Kära vänner!
Är jag en djurvän??
Jag säger som en god vän utrycker sig om barn: De luktar illa, de går inte att föra ett samtal med, de bajsar när de har lust och går sällan att ge order (de lyder iallafall inte). Visst (till och med självklart) finns det djur jag älskar och jag har starka åsikter angående behandling, transporter och slakt av djur. De är vårt ansvar och de ska inte lida.

Nu kommer vi till den inkonsekventa delen av inlägget.
Min ömma moder har höns. Dessa djur har förmodligen (det är åtminstone vad de vill att vi ska tro) hjärna som en ärta och därmed självbevarelsedrift på samma nivå som mygg eller de renar vi möter på E4:an. Dessa mkt lyckliga höns (om det finns något som kan kallas hönslycka i deras hönshjärnor) har en gigantisk gård att picka runt på, en hel skog och är t.o.m välkomna till grannens gård.
Varför väljer de att göra sina behov på min mammas altan???!!!
När jag ser hur de uppför sig får jag för mig att de är smyg-inteligenta...
De går där i godan ro och låtsas som ingenting medan man sitter på altanen och läser, de pickar lite slött, kanske flörtar de lite lojt med den stiliga tuppen... och så fort man vänder ryggen till tar de ett tiger-språng upp på altanen och börjar tok-bajsa!!

Under de senaste dagarna har jag och min mor utvecklat en teknik som går ut på att lära dem att detta inte är ett civiliserat och acepterat beteende...
Så fort vi vänt ryggen till och hör det omisskännliga ljudet av listiga små pullor gör vi helt om, rusar mot dem, skriker något som vi tror ska likna ett björnvrål (vi kan inte bevisa detta eftersom vi aldrig mött en björn som illvrålar eftersom någon skitit på hans altan och vet således inte hur det låter...) och fortsätter sedan proceduren (när hönorna skrämt ned från altanen) med att skälla ut dem efter noter!! Senast idag skällde jag på dem en lång stund och predikade om lyckan att vara en höna på den gården och om det otacksamma i att bajsa på välgörarens altan!! Jag talade om att jag var mkt besviken på dem eftersom jag så sent som en halvtimme sedan hade predikat samma harang!!

Vad gör dessa illvilliga små gynnare?
Jo, de tittar på mig med en förnumstig blick och kacklar upprört som om jag hade gjort mina behov i deras reden!! När jag gick ut mot dem och pekade med hela handen fick de dock sin (säkert välplanerade) hämd - jag trampade i en färsk hönsskit!!

Om de nu var så indignerade över min utskällning så tycker man ju att de skulle lära sig och åtminstone bara skita på altanen då ingen är hemma. Om de vill göra en fin altan till sin personliga toalett kan de väl åtminstone ha respekten att göra det i skymundan och sedan verka oskyldiga...

Kanske överskattar jag de små pullornas förmåga att utföra bajsatacker i rent trotts. Kanske är det slumpmässigt? Kanske är de inga listiga "evil masterminds" utan tvättäkta s.k hönshjärnor. Men betänk då detta: Hade Hitler kommit så långt på sin plan om inte resten äv världen underskattade hans motivation och inteligens? Är inte djävulens bästa lögn den att lura oss människor att han inte finns? Kan det vara så enkelt som att de saknar all form av kognitivt tänkande och därför är oskyldiga? Eller är det vad de "vill" att vi ska tro??
Har jag traumatiserat hönorna för att helt oskyldigt gjort sina behov eller utför de välriktade attacker??
Jag vet iallafall att jag inte vänder ryggen åt en (till synes) oskyldigt pickande höna... det är ju då det händer!!

Ännu ett galet inlägg att ta med en näve salt mina vänner!
Se upp för bajsatacker och lås om er på kvällarna ifall ni hör ett  pockande ljud!!
Kärlek och harmoni till er alla och förlåt till alla oskyldiga hönor - jag har inte fördommar mot alla fjäderfän bara för att jag träffat på nägra ruttna ägg :)