Jag ger tusan i att hönsa
Godmorgon bloggen!
Tillbaka bland de levande och med kaffet i näven försöker jag forma ord och tänka logiskt.
Fredag till Lördag till Söndag loggade jag två, tre timmars sömn på två dygn. Maken var på svensexa och jag hade sovfrämmande av Alex med tillhörande dotter Ingrid. Alex var som vanligt inspirernade och hennes dotter glad. Mina tystlåtna och sovande bebisar
visade sig inte vara på humör för varken tystnad eller särskillt mycket sovande.
De var vakna, pigga, hungriga och periodvis arga.
När maken kom hem var han visserligen aningen bakis men han hade fått närmare åtta timmars sömn vilket innebar att han tog över och frun sov välbehövliga 14 timmar med pumpning som enda avbrott. Jag har hört sönerna vråla på sin far men gett blanka tusan i det. Han är lika kapabel som jag och älskar dem lika mycket. Jag behöver inte "hönsa" omkring dem när jag knappt vet vad jag heter.
Jag stör ihjäl mig på att fäder kallas "barnvakter" när de tar hand om sina barn och min make skulle känna sig ytterst kränkt av ett sådant epitet. Han är deras pappa.
Nu sover pappan och mamman njuter av knösandet från sovande söner medan tangenterna klickar fram ord till bloggen, till er. Jag smackar lite med tungan och konstaterar att nästa projekt blir att borsta tänderna. Sedan kan dagen börja.
Tillbaka bland de levande och med kaffet i näven försöker jag forma ord och tänka logiskt.
Fredag till Lördag till Söndag loggade jag två, tre timmars sömn på två dygn. Maken var på svensexa och jag hade sovfrämmande av Alex med tillhörande dotter Ingrid. Alex var som vanligt inspirernade och hennes dotter glad. Mina tystlåtna och sovande bebisar
visade sig inte vara på humör för varken tystnad eller särskillt mycket sovande.
De var vakna, pigga, hungriga och periodvis arga.
När maken kom hem var han visserligen aningen bakis men han hade fått närmare åtta timmars sömn vilket innebar att han tog över och frun sov välbehövliga 14 timmar med pumpning som enda avbrott. Jag har hört sönerna vråla på sin far men gett blanka tusan i det. Han är lika kapabel som jag och älskar dem lika mycket. Jag behöver inte "hönsa" omkring dem när jag knappt vet vad jag heter.
Jag stör ihjäl mig på att fäder kallas "barnvakter" när de tar hand om sina barn och min make skulle känna sig ytterst kränkt av ett sådant epitet. Han är deras pappa.
Nu sover pappan och mamman njuter av knösandet från sovande söner medan tangenterna klickar fram ord till bloggen, till er. Jag smackar lite med tungan och konstaterar att nästa projekt blir att borsta tänderna. Sedan kan dagen börja.
