Vi sitter och har lite frdagsmys. Det krashar så mysigt mellan ungrnas tänder när de äter pepparkaka.

Det låter gott och de kan verkligen konsten att njuta och liksom mumsa i sig

de saker de gillar. Vi tvingar aldrig barnen att äta något och har helt slutat med ultimatum

och konstiga taktiker som bara dumgör oss som föräldrar när de ändå vägrar.

Istället serverar vi alltid grönsaker och ibland äter de och ibland inte. men förekomsten av

grönsaker har definitivt gjort att vi inte missat de gånger de behagat äta grönsaker.

Vill de äta bara korv till middag så får de det. Ibland äter de bara makaronerna och vi

försöker uppmuntra till att smaka allt. Vill de inte äta alls så försöker jag att inte nojja

utan kompensera med ett matigare mellis. men det är svårt för en vill ju så gärna att

avkomman ska äta. När de vägrar vill jag bara skrika:

 

"Hallåååååå! Ni måste äta, tanterna och farbröderna på sjukhuset vet att vi tog hem er och vi förväntas göda er! Ät, föritusan, ÄT!!"

 

Men det fungerar ju ändå inte (jag har försökt) istället försöker jag ta det med ro och hoppas att de tar igen det ett annat mål och över tid upplever jag att det är så. de gör sig ett skråvmål till lunch och petar i maten vid middagen eller tvärtom. De växer ju som de ska och följer sin egen viktkurva även om de är lite små jämfört med andra barn. jag försöker tänka till innan maten. Vad är okej, vad kan jag locka med och vad ska jag INTE hota med eller ställa till det så att det låser sig. Matglädje framför ätnings-plikt, liksom.

 

De äter alltid mycket av:

Blodpudding

Våfflor

Korv

Kycklingnuggets

Pommes frittes

Yoghurt

Glass

Palt

Soppa

 

Konstigt. I know! men jag försöker sprida ut de saker de säkert äter över veckan (Förrutom skräpmaten det blir mer sällan) och se till att locka med banan och yoghurt mellan målen så att de får i sig något. Men inga pekpinna (utom det uppenbara som att inte kasta mat), de får äta med händerna om maten är möjlig att "gräva" i sig och de behöver inte äta upp om de inte vill. det är mycket jobb med att lära tvillingar bordsskick och när en hjälper den ena kladdar den andra så jag har helt enkelt gett upp och kallar det "Matglädje" :)  Men jag lagar ingen specialmat om det inte är något extra barn-ovänligt som vankas och de äter både oliver, starka såser och olika ostar. Vi försöker helt enkelt vara avslappnade. Hur gör ni? har ni några tips? Vad gillar era ungar?