Ovanligt tillfreds

Dagen har varit spännande och bra. Ångestmonstret innombords
har hållit sig lungt, bara morrat dovt lite då och då. Detta är den första
riktigt bra dagen på länge. Vi morgonpromenerade i solen och åkte till
barnmorskan. Väl där såg allt bra ut. Vi blev bjudna på lunch på stan av svärföräldrarna
och sedan var det dags för mig att sitta ned hos kuratorn och prata av mig lite.

Väl hemma lagade maken långkok - chili con carne och jag pustade i soffan.
Som en strandad val ligger jag nu i soffan, mätt och ovanligt tillfreds.


Extra gravid

Idag har jag varit riktigt gravid. Joo, faktiskt mer
än vanligt. Jag har pustat och stånkat, klagat och stretat,
gnatat och gnetat på. Helt plötsligt börjar det vara jobbigt att
gå, sitta, jaa till och med andas. Fogarna gnekar och smärtar.
Allt känns liksom ihoptryckt, och det är det ju :)

I vecka tjugo är bebbarna ungefär lika stora som honungsmeloner...
...och med tanke på det är väl några krämpor inte så konstigt. Jag
har ju trotts allt två honungsmeloner som ska rymmas bland tarmar,
organ och muskulatur.

Nu jäser vi i soffan medan mamma lagar soppa!


Dagens mormorsruta





Koka soppa på en spik

Sitter och försöker klämma ur mig ett intressant och inspirerande
inlägg men det går dock inget vidare. Men så kom jag att tänka på alla
totalt innehållslösa inlägg som jag postat sedan starten i Juli 2009.

Jag är ju drottningen av planlöst tangentknappande. Kejsarinnan av
värdelöst vetande och tramsiga beskrivningar. Jag ÄR mäster kocken
när det kommer till att koka soppa på en spik. Om inte jag kan knappa
mig ur bloggtorkan så undrar jag vem som kan. För ordbajsning är
verkligen min grej och bloggen mitt virtuella utedass.

Idag kom Alex förbi och surrade bort några timmar samt gav mig ännu
en anledning att totalt frossa loss på Ben&Jerrys. Att frossa glass göres
med fördel tillsammans med en annan glass-älskare och råkar denna
människa dessutom vara sjukt trevlig och kunnig i genusfrågor så är man
i himlen. Dagen har inte varit helt ångestfri men helt godkänd ändå.
Med dessa ord önskar jag er trevlig helg!!


Ångestfri rutin

Min nya "ångestfria" rutin börjar sätta sig. Den är skör men fungerar.
Maken, Rolf och jag gick på morgonpromenad kl 09.00 och sedan dök
pappa upp vid 12-tiden och vi tog samma runda på ca 30min. Medans
jag och fadern promenerade lagade maken lunch. Köttfärslimpa med
svampstuvning och pressad potatis stod på menyn. Nu har jag bäddat ned mig i soffan med dator, virkning och bubbelvatten. Kanske dyker Alex upp för en pratstund - det ser jag fram emot!


Bio med morföräldrar

Min gulliga mormor bjöd på bio ikväll. Mysigt och bra att distrahera sig från ångesten en smula.
Dessutom hade jag det perfekta bio-godiset. En hel bytta Ben&Jerrys "Cherry garcia" gick ned.
Gonatt på er!


Dagens mormorsruta

Jag håller på att virka små filtar i alla möjliga, glada färger, som ska
bli till bebbarna. Detta har jag producerat idag.



Belöningen

Belöningen för tre promenader denna dag



Promenad med pappan

Jag har gjort ärlighet till en poäng här på bloggen men har själv inte kunnat följa den devisen den senaste tiden. När man äntligen blivit gravid så MÅSTE man ju vara sprudlande glad och fridfullt tillfreds. Något annat är svårt för omgivning och en själv att hantera. Men om man räknar på det så är en negativ reaktion rätt logisk.


4 år av barnlöshet + 2 år av IVF-beh + graviditeten som gud glömde
= Panikångest, skuldkännslor och brist på kontroll


Det är som om min kropp inte vet hur den ska hantera en tvillingraviditet utan bara reagerar. Fysiska krämpor startar en nedåtgående spiral som slutar med ångest och panikkänslor. Jag börjar bli rädd för min storlek. Att jag ska bli så stor att jag blir orörlig och därmed ansättas av fler krämpor. Som tur är har jag inga negativa känslor kring födsel och bebisar. Jag vill att de ska komma ut så jag får veta vilka de är. Jag längtar tills vi är en tvåbarnsfamilj.


Min ångest är rätt kraftig och påträngande. Jag har medicin mot den men i.o.m. graviditeten så har vi valt ofarliga, men inte lika potenta, piller. Den hjälp jag får via medicinering är alltså begränsad och andra strategier måste till. Jag jobbar med min andning, med mindfullness och med motion. Men det är svårt att komma sig ut på promenader när det är -25 C och man egentligen vill lägga sig ned och självdö. I denna situation skattar jag mig lycklig att jag har en mamma som är psykolog. När hon förstod hur dåligt jag mådde började hon ringa runt och mobilisera mitt skyddsnät. Plötsligt ringer folk och undrar om jag vill vara promenadsällskap. Sedan går vi på korta och långsamma promenader, eftersom jag inte orkar mer än en halvtimme i mycket lugn takt.

Idag har jag morgonpromenerat med maken och lunchpromenerat med pappa. (SOM jag tycker om min pappa! ) Idag har vi, tillsammans, lyckats vända den dåliga spiralen. Paniken och kroppen håller sig lugna. Dessutom får man kvalitetstid med den snälla fadern på köpet. Kanske kan jag med dessa strategier klara de närmaste månaderna!! Jag har hopp.



Nam nam nam!!

Besökare! Om ni vill smöra lite, skit i barnkläder och satsa pengarna på en bytta valfri Ben&Jerrys!
And IiiiiiiiiiiIiii will always love youuuuuuuuuuuuu!





Tvillingmage vecka 20

Förlåt mitt sporadiska bloggande. Det händer så lite i mitt liv just nu
och jag mår så pass dåligt att jag vissa dagar inte orkar. Dels har jag kvar
många krämpor i.o.m. graviditeten och dels har jag börjat ansättas av
ångest. Hur blir resten av graviditeten om första halvan ska vara såhär??
Hur påverkas mina små bebbar av all medicin jag stoppar i mig??

Tankarna mal och jag orkar inte riktigt bära ångesten utan den spiller över
och förpestar även de bra dagarna. Min kurator försöker säga att min reaktion
kanske inte är så konstig. Efter två år av IVF-behandlingar och sorger så blir
jag gravid och så reagerar min kropp såhär dumt!! Kanske är att reagera med
ångest inte så långsökt trotts allt... :)

Men det gnager och grämer mig att jag inte riktigt kan glädjas som jag "borde" efter alla dessa strapatser. Men jag jobbar på problemet och har precis anmält mig till en Mindfullness-kurs!
Jag lämnar er för denna gång med en bild på min gigantiska mage! Varje morgon tycker jag att den växt lite till över natten.





Lättdryck Apelsin/Persika

Scones-kalaset blev en succé. Det pratades djup och ytligt, allvarsamt och lättsinnigt.
Just nu sitter jag i soffan och jäser och tar paus då och då för att pinna ut i köket och äta
lövtunna skivor av en superstark salami.

Jag har faktiskt vissa "cravings" men de är fokuserade på flytande drycker. Jag dricker massor med mjölk, juice, vatten och favoriten just nu BOB lättdryck Apelsin/Persika. Jag dricker med frenesi som får mig att spilla som om jag hade hål i läppen. Jag njuter av att dricka och längtar ständigt efter olika goda juicer. Läsk är inte bland favoriterna om den inte serveras i en sån´där pappmugg med sugrör. En sådan kan jag dra i mig på nolltid!!


Omtanke

Ibland blir ordet omtanke så tydligt för mig. Men aldrig så tydligt som när en
främling bryr sig. En vän till en vän har följt mitt öde och brytt sig trotts att vi aldrig
mötts. När jag äntligen blev gravid skickade hon denna ursnygga och bekväma boob-klänning till mig.

En boob-klänning skulle jag aldrig kunna unna mig själv. Jag blev så hjärtans glad!
Dessutom är tanken på att ärva helig för mig. Omtanke från en okänd gör mig glad och
hoppfull! Du omtänksamma kvinna är hjärtligt välkommen hem till mig på fika!!



Scones till mamman

Igår fyllde den ljuvliga mamman år och idag firar vi henne, med massor
av scones, kaffe/te och tårta, på förmiddagen!

Precis som alltid när min familj träffas kommer det att bli stojjigt, skojjigt och mycket kramar.
(En person fattas oss idag. Du vet vem du är och det finns en väg tillbaka.)

Nu ska jag sätta igång sconesbaket!





Tvillingmage vecka 19






Frusna

Idag är tredje dagen, på rad, som vattnet frusit i ledningarna.
Fruset vatten till köket, frusen bil och fruset vatten till toan!!
HuJedaMej!!


