Summa summarum: Trauma
Idag har det varit full fart! Jheeeeesus! Rammel, snubbel, en batalj med dammsugaren
och så har Otto smakat linnement... Uss, uss (smakar det om man får tro Otto)! Dammsugaren
har alltid varit lite av ungarnas Nemesis. Men på slutet har det gått jättebra. De har suttit i soffan
och betraktat städningen med spänning... När jag skulle byta uttag till dammsugaren så iddes jag
inte slå av monstret utan slet helt enkelt ut sladden och satte i den i nästa uttag. Frid och fröjd, om det
inte varit för att Ville vågat sig fram för att klappa dammsugaren och det blev så djävligt tajmat att jag
satte i kontakten samtidigt som han klappade dammsugaren...
Kriiiiiiiis! Ville grät och var rädd och plockades upp varpå Otto (som inte fattad vad dramat gått ut på)
antog att det måste vara fråga om livsfara eftersom mamman plockade upp Ville, med en svepande rörelse. Kontentan blev att Otto blev betydligt räddare än Ville och satt som en liten Gibbonapa på min axel i en halvtimma! Han borrade in ansiktet i min hals och VÄGRADE titta upp. Båda skakade som små asplöv.
Summa summarum: Trauma.
Mamman hade händerna fulla och skulle vilja smiska sig själv för dåligt mammande idag!
