre överblick samt fungerar bra i djupsnö.
3. Strutsen tillhandahåller stora ägg till morgon-omeletten
4. Om det blir hungersnöd kan du käka din struts utan att hamna i fängelse
5. Strutsen är ett ståtligt djur som inte lufsar fram (som tigern) utan skrider fram med värdighet

Kärlek och harmoni!



SnakeRoom...!?

Människor fattar inte vad fobi-begreppet innebär!
Tänka logiskt är liksom inte min starka sida från början... Lägg sedan till en irrationell rädsla (ormar) och utsätt mig sedan för dessa slibbiga djur och förvänta er att jag ska agera logiskt!!
Logiskt schmogiskt!!
Den lilla logik som mitt sinne kan härbärgera försvinner inte för att jag står öga mot öga med en ondskefull, väsande, förvuxen daggmask med en önskan att svälja mig hel!...Den bara överskuggas av total djävla skräck!!

Häromveckan besökte jag ett helt normalt hem hos helt normala människor... Föga anade jag (när jag gick husesyn) att dessa människor hade behovet av ett ORMRUM!
Eftersom väluppfostrad är mitt mellannamn så följde jag inte min instinkt. Hade jag gjort det hade jag skrikit som en 4-årig flicka med pippilotter, sprungit runt och planlöst rivit ner grejer i min önskan att förflytta mig så långt bort som möjligt från de sataniska vidundren och slutligen hade jag förmodligen utövat någon sorts brutalt våld mot ägarna av dessa diaboliska husdjur!!

Istället för denna högst rimliga reaktion betedde jag mig förvånansvärt vuxet. Jag gjorde helt om, förflyttade mig mot utgången smidigt och lugnt och väste till maken "They have snakes". Behovet av att prata engelska bland normalbegåvade vuxna människor som förmodligen pratar lika bra engelska som jag var kanske inte helt genomtänkt men det skyller jag på total djävla skräck!!

Min reaktion, om än en gnutta ologisk, ter sig snarare som ett under av logiskt tänkande i jämförelse med ägarnas komentar....

"Men de är inte de minsta farliga och vi har aldrig varit med om att de rymt"

Nu är det ju så att jag inte är orolig för att deras slöa pyton ska göra en "Sir Väs" dvs dyrka upp låset med sin svans och kräla i full spya mot mig. Rymning är inte det som försätter mig i ett tillstånd av total djävla skräck!! Faktum är att "Sir Väs" versionen är inte fullt så otäck som levande, väsande monster-versionen även om de är inlåsta bakom aldrig så mycket glas!!

5 annledningar att föredra "Sir Väs" framför den äkta versionen

  1. Sir Väs är tecknad...
    2. Sir Väs sover med en urgullig liten mössa på huvudet
    3. Sir Väs är ond och ger mig därmed ved på hata-ormar-brasan
    4. Sir Väs pratar, han väser inte
    5. Sir Väs får stryk av hjältarna i historien, en räv och en björn - trevliga djur!!

    Kärlek och harmoni!!...but kill all snakes!