Kylan

För er som inte bor i västerbotten kan jag meddela
att det är svinkallt. Det pendlar mellan -25 C och -35 C.
I morse hade vi bestämt oss för att åka och simma. Jag längtar
efter att känna mig smidig och lätt. Att gå från flodhäst till smidig
säl, liksom. Varje morgon tycker jag att magen växt ytterligare och
jag känner av foglossningen lite till. Visseligen ligger jag fortfarande minus
på vågen jämfört med innan graviditeten så det är nog inte så mycket tyngden
som det är känslan av att vara orörlig och klumpig.

Hur som helst blev det ingen simning för bil-helvetet vägrade starta. Istället blev det en kort promenad. Maken gullade och fjäskade och fick tillslut igång eländet. Vid det laget hade vi tänkt ta oss till affären. Men halvvägs dit kokade vidundret så vi fick vända och tog oss hem med nöd och näppe.

Nu när alla planer på utflykt är raserade så kurar jag framför järnspisen med kofta på och virkning i handen. Maken steker plättar som ska avnjutas med blåbärssylt och grädde. Inte är det särdeles synd om mig inte.


Blogga till sängs

Idag bloggar jag från sängen. Det är -27 grader ute och jag ligger nedbäddad.
Värre dagar att ligga till sängs finns. Jag vaknade med en hiskelig huvudvärk
som jag lyckats bemästra. Men nu är jag helt slut.


Tvillingmage v.18






Tekakor med äpple och honung

Förra veckan lade jag ut mitt favoritrecept på tekakor. Idag experimenterade
jag lite med det och kan tipsa om att byta ut morötterna mot rivet äpple och sirapen
mot honung. mumma!



Är 104cm olika långt beroende på om man har snopp eller snippa??

Barnkläder mäts ju som bekant i centilång vilket inte lämnar
designers så mycket spelrum när det kommer till barnkläder.
Trodde jag...
Det visar sig att 104cm är kortare (och smalare) om tröjan är rosa, glittrig eller
har Hello Kitty på framsidan. I min värld måste centilång-systemet vara en konstant
som inte ändras beroende på kön men i den skruvade värld som heter barnkläder
kan alltså 104cm vara olika långt beroende på vad dina barn har mellan benen.
Är detta sjukt eller sjukt sjukt??

Nina har startat en namninsamling (med typ 2500 namn) som hon skickat till alla butiker som delar upp barnkläder i kön. Hon uppmanar oxå till bojkott av dessa affärer den 26/2. Alltså lördag efter löning. Va med du också och sprid det via bloggar och facebook!!


Whopies

Idag skulle Moster-oster hälsa på och jag bakade whopies
på förmiddagen. Men så blev hennes plan inställt pga 10cm
nysnö. Så jag bjöd den fina mamman på godsakerna istället.

Choklad-och apelsin Whopies


Hur jag tänker

Ibland hoppas jag på flickor, ibland på pojkar och för det mesta önskar jag mig bara friska barn.
Svårigheterna finns ju där i olika skepnad oavsett om barnen har snopp eller snippa. Det är svårt att uppfostra flickor till något annat än omhändertagande prinsessor och det är svårt att uppfostra morgondagens män till omhändertagande och mjuka män som slipper vara tuffa istället för ledsna.

OBS! Som feminist är jag INTE för att sudda ut skillnaderna mellan könen eller att göra flickor till pojkar och pojkar till flickor! Vad jag önskar mina barn är ett mindre fyrkantigt bemötande där pojkar inte behöver vara tuffa, klä sig i mörka färger och flickor inte behöver ha rosa och ta hand om allt och alla. Jag vill ge mina barn fler möjligheter i livet än Hjälte VS prinsessa.

Många skillnader i samhället skulle överbryggas om män blev mer omhändertagande. Om de tränades lika mycket i att definiera, sätta ord på och hantera känslor, som vi tjejer gjort. Naturligtvis generaliserar jag nu. Det finns sådana män och det finns kvinnor som vägrat martyr-koftan men i stort så skulle vårt samhälle må så mycket bättre om män blev bättre på de typiskt kvinnliga egenskaperna.

Jamen, tänker du, sådant sitter ju inte i varken kläder eller leksaker. Men där tycker vi olika serru.
No harm , no faul. Du är i din fulla rätt att tycka som du tycker men eftersom detta nu är MIN blogg så tänker jag knappa fram vad JAG tycker. Det betyder inte att jag ser ned på eller dömer folk som tänker och agerar annorlunda.

Jag tror att vi bemöter barn olika utifrån vad de har på sig och vad de leker. Det gör vi omedvetet, hela tiden. Vi skojar om att bebben i blå kläder ska bli fotbollsproffs när han sparkar. Vi kommenterar att flickor är söta och mammiga när de skjuter dockan framåt. Vi kallar den blåklädda ungen för tuffing och den rosaklädda för sötnos... Ja, ni fattar poängen. Om alla vuxna som träffar våra barn gör detta omedvetet så formas våra barn efter vad som förväntas av dem!

