pillanaveln.nu
Idag hade jag bestämt mig för att ta det lugnt.
Jag lyckades, så till vida, att jag sov as-länge.
Ända till kl. 11 trynade jag. Sedan försökte jag
undvika aktivitet genom att äta en oinspirerad
frukost. En skvätt yoghurt som jag nosade miss-
-tänksamt på, ett kokt ägg och en mugg microvärmt
kaffe fick det bli. Jag kokade tio koppar igår men lyckades
av någon outgrundlig anledning inte slurpa i mig allt.
Jag satte mig på atanen med min vän Karin Fossum.
Hade hittat en pocker som hon skrivit i en flyttlåda...
Dukade en bricka med mer microvärmt kaffe, ett glas
apelsinläsk och en skål med chips och parkerade baken
på altanen. Läste i vanlig ordning i rapp takt några
hundra sidor innan ångesten började riva i bröstet.
Fast besluten att inte sätta igång något projekt satt
jag tjurskalligt kvar. Pillade lite förströt i naveln,
öppnade och stängde mobilen, klämde en finne
men var oförmögen att njuta.
Tankarna malde. Fixar jag en IVF-behandling till?
Hur ska det gå med jobbet? Kan jag vara hemma
de värsta dagarna? Hur blir behandlingen logistiskt?
Hur vidrigt och ångestfyllt kan det bli innan en människa
ger upp?
Idel glada och lugna tankar!
Fuck it!
Jag ger efter för ångesten som river min själ och beger
mig in i köket!! Där kan jag kolla till de två burkarna med surdeg
som puttar lojt i rumstemperatur. Jag kan kolla mailen, posta
ett inlägg och ta en dusch. Nu sitter jag här med en turban
på huvudet innehållande fuktigt nytvättat hår, med favortshortsen på
och ett vitt, mjukt bomullslinne. Jag känner mig klar i huvudet.
Tankarna löper friare och fingrarna formar orden till er,
mina kära läsare! Så kommer tanken som jag väntat på!
Kanske blir dagens projekt bagels!!?
En ny utmaning! Ännu en deg ska jäsas,
knådas, i detta fall kokas, och gräddas.
och så är jag igång
Kärlek och harmoni!
Jag lyckades, så till vida, att jag sov as-länge.
Ända till kl. 11 trynade jag. Sedan försökte jag
undvika aktivitet genom att äta en oinspirerad
frukost. En skvätt yoghurt som jag nosade miss-
-tänksamt på, ett kokt ägg och en mugg microvärmt
kaffe fick det bli. Jag kokade tio koppar igår men lyckades
av någon outgrundlig anledning inte slurpa i mig allt.
Jag satte mig på atanen med min vän Karin Fossum.
Hade hittat en pocker som hon skrivit i en flyttlåda...
Dukade en bricka med mer microvärmt kaffe, ett glas
apelsinläsk och en skål med chips och parkerade baken
på altanen. Läste i vanlig ordning i rapp takt några
hundra sidor innan ångesten började riva i bröstet.
Fast besluten att inte sätta igång något projekt satt
jag tjurskalligt kvar. Pillade lite förströt i naveln,
öppnade och stängde mobilen, klämde en finne
men var oförmögen att njuta.
Tankarna malde. Fixar jag en IVF-behandling till?
Hur ska det gå med jobbet? Kan jag vara hemma
de värsta dagarna? Hur blir behandlingen logistiskt?
Hur vidrigt och ångestfyllt kan det bli innan en människa
ger upp?
Idel glada och lugna tankar!
Fuck it!
Jag ger efter för ångesten som river min själ och beger
mig in i köket!! Där kan jag kolla till de två burkarna med surdeg
som puttar lojt i rumstemperatur. Jag kan kolla mailen, posta
ett inlägg och ta en dusch. Nu sitter jag här med en turban
på huvudet innehållande fuktigt nytvättat hår, med favortshortsen på
och ett vitt, mjukt bomullslinne. Jag känner mig klar i huvudet.
Tankarna löper friare och fingrarna formar orden till er,
mina kära läsare! Så kommer tanken som jag väntat på!
Kanske blir dagens projekt bagels!!?
En ny utmaning! Ännu en deg ska jäsas,
knådas, i detta fall kokas, och gräddas.
och så är jag igång
Kärlek och harmoni!
