Living the dream...

Jag har ett dåligt skov fysiskt. Psykiskt känner jag mig starkare, jag tål mer smärta när mitt sinne är i balans. Balans är att överdriva. Att hacka i sig denna sjukdom är surt som rönnbär, MEN det går tack och lov upp och ned liksom sjukdomen. Så tillåt mig gnälla en aning över min fysiska situation. Jag har så ont att jag inte kan somna utan en massa muskelavslappnande och ibland sömntablett. När jag vaknar har jag värk i tänder och käkar för att jag bitit ihop så hårt under natten. Jag börjar min vakna tid med att räta ut fingrar, tår och annat som krampat under natten. Jag ställer mig upp och inser att detta är en av de dagarna då jag inte kan gå utan stöd. Jag hoppar på kryckor, vilket ökar värken i händerna, eller haltar som en skadeskjuten kråka mellan möblerna för att kunna gå upprät. Nu tänker ni säkert att det är dags för medicinen, mensi icke! Jag vaknar varje morgon klockan 04.00 och tar min morgondos för att kunna fortsätta sova och vara så smärtfri som möjligt när jag ska stiga upp vid 07.00.
 
Just nu är jag inne i en period då jag lever med värken och inte orkar kämpa för att få det drägligare. Jag kanske skulle behöva höja medicindoser men det är semestrar och jag orkar inte kämpa. Istället fösöker jag acceptera smärtan.
 
Jag hatar ju tanken på rullstol men idag hade jag behövt den...
Jag skulle till min samtalskontakt och fick ta kryckorna fast de är rappliga och gör illa händerna. Jag var ju tvungen att ta mig fram. Mina huvudsakliga problemområden, när det kommer till EDS, är fötter, smalben, knän och bäcken. Händernas leder är slut på grund av EDS men också för att jag jobbat som massör i flera år och fick artros. Ett yrke jag inte valt om jag vetat varför jag hade så ont. Utöver värk, molande, skärande, sprängande så kan jag somna/svimma lite nu och då. Mina tidigare problem med infektioner i tandrötter osv beror enligt tandläkaren på min EDS. Min hud går sönder för inget. Ett plagg som sitter åt eller skaver ger variga sår som inte vill läka och jag har aldrig i mitt 32-åriga liv haft ett par skor som INTE ger skavsår. Blåmärken - stora, svullna lila saker uppkommer utan vettig anledning. Jag är SKRUTTIG.
 
Men ikväll försöker jag njuta. Barnen sover över hos mormor för första gången och jag kommer på mig själv med att ta hänsyn till dem fast de inte är här. Om jag kunde borde jag dansa på bordet och yla mot månen.
Men jag tar mig istället tiden att skriva till er och kolla Tv-serier. Wooohooo, living the dream!!





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?