GOD morgon?
Gomorron gomorron! Tre timmar efter mitt förra inlägg tyckte bebbsen att
det var dags att starta den nya dagen. DAMN IT! Jag ville självdö, de ville busa...
Lägg till det att det är kallare än i en isbjörns rövhål och ni har ett alldelens speciellt sorts morgonhelvete!
Jag har på mig mössa, halsduk, tofflor och stickad tröja modell tolvmannatält.
Men nu sprakar det i spisen så värmen är på väg. Kontemplerar kaffekokande
men har inte uppbådat energin för det än. Sitter kvar vid datorn och surar
(*läs: tycker synd om mig själv) en stund till. Vilgots babygym spelar någon tvivelaktig
och hurtfrisk melodi medans det surrar som en humla och blinkar. Varje gång
han lyckas smacka till någon av de grälla plastbitarna så ändras melodin till en
annan hurtfrisk melodi. Jag tycker gymmet är en epelepsidiagnos whating to happen
men Vilgot älskar det. Han skrattar nöjt varje gång han lyckas påverka sin värld.
Otto gillar Old School-gymmet bättre. Det utan blinkande spelande och surrande.
Ibland blir han överväldigad av uppgiften och grinar en skvätt men så fort jag visar
mig börjar han målmedvetet boxa de hängande leksakerna.
Nää, nu behövs kaffe! Huvudet mullrar hotfullt.
Dags att ta tag i sig själv, kaffekokandet och dagen!
det var dags att starta den nya dagen. DAMN IT! Jag ville självdö, de ville busa...
Lägg till det att det är kallare än i en isbjörns rövhål och ni har ett alldelens speciellt sorts morgonhelvete!
Jag har på mig mössa, halsduk, tofflor och stickad tröja modell tolvmannatält.
Men nu sprakar det i spisen så värmen är på väg. Kontemplerar kaffekokande
men har inte uppbådat energin för det än. Sitter kvar vid datorn och surar
(*läs: tycker synd om mig själv) en stund till. Vilgots babygym spelar någon tvivelaktig
och hurtfrisk melodi medans det surrar som en humla och blinkar. Varje gång
han lyckas smacka till någon av de grälla plastbitarna så ändras melodin till en
annan hurtfrisk melodi. Jag tycker gymmet är en epelepsidiagnos whating to happen
men Vilgot älskar det. Han skrattar nöjt varje gång han lyckas påverka sin värld.
Otto gillar Old School-gymmet bättre. Det utan blinkande spelande och surrande.
Ibland blir han överväldigad av uppgiften och grinar en skvätt men så fort jag visar
mig börjar han målmedvetet boxa de hängande leksakerna.
Nää, nu behövs kaffe! Huvudet mullrar hotfullt.
Dags att ta tag i sig själv, kaffekokandet och dagen!
Hmmm, jag inbillar mig att temperaturen i en isbjörns rövhål inte alls är särskilt kylslagen. Snarare ganska behaglig i vinterkylan skulle jag tro. Skulle jag, av okänd anledning, befinna mig i ett sådant läge så föreställer jag mig att det finns andra förhållanden som skulle vara betydligt obehagligare än just temperaturen. =)
(Eller eventuellt "mer obehaglig" om det råkar vara så att obehagligare kanske inte är ett ord....)
Morbror Bobbo