Till min försvar är vädret underbart och ungarna galna
Igår köpte jag en vinranka. Nu står den i solen och mår gott.
Vidare låste jag in mig i tvättstugan. Låset gick sönder och
där stod jag inlåst utan telefon. Craaaap! Tur att jag inte var
själv med ungarna för tillslut hörde farmor mina bankanden
och tillsammans med farfar lyfte de av dörren från sina gångjärn
och jag var friii! Har fortfarande hjärtklappning vid tanken på
att något sådant skulle hända när vi är själva hemma.
Idag har vi varit med morfar på stan, lekt i lekpark och ätit på Max.
Och tänk, jag varken "syndade" eller "unnade" mig. Jag bara åt.
Det var gott. Max-tigern gjorde dock livet surt genom att återigen
skrämma ungarna men det är också det enda negativa jag har
att rapportera.
Funderar kring debatten, om kroppsfixering och ansvar inför sina
läsare, som blossat upp i bloggvärlden. Jag har varken kommenterat
eller skrivit själv om det för än nu. Och tyvärr blir det inte mycket nu
heller för jag VET fan inte vad jag ska tycka...
I en perfekt värld tar alla med makt ansvar för vad de skickar ut till sina
läsare samtidigt som jag håller med om att förebilds-oket ligger
tyngre på kvinnor. Jag kan förstå tröttheten hos de som får kritik och
känslan av att aldrig vara bra nog...
Å andra sidan kan vi ju inte sluta kritisera kvinnor och feminister bara för det...
Längre än så har jag inte kommit. Jag vet inte var jag står. DET står jag för.
Till min försvar är vädret underbart och ungarna galna. Tid till reflektion har
inte funnits. Kanske kommer jag fram till vad jag tycker om vi får några regndagar.
MyMamman ger sig in i en redan död debatt efter en regnig sommar, typ.
Nu ska jag slösurfa och njuta medan ungarna sussar.
Over and out!
