Konfliktfyllt...

Ibland är livet som feminist hårt!
Önskan om att bli respekterad för den man är - inte hur man ser ut är komplex.
Å ena sidan vill man bränna BH:n, låta håret på benen växa och sluta smussla med bindorna i konsum-kön. Å andra sidan får man ångest över vad andra ska tycka, man vill inte få sin kvinnlighet ifrågasatt och (med samhällets åsikter i ryggmärgen) känner man sig ofräsh.

Man vet att ångesten lättar om man ger efter och rakar benen och därför gör man det.

Kan vi förväntas stå emot i alla avseenden?
Kan vi klandra dem som inte står emot?

Blev så ledsen när jag läste Lady Dahmers senaste inlägg.

Länge har jag följt hennes utelämnande inlägg, hennes mod och förmåga att strunta i samhällets normer. Hon har fått mothugg, skit och förolämpningar men stått på sig. Nu undrar hon om det bara är henne det är fel på... Sårbart berättar hon hur ledsen hon blir av förolämpningarna och vilken ångest hennes val medför.

Jag vill bara skrika: Nej, det är inte dig det är fel på!! Alla bär vi den ångesten och du gör det så mycket bättre än många av oss!! Du är en sann inspiration för mig med ditt mod!!

På internationella Kvinnodagen förtjänar modiga, intelligenta bloggare som Lady Dahmer och
Nina Ruthström
en extra eloge!

Kärlek och harmoni!!








NAMN
 

MAIL


URL


SKRIV DIN KOMMENTAR


Spara?