Glad i hågen och muntert visslande köpte vi (svin)dyr fondtapet och vacker väggfärg...

Redan här i detta inlägg bör ni höra skräckfilms-musiken: Da da da daaaa!!!...
...och ni förstår att detta kan aldrig gå väl. Kvinnan vid tangenterna har aldrig tagit upp något vanligt, vardagligt som inte slutar i katastrof... Något måste gå horribelt fel!!

Gubben min hade hyrt en giraff-slip (och här gör jag ett litet utvik från skräckscenariot för att hylla giraff-slipen) som är en eminent uppfinning! En slipmaskin med långt skaft och man kan koppla på en damsugare så man slipper slipdammet!!! Har ni någonsin hört om något så underbart och fantastiskt?!
Alltså lånad vi en dyr, bra damsugare på jobbet som vi koplade på.

Åter till skräckkammaren... Da da da daaa!!!



Min gubbe slipade tapetfogar och jag skulle spackla... Ooooooo vad jag spacklade fint!!
Efteråt skulle jag vara okaraktäristiskt duktig och städa undan, jag plockade ihop, sopade och sköt in maskinerna mot väggen...Da da da daaa!!

Sedan tog jag paus, kokade kaffe, städade köket och satte mig vid datorn.
Kring läggdags gick maken in i sovrummet / Byggarbetsplatsen och gav upp ett litet tjut...
Jag anade (efter år av katastroflarm) "ugglor i mossen".
Da da da daa!!
Vår bygglampa (som är så in i helvete ingernaliskt varm... Tydligen!) hade smält (den så in i helvete infernaliskt dyra) damsugarslangen!! ...Och inte bara lite - hela slangen var avsmält!!
För att citera makens lugna komentar: "Det var ju tur att inte hela lägenheten brann upp..." sa han med sin lugna röst!! Själv föll jag ned i ett bråddjup av självömkan och förebråelse.
Att lägga sina slantar på en ny damsugarslang till jobbet låg inte på önskelistan, så här före jul.

Epilogen till detta är att maken lyckades laga slangen med tejp och rättmätigt våld och våra slantar istället går till julgransprydnader och pepparkakor. Maken har dessutom fått en välförtjänt tack-puss och har min eviga tacksamhet!!

Kärlek och harmoni!!