dags för vardag!

WOW! Nu har jag skällt av mig i det förra inlägget och kan lugnt och sansat meddela läget i Myfamiljen.
Long time no see, förresten! Sedan vi blev friska för någon vecka sedan har vi brassat runt och aktiverat oss samt då och då drabbats av tröttheten som bara inträffar när en är riktigt ledig. Bloggen har fått stå tillbaka när jag försöker hinna med att skörda bär och frukt i trädgården, idylla mig med barnen, bygga stängsel runt gården och hälsa på svärisarna på landet. Barnen har dessutom haft en "arg" period som tog mycket tålamod men som mynnat ut i ett utvecklings hopp och numera pratar de mer än de skriker och gormar. Det gillar jag... Men de pratar mycket... hela tiden... särskilt på morgonen...
Lite humor har de också skaffat sig och de luras och busar konstant. Om ca tre veckor börjar de på förskola och det känns okej, till och med lite spännande.
 
jag börjar ju plugga också. Det är tio år sedan jag läste på högskola. När jag läste historia på universitet trivdes jag för första gången i skolan. Från dagis som liten (jag gick på dagis ett år mellan 4 och 5 års ålder) till gymnasiet hatade jag det. Inte själva lärandet utan miljön. Jag var rädd, kände mig otrygg och omyndigförklarad (vilket jag ju var, omyndig alltså). Vi tjejer fick agera stötdämpare mellan killarna, inskränktheten och det fyrkantiga systemet som bara passade de som var mitt på skalan. Den totala friheten och ansvaret i universitetsstudier passade mig som handen i handsken. Den här gången ska jag dessutom läsa över webben vilket kommer bidra till friheten och ansvaret kommer att vara mitt fullt ut... Hoppas jag! Jag peppar oerhört just nu!
 
Häromdagen slog det mig att trots att jag trivdes så blev det bara ett års plugg förra gången. Vad väntade jag på? Och så länge... Efter studierna halkade jag in på eget företagande och drev min lilla firma i tre år. Efter det längtade jag ihjäl mig efter ett eget hem och då krävdes ju en lön för att kunna skapa det. jag fick en fast anställning i familjeföretaget och sedan började resan till familj med all sin sorg och energin har aldrig riktigt funnits. När vi började prata förskola här hemma så funderade jag på hur vi skulle kunna lösa att ha barnen på förskola deltid. Då slog det mig att det ju var min tur att göra något för min egen skull (maken är färdigutbildad och jobbar) så det kändes som två flugor i en smäll. jag behövde en spark i baken. Så nu har jag tagit tjänstledigt från jobbet och ska begrava näsan i böcker i några år. vilken lyx!!
 
Idag ska barnen till tandläkaren för första gången och maken börjar jobba efter fyra veckors semester. Dags för vardag!!





NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?