Om gud
"Tror hon på gud?" tänker kanske någon som läst till höger i beskrivningen av mig.
Eller så undrar ingen det men jag berättar som vanligt ändå!
Men några grundläggande fakta måste på bordet först:
* Jag tycker homosexuella par ska få gifta sig OCH adoptera!
* Jag är för fri abort
* Jag svär som en borstbindare (duh!)
* Jag bekänner mig inte till någon specifik tro.
* Jag hatar allt som religionen ställt till med genom årtusenden.
Lite lustigt är det för jag tror att de flesta som läser i högerkolumnen förutsätter att eftersom jag är svensk, och tror på gud, så är jag kristen.
Jag är visserligen uppvuxen frireligöst men som tonåring lämnade jag den delen av mitt liv bakom mig. En av huvudproblemen för mig, med kristenheten, var deras syn på homosexuella och abort.
Nu skulle jag säga att jag snickrat ihop min egen lilla tro. Den liknar mycket den "barnatro" som jag tror många kan känna igen sig i. Men mer än så. Jag VÄLJER att tro, så långt man nu KAN välja sin tro. Det enklaste svaret, på varför, är att livet känns mer hanterbart då.
På samma sätt som jag kan tänka: "Hur kan det finnas en god gud/gudinna när jag ser all ondska?"
... så kan jag i samma andetag tänka : "Hur kan hon/han, INTE finnas när jag ser all kärlek?"
Jag är inte ens säker på att det är en hon eller han. Kanske är gud, för mig, en godhet som visar sig i människors handlande. Vad vet jag?
Det som tilltalar mig i kristendomen är Jesus. Han passar liksom inte in i bibeln. Han dyker upp i en historia fylld med våld, blod och hemsk människosyn och är kärleksfull, klok och generös. Han behandlar kvinnor och män lika. Han dömer vaken tjuv eller sköka. Efter hans död (och återuppståndelse?) tar de kristna vid där de slutat innan han kom. En ny blodig epok, efter Kristus, tar sin början. I hans namn dödar, lemlästar och våldtar man. Det är ju lika idiotiskt som om man skulle döda, lemlästa och våldta i Ghandis namn. Finn fem fel, liksom.
Jag tror på godhet, kärlek och ömhet. Kanske är det i de orden som gud finns?
I alla fall min gud.
Eller så undrar ingen det men jag berättar som vanligt ändå!
Men några grundläggande fakta måste på bordet först:
* Jag tycker homosexuella par ska få gifta sig OCH adoptera!
* Jag är för fri abort
* Jag svär som en borstbindare (duh!)
* Jag bekänner mig inte till någon specifik tro.
* Jag hatar allt som religionen ställt till med genom årtusenden.
Lite lustigt är det för jag tror att de flesta som läser i högerkolumnen förutsätter att eftersom jag är svensk, och tror på gud, så är jag kristen.
Jag är visserligen uppvuxen frireligöst men som tonåring lämnade jag den delen av mitt liv bakom mig. En av huvudproblemen för mig, med kristenheten, var deras syn på homosexuella och abort.
Nu skulle jag säga att jag snickrat ihop min egen lilla tro. Den liknar mycket den "barnatro" som jag tror många kan känna igen sig i. Men mer än så. Jag VÄLJER att tro, så långt man nu KAN välja sin tro. Det enklaste svaret, på varför, är att livet känns mer hanterbart då.
På samma sätt som jag kan tänka: "Hur kan det finnas en god gud/gudinna när jag ser all ondska?"
... så kan jag i samma andetag tänka : "Hur kan hon/han, INTE finnas när jag ser all kärlek?"
Jag är inte ens säker på att det är en hon eller han. Kanske är gud, för mig, en godhet som visar sig i människors handlande. Vad vet jag?
Det som tilltalar mig i kristendomen är Jesus. Han passar liksom inte in i bibeln. Han dyker upp i en historia fylld med våld, blod och hemsk människosyn och är kärleksfull, klok och generös. Han behandlar kvinnor och män lika. Han dömer vaken tjuv eller sköka. Efter hans död (och återuppståndelse?) tar de kristna vid där de slutat innan han kom. En ny blodig epok, efter Kristus, tar sin början. I hans namn dödar, lemlästar och våldtar man. Det är ju lika idiotiskt som om man skulle döda, lemlästa och våldta i Ghandis namn. Finn fem fel, liksom.
Jag tror på godhet, kärlek och ömhet. Kanske är det i de orden som gud finns?
I alla fall min gud.
jag tror på gudrun :)
Nina Ruthström - bloggar från spinnsidan
Jag har undrat lite kring din tro. Det var intresant att läsa hur det ligger till.
Julia
Joh: Jag dyrkar Gudrun :)
Nina: Jaa, lite flummigt blev det där inlägget. Men jag kan inte förklara det på något annat sätt:)
Jag borde nog vara ateist, med alla mina övriga åsikter men jag finner ro i att tänka att det finns en god kraft.
joh