Därför ser jag en vinst i att klä gossar i rosa, ge dem en docka och prata fotboll med dottern. Kanske gör det ingen skillnad men man måste ju försöka med något. Givetvis kommer även mina eventuella döttrar att ha rosa någon gång men inte som regel. Det handlar alltså INTE om att begränsa barnen utan om att öppna upp alla möjligheter för alla barn. Låt dem vara bara barn.
Tids nog ska samhället lära dem vad som förväntas av dem.

Den här frågan brinner jag för. Kanske brinner du för något annat eller tycker jag är larvig. Det har du rätt att tycka. Detta inlägg är skrivet för att belysa varför JAG väljer att tänka som JAG gör och för att peppa andra föräldrar att våga utmana könsrollerna... Bara lite. Jag tror det gör skillnad.



Chokladbiskvier

I början på veckan vara kära Alex här och muntrade upp!
Hon hade biskvie-cravings och jag tackar sällan nej till att
baka biskvier. Denna gång gick vi efter Leilas biskvi-recept
och fyllde dem med en maräng-choklad-smör-kräm.
Sjukt goda och fick jag datorn att ta emot bildbeviset så skulle
jag lägga ut bilden på Alex som brer chokladkräm på mandelbottnar.
Men datorn behagar krångla så för tillfället får jag blogga bild-fritt.


Ultraljud vecka 18

Imorgon går vi in i vecka 18 och idag var vi på daterings-ultraljud.
Småbebbarna såg bra ut, verkade pigga och friska och tumlade runt därinne.
Det ser ut som att de delar moderkaka vilket inte är en fördel men inte behöver vara något farligt heller. De har en tunn, tunn skiljevägg mellan sig vilket ÄR en fördel. Utan skiljevägg kan de ju trassla in sig och strypa sig själva eller varandra. Det finns mycket att oroa sig för med enäggstvillingar men inget som det ger något att oroa sig för NU. Om sex veckor ska nästa ultraljud göras och då får vi veta mer. Nu gäller det att tänka positivt och njuta av två små pigga bebbar!!


Världens bästa tekakerecept

Detta recept har växt fram och förfinats under sommarens lustfyllda bakning.

Blanda 2dl havregryn med
2dl rivna morötter i en stor skål.
Häll på 5dl kokande vatten och klicka i                 
50g smör. Rör om .
Låt svalna till 37 C och smula i
50g jäst och tillsätt
2msk ljus sirap och
1tsk salt. Rör tills jästen löst sig.
Tillsätt vetemjöl tills degen tar ihop, det brukar handla om
8-10dl vetemjöl.

Strö över lite mjöl och låt jäsa under bakduk i 30 min. Baka ut till ca 20st tekakor. Nagga dem med en gaffel och låt jäsa 20-30min till. Grädda i mitten av ugnen i 5-6min.



Goda, saftiga och enkla att baka!         


Träligt

Vår ugn är trasig. Vi har en sån´där fiffig med en stor och en liten ugn men just nu fungerar bara den lilla. Å jag som skulle baka tekakor... Det är träligt att bara kunna grädda dem sex åt gången. Men goda blir de ju iallafall.


Matlagning

Idag lagar jag mat för första gången sedan slutet av oktober.
På menyn står trattkantarell-och ädelostsoppa med knäckemacka
och Alexandras somriga citronpaj med vaniljvisp till kaffet.

Jag får fortfarande bara i mig små mängder och kräks sporadiskt men nu kan jag uppskatta god mat igen vilket lyfter humöret enormt!


Bästa Julklappen

...hörde jag ett "amen!" på det??



Hur jag levde innan, utan denna ljuvliga tingest, övergår mitt förstånd!
Är man konstig om man vill hångla med en elvisp?


Gallfeber

Idag har jag sluppit kräkas... helt och hållet!
Känns som en enorm seger! Hoppas jag klarar morgondagen oxå.
Däremot har gallan hållit mig med smärta och ett tag verkade
det som att det skulle bli en tripp till akuten igen. Men tack vare
medicin så har jag kunnat stanna hemma. Dock är det rätt potenta
läkemedel (som givetvis funkar med graviditeten) så jag är rätt
sömnig och "lullig". Nu ska jag sova bort tröttheten och
satsar på en kräkfri morgondag!

Sov gott!


Kanelbullar

Simpelt men oöverträffat bakverk!



I natt jag drömde

Inatt drömde jag om två, perfekta, vackra små bebb-pojkar.
Det är första gången jag drömmer specifikt om bebbarna och
jag förutsätter inte att drömmen betyder något annat än att
jag längtar tills de små lymlarna kommer ut!