" Försök inte stoppa mina ungar i ett snävt fack ditt dumma nöt, då ska du få dig en (okvinnlig) snyting!"
Mansrollen är som bekant betydligt snävare än den kvinnliga rollen. Klädval och färgval är betydligt mer begränsat. Men en vuxen man, med status och pondus kan i alla fall ha en rosa skjorta. På barn är det ännu mer begränsat. Så fort det inte är mörka, dova färger, tryck med bilar eller superhjältar eller randigt i ovan nämnda färger så tror omgivningen att de är flickor. Inte för att det är dåligt att kallas flicka men jag tar upp det för att visa på hur otroligt snävt det är om man är av manligt kön och vill hålla sig till normen. Det vill inte jag men jag förvånas av att mina pojkar antas vara flickor om de har någon annan färg än blått (undantaget turkos, den är för ljus), grått, svart eller grönt (undantaget lime-eller mintgrönt). De kan ha tex rött eller orange men då måste det kombineras med ovan nämnda färg.
De kan inte ha blommigt, prickigt eller något annat mönster. Randigt går bra om det är i mörka färger.
De kan inte ha hjärtan, glitter eller paljetter. Ej heller figurer från böcker och filmer om de är av kvinnligt kön. Har de någon, liten, rosa detalj så väger det över till att vara flickor oavsett hur de är klädda i övrigt. De kan inte ha halsband, hårband, hårspännen eller snoddar.
Mina pojkar älskar halsband och tofs i håret. När de vill ha det så får de det. Jag brukar kombinera deras kläder så att de får något från båda världarna. Poliströja och cerisa leggings, mörka jeans med Hello Kitty-tröjan och rosa mockasiner till dinosaurie-dräkten. Som regel köper jag kläder med klara starka färger. Vi har inte klippt dem än (förrutom att jag klippt lugg för att de inte ska störas av sitt hår) vilket innebär att de har axellångt, rödblont, lockigt hår. Med de frisyrerna kan de klä sig hur de vill. Det kommer alltid att förutsättas att de är flickor.
Att folk tar fel gör mig inget. Men att de tycker det är pinsamt att ta fel, att pinsamheten får dem att bli frustrerade på mig och att folk skakar på huvudet när de får veta att de heter Otto & Vilgot stör mig oerhört. Uttryck som "Det känns konstigt" hör till standard kommentarerna.
Dessutom förutsätts deras beteenden i samma veva: "Titta en så gulllig flicka som sköter om sitt gossedjur". Alternativt när de (någon enstaka gång) har mörka kläder: "Ooooj! Vad du är stark och snabb" eller "Titta han intresserar sig för teknik, det är väl ändå typiskt pojkar".
Och jag tänker att: " Försök inte stoppa mina ungar i ett snävt fack ditt dumma nöt, då ska du få dig en (okvinnlig) snyting!"
