Statusuppdatering, kreativitet, intressen och lite feminism såklart
Självklart är allt det jag räknat upp typiskt "kvinnliga intressen" enligt rådande norm. Men vet ni, det skiter jag i. Jag ser inget problem med de intressena så länge de värderas lika högt (eller högre) som de "typiskt manliga". Kanske tycker ni det luktar särartsfeminism. Well, just värderingen av de "typiskt kvinnliga" intressena och arbeten är väl särartsfeminismens poänger som jag kan gå med på. Att det är biologiskt vänder jag mig starkt emot! Anledningen till att jag skiter i att mina intressen är feminina enligt normen är att jag inte orkar förändra den jag är (pga socialisering det är jag medveten om) för att de värderas lägre. Kanske hade jag haft andra intressen om vi levde i en perfekt värld men nu har jag växt upp i en starkt "könande" värld och är den jag är. Att ändra sig vore väl att anpassa sig till normen som värderar kvinnligt lägre? Det är också att låta patriarkatet styra mig om vi vrider diskussionen ett varv till. Att förändra de egenskaper som könsrollerna givit mig är också att förhålla sig till dem och därmed patriarkatet.
Jag är dessutom en sammansatt person med fler strängar på lyran än de som min könsroll givit mig. Jag älskar superhjältar (vilket är svårt då hela den världen är mer eller mindre sexistisk och där kvinnliga superhjältar blir snarare ett alibi eller offret som driver den manliga hjälten framåt) och läser gärna serietidningar. Hade jag varit några år yngre hade jag förmodligen ägnat ledig tid åt tv-spel men jag har aldrig riktigt orkat nöta in de nya spelen och hamnat efter vilket medfört att jag inte tycker det är lika kul. Jag ser gärna action. sci-fi och fantasy, för att inte tala om läskigheter. De filmer som traditionellt sett ska vara för en feminin publik faller mig inte riktigt i smaken trots att jag ser deras fördelar tycker jag att många s.k. chicflick-filmer klarar att ses med genus-glasögon lika lite som actionfilmerna och då de senare tilltalar mig mer faller valet på de filmerna. Hollywoods "relationsfilmer" är egentligen lika mycket fantasy som filmer ut genren fantasy. Jag föredrar helt enkelt sånt´som annonseras som det är, nämligen "hitte-på". Romantiska komedier är inte mer verklighetsförankrade än renodlad fantasy. Men när det kommer till film är smaken som baken och kan egentligen inte vara "fel" därmed är detta varken ett försvarstal eller en attack på de filmer jag inte gillar. Bara lite reflekterande kring min egen faiblesse för sagoväsen och magi. Det viktiga, för mig, när det kommer till mina mer "traditionella" intressen är att alltid välja dem. Inte göra dem utifrån vad som bekräftar mig som kvinna. Jag är medveten om att linjen är hårfin och det är klart att jag drullar över både nu och då men jag försöker låta lust och kreativitet styra, inte någon difus "duktighet". Endera dagen upptäcker jag att mina intressen förändrats och då är det lika okej.
Jag försöker sjunga efter egen näbb, so to speak :D Hur tänker ni?
Jag har aldrig tänkt riktigt på mina intressen utifrån det feministiska eller normkritiska perspektivet, och förmodligen på grund av att jag inte har haft eller har några särskilt könade intressen. Eller, jo skrivande och läsning kanske - fast inte typisk "kvinnolitteratur" (förutom i fyran när jag läste Princess Daisy och Chansen, haha!). Film, teater och drama, musik, diskussion och debatt... inga typiskt könade intressen va? Jag är fullständigt oduglig när det kommer till hantverk, även om träslöjd förstås var roligare än syslöjd och jag lyckades därmed nättre där. Gillar inte djur, inte bakning, ingen särskild sport... Nä, mer det estetiska som skapas via ordet, muntligt och skriftligt!
Jag tror självklart inte att intressen är biologiskt bundna till kön - HAHA!! Att nån ens kan tro det! - men självklart är jag helt klart FÖR att normativt kvinnliga intressen värderas högre! Såklart!!
Har missat läsa om era sjukor märker jag, får ta en titt i arkivet.
SannaM // lärare ~ normkritiker ~ lesbisk svenssonmamma