Fontänen
Idag är första dagen som jag känner mig normal. Normal med min graviditet.
Lagom till att jag går in i vecka 7 (idag) så kräks jag som en fontän. Utan chans
att hinna till toan på nedervåningen, utan vidare förvarning (förutom ett djävla illamående
sedan igår) bara kaskad-kräks jag. Jag vet, kanske inte vad ni vill läsa till frukostgröten
men det ÄR vad jag vill skriva medan jag försöker klämma i mig frukostfilen.
För fast jag känner mig som en spyende spädgris på väg till nödslakt så känner jag
mig normal, glad och tryggt förvissad om att allt fortskrider enligt planerna.
Detta kommer att bli en spännande (läs:äcklig) dag. Snart åker jag till jobbet och
då gäller det att vara på topp!!....
Lagom till att jag går in i vecka 7 (idag) så kräks jag som en fontän. Utan chans
att hinna till toan på nedervåningen, utan vidare förvarning (förutom ett djävla illamående
sedan igår) bara kaskad-kräks jag. Jag vet, kanske inte vad ni vill läsa till frukostgröten
men det ÄR vad jag vill skriva medan jag försöker klämma i mig frukostfilen.
För fast jag känner mig som en spyende spädgris på väg till nödslakt så känner jag
mig normal, glad och tryggt förvissad om att allt fortskrider enligt planerna.
Detta kommer att bli en spännande (läs:äcklig) dag. Snart åker jag till jobbet och
då gäller det att vara på topp!!